Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marini, Marino - Marininfanteri, marinsoldater - Mariningenjörkåren - Mariningenjörstaten - Marinintendenturkåren - Marinism - Marinkikare - Marinledningen - Marinlitteraturföreningen - Marinläkarkåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Marini—Marinläkarkåren
572
Marino Marini: Ryttare. Träskulptur 1948.
Mari’ni, Marino, italiensk bildhuggare (f.
1901), har studerat i Florens och gjort ett
flertal resor till Paris. Hans form är ren, stor och
statuarisk, och hans Venus- och Pomonastatyer
kunna närmast jämföras med den venetianska
manierismens skulptur. Till detta kommer ett
gotiskt drag, som under en vistelse i Schweiz 1942
—46 blev särskilt påfallande. Från dessa år
härleda sig en rad utmärkta byster och statyer, t. ex.
”Arcangelo” och den subtila ”11 Miracelo” (båda
1943). M. har sedan 1929 varit lärare vid olika
skulpturskolor i Norditalien.
Marininfanteri, marinsoldater, trupp
inom vissa stormaktsmariner, utbildad i första
hand för landstigning men även för örlogsbasers
försvar. M. kan även vara embarkerat på
kryssare och större fartyg för vakttjänst,
understundom även kanonbetjäning (jfr Marinregementet).
Mariningenjörkåren, en för marinen
gemensam civilmilitär kår, bildad 1906 genom
omorganisation av Mariningenj örstaten. M. består av en
marindirektör och chef, som också är chef för
Marinförvaltningens skeppsbyggnadsavd.,
marindirektörer av i:a och 2:a graden, förste
mariningenjörer, mariningenjörer av 1 :a och 2:a
graden samt specialingenjörer (marindirektörer och
mariningenjörer av 1 :a och 2:a graden). För
utbildning till mariningenjörer antagas årl.
mariningenj örsaspiranter, som avlagt
studentexamen. Deras utbildning sker dels vid
marina anstalter i land och på fartyg, dels
vid Tekniska högsk., där de genomgå
skepps
byggnadsavd. Efter 8 V2 års utbildning sker
utnämning till mariningenjör av 2:a graden i M:s
reserv. De, som genomgått denna utbildning, ha
förvärvat kompetens att söka befattning på stat.
Som specialingenjörer anställas även ingenjörer
från privat verksamhet, utan föregående
utbildning vid marinen. Arbetsuppgifterna för
marindirektörer och mariningenjörer omfatta
konstruktion, byggnad och underhåll av marinens fartyg
samt sjötjänst (stabs- och fartygsingenjörer).
Specialingenjörerna utgöras av artilleri-, torped-,
min-, stations-, tele-, elektro- och
verkstadsin-genj örer.
Mariningenjörstaten bildades 1867 genom
överflyttning av officerare från Flottans
kon-struktionskår och Flottans mekaniska kår samt
av maskinistofficerare. M. var en civil stat med
uppgift att ombesörja byggnad, ombyggnad och
underhåll av flottans fartyg, byggnader och
övrig teknisk materiel. Den omorganiserades 1906
till Mariningenjörkåren.
Marinintendenturkåren, en för marinen
gemensam (sedan 1937) militär personalkår, bildad
1903 genom omorganisation av flottans civilstat.
M. består av en marinöverintendent, kommendör,
inspektör för marinens intendenturväsen och chef
för M., tillika chef för Marinförvaltningens
in-tendenturavd., 1 kommendör, kommendörkaptener
av 1 :a och 2:a graden samt kaptener och
löjtnanter, varjämte årl. antagas ett antal fänrikar.
Därjämte omfattar kåren en övergångsstat (från 1925
års försvarsordning) samt en reserv. Personalen
benämnes kollektivt intendenturofficerare. Kårens
stam och reserv rekryteras genom utbildning vid
Sjökrigsskolan, dels av ynglingar med
studentexamen (motsv. utbildning), dels av därför
lämpat stammanskap vid flottan och kustart. M:s
arbetsuppgifter omfatta marinstridskrafternas
förseende med proviant, beklädnad, inventarier
och utredning, driv- och smörjmedel m. m. samt
därmed sammanhängande anskaffning,
förråds-hållning och distribution, ävensom övriga
förvaltningsuppgifter av allmänt
ekonomisk-administrativ natur.
Marinfsm, en efter G. Marini (se d. o.)
uppkallad konstlad stilriktning under 1600-talet.
Marinkikare, binokulär kikare, där i
relationen förstoring—ljusstyrka—synfält vikten är
lagd på synfältets och därnäst ljusstyrkans
storlek. Den senare bör ej vara mindre än 25.
Kikaren bör förstora minst 4 ggr.
Marinledningen utgöres, jämlikt 1942 års
försvarsbeslut, av chefen för marinen samt
Marinstaben, kustart.-inspektionen, inspektörerna för
sjöart., torped- och ubåtsvapnen, minväsendet och
förbindelseväsendet, marinöverintendenten,
marinöverdirektören, marinöverläkaren samt
marinförvaltningen.
Marinlitteraturföreningen, sammanslutning
med ändamål att främja utgivandet av skrifter
i ämnen rörande sjökrigskonst och sjöfart. M.
grundades 1902.
Marinläkarkåren. Under 1500- och 1600-talen
ombesörjdes sjukvården å örlogsflottan av
mäs-terfältskärer och gesäller. Först med 1700-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
