Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariotte, Edmé - Mariottes flaska - Mariotteska fläcken - Mariottes lag - Maris - Maristua, Maristova, Margaretastova - Maritain, Jacques - Maritim - Maritima ungdomsrådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Mariottes flaska—Maritima ungdomsrådet
576
Marionetteater. Endast den undre delen av bilden är
synlig för åskådaren.
stora förtjänster på skilda områden av
experimen-talfysiken. Han studerade i naturen uppträdande
färgfenomen, ss. färgade ringar kring sol och
måne, regnbågen, etc. Vid studium av ögat och
seendet upptäckte M. den s. k. blinda fläcken
(mariotteska fläcken). För att påvisa lagarna vid
elastisk stöt konstruerade M. en
perkussionsappa-rat. M. gjorde de första iakttagelserna över det
strålande värmet och undersökte bl. a.
värmestrålarnas absorption i glas. Den av Boyle 1662
upptäckta lagen för sambandet mellan tryck och
volym av en gasmassa blev av M. formulerad och
experimentellt påvisad (1676), varför lagen
numera går under namnet Boyle-Mariottes lag. M:s
namn är även knutet till aero- och
hydromekani-ken. Bland hans skrifter märkas: ”De la nature
de l’air” (1676), ”Essais sur la nature des
cou-leurs” (1681), ”Traité du mouvement des eaux et
des autres corps fluides” (1686).
Mariottes flaska [marjå’ts], ett glaskärl,
försett med sidoöppning nära
bottnen och ett genom en tätt
slutande kork i flaskans hals nedsatt,
i båda ändarna öppet glasrör
(ab). Befinner sig nedre ändan
av detta rör (a) ovanför
sido-öppningen på flaskan, kommer
en vätska i flaskan att utrinna
ur sidoöppningen (vid 0) med
konstant hastighet trots föränderlig övre nivå hos
vätskan. Genom att höja röret ökar man
utlopps-hastigheten, genom att sänka det minskar man
densamma.
Mariotteska fläcken [marjå’tska], se Blinda
fläcken.
Mariottes lag [marjå’ts], se Boyle, R.
Märis, holländska målare, tre bröder,
verksamma under 1800-talet. Den mest betydande var
den äldste, Jacob Henricus M. (1837—99),
som var en utmärkt skildrare av sitt
hemlands kustlandskap med dess fina atmosfäriska
avtoningar. Av hans bröder gick Matthij s
M (1839—1917) delvis i de engelska
prerafae-liternas spår och framställde gärna
religiöst-mystiska scener i landskap; också verksam som
grafiker. Willem M. (1844—1910) åter upptog
företrädesvis holländska landskapsmotiv, ofta med
djurstaffage.
Ma’ristua, Maristova, urspr. M a r g a r
e-t as tova, gammal fjällstuga på Fillefjäll, vid
vägen mellan Valdres och Sogn, Norge; 803 m
ö. h. Uppfördes som hospits på 1300-talet. Nu
högf jällshotell.
Maritain [marita’], Jacques, fransk
filosof (f. 1882). M. framträdde 1914 med en skarp
kritik av Bergsons intuitionslära; s. å. blev han
prof, i modern filosofi vid Inst. catholique i
Paris. I talrika skrifter och uppsatser gick M.
med bitande kvickhet löst på vad han betraktade
som moderna fördomar, framför allt Descartes,
Rousseau, Kant, positivismen, framstegsidén och
demokratismen. Då Action francaise fördömdes
av påvestolen 1926, försvarade M. bannlysningen
och har sedan förkunnat en katolsk demokratism,
som han kallar ”integral humanism”. Varje
totalitär statsidé och emanciperad borgerlig
liberalism avvisas i ”Humanisme intégral” (1936), ”Les
droits de 1’homme et la loi naturelle” (1942; sv.
övers. 1947), ”Christianisme et democratie” (1943)
och ”Principes d’une politique humaniste” (1944).
M:s nythomistiska kunskapsteori, logik och
naturfilosofi ha framställts i flera arbeten, bl. a.
”Éléments de philosophie” (1921 ff.), ”La
philo-sophie de la nature, essai critique sur ses
fron-tières et son objet” (1936) och ”De Bergson å
Thomas d’Aquin” (1944). Tills, m. sin hustru,
R a i s s a M., har M. utg. en bok om bönen, ”La
vie d’oraison” (1925), och ”Situation de la poèsie”
(1938). I sv. övers. 1949 föreligga ”La pensée de
St. Paul” (1941) och ”La personne et le bien
commun” (1947). M. utger ”Bibliothèque
fran-qaise de la philosophie” och deltog i grundandet
av tidskr. Esprit. M. föreläste 1934 och 1940—45
vid ett flertal amerikanska univ., var fransk
ambassadör vid Vatikanen till 1949 och blev
därefter prof, vid det nygrundade dominikanska inst.
”Eau vive” i Le Saulchoir. — Litt.: J. M., ”En
katoliks livssyn” (i ”Min tro”, 1941).
Maritim, hav(s)-; hörande till sjöväsendet.
Maritima ungdomsrådet, centralt organ, tillsatt
av K. m:t 1942 bl. a. för rådgivning, fördelning
av beviljade medel och övervakning i fråga om
verksamheten inom sjövärnskårens
aspirantutbild-ning, sjöscoutkårerna, Svenska seglarskolan m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
