Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mark (myntvikt) - Mark (mynt) - Mark (landsträckor) - Mark (grevskap) - Mark, Herman Franz - Mark, Knut - Marka - Markalls sömnlösa nätter - Markandning - Markant - Markartilleri - Markaryd - Markaryd—Veinge järnväg - Markasit - Markattor, hundapor el. markattliknande apor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Mark—Markattor
580
myntet = Ve rigsdaler = 16 skilling = 33 Vs öre.
I Finland utgör m. (fi. markka) myntenheten,
indelad i 100 penni (fi. pennia).
I Tyskland utgjorde kölniska marken (s. k.
Pereinsmark = 233,85 g) ända till 1857 enheten
för myntvikten liksom för guld- och silvervikten,
därefter blev enheten Zollpfund ( = 500 g).
Reichsmark el. Mark (Rmk, M.) kallades
räkne-enheten i det tyska myntsystemet (1871—1923),
motsv. o,3584 g guld = 100 Pfennige = Vs
Ve-reinsthaler. Om senare tyska m. se Rentenmark
och Reichsmark.
Mark, ty. (fr. marque), räknepenning;
spelmark.
Mark kallades från Karl den stores tid de
från fientliga grannar erövrade landsträckor, som
bildade Frankiska rikets utkanter. Dylika
områden styrdes ibland av markgrevar och
kallades då markgrevskap.
Mark, gammalt tyskt grevskap kring floden
Ruhr, lydde under grevarna av Altena, 1368
förenat med Kleve.
Mark, Herman Franz, österrikisk kemist
(f. 1895), prof, i kemi vid univ. i Wien 1932,
prof, i organisk kemi vid Polytechnic Institute
of Brooklyn, N. Y., 1940 och dir. för inst. för
högpolymerforskning där 1944. M. har utg. ett
stort antal skrifter om kristallstruktur,
röntgenstrålar, fibrer, gummi och plaster.
Mark, Knut Johansson, industriidkare (f.
1869 4/s). M. blev 1894 delägare i textilfirman
Johansson & Carlander i Göteborg och s. å. ordf,
i styrelsen för Gamlestadens fabriks ab. Även
inom flera andra storföretag i Göteborg har M:s
kapacitet anlitats; han var sålunda styrelseordf.
i ab. Götaverken 1923—48 och 1909—50 v. ordf,
i ab. Svenska kullager fabriken. M. har alltid varit
livligt allmänintresserad och har sökt främja
bostadsfrågan, bl. a. genom en donation å 300,000
kr 1917 (Ingeborg och Knut J :son Marks
stiftelse). M. var stadsfullmäktig i Göteborg 1905
—12 och 1915—18.
Marka, sn i Skaraborgs län, Vilske hd,
närmast v. om Falköping; 21,41 km2, 316 inv. (1952).
Omfattar Mössebergs sydbranter och
-sluttningar samt slättbygden närmast dess fot. 1,143 har
åker. Egendom: Redberga. Medeltida kyrka av
kalksten; restaur. 1951. Ingår i Gökhems, M. och
Sörby pastorat i Skara stift, Vånga kontr.
Tillhör storkommunen Vilske.
Ma’rkalls sömnlösa nätter, litterär satir,
riktad mot Sv. akad:s anhängare och de s. k.
neut-rema. ”Första natten” utkom 1820, ”Andra
natten” 1821. Författare voro L. Hammarsköld, C.
Livijn, P. A. Sondén, C. F. Dahlgren m. fl.
Huvudperson i dikten var P. A. Wallmark
(Markall). Dikten utgjorde avslutningen av
nyromantikernas polemiska skämt med motståndarna.
Markandning, avgivande av kolsyra från
marken till atmosfären. Markens bakterier och
svampar bryta ned dess organiska beståndsdelar
genom andning och jäsning, varvid bl. a. bildas
kolsyra, som genom diffusion avges till luften.
Marka’nt, anmärkningsvärt.
Markartilleri, sådant artilleri, som huvudsaki.
avses för beskjutning av mål på marken, till
skillnad från luftvärnsartilleri (mål i
luften) och sjöartilleri (mål på sjön).
Markaryd. 1) Kommun i Sunnerbo hd i
Småland, Kronobergs län, kring Lagan och M. 2), i
hörnet mellan Skåne och Halland 180,02 km2,
3,000 inv. (1953). Markaryds
församling (186,is km2, med 4,825 inv.) omfattar även
M. 2) och utgör ett pastorat i Sunnerbo kontr.
av Växjö stift. M. är en mager skogstrakt med
ljung- och mossmarker samt söderut några
småsjöar. 2,114 har åker. Strax n. om M.2) ligger
vid fall i Lagan och vid statsbanelinjen Åstorp
—Värnamo tätorten T i m s f o r s (499 inv. 1951)
med pappersbruk, tillhörande Lagamills ab.
Torvströfabriker. Största egendom är Ulvsbäcks
prästgård, vid flera tillfällen mötesplats för
svenska och danska kungar. Kyrkan av sten byggdes
1854—55-
2) Köping i Sunnerbo hd i sydvästligaste
Småland, Kronobergs län; 6,te km2, 1,866 inv. (1953).
M. ligger mellan några småsjöar strax s. om
Lagan och har uppblomstrat som järnvägsknut:
här korsas statsbanelinjerna Hässleholm—Veinge
och Åstorp—Värnamo. 1916 utbröts samhället ur
Markaryds sn till att bilda egen köpingskommun.
Här finnas lanthushållsskola och
hembygdsmu-seum, apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär samt flera mindre industriföretag.
Lantmannaskolan flyttades 1950 till Ryssby, och dess
lokaler övertogos av Samfundet för
hembygdsvård, som här öppnat en folkhögsk.
Markaryd—Veinge järnväg, spårvidd 1,435 m,
34,8 km lång, öppnad 1899. Den förstatligades
1930.
Markasit, ett metallglänsande, sprött, gråaktigt
speisgult, rombiskt kristalliserande mineral av
järndisulfid, FeS2, med hårdheten 6—6,5, spec. v.
4,65—4,85 och mörkt gröngrått streck. Substansen
FeS2 är dimorf, och m. har samma kemiska
sammansättning som den reguljära svavelkisen men
förekommer mindre allmänt än denna.
Markattor, hundapor el.
markattlik-nande apor, Cercopithècidae, i vidsträckt
bemärkelse en fam.
av de smalnäsiga
aporna,
omfattande alla dem av
Gamla världens
apor, som vid
förflyttning på
marken trampa på
hela handflatan och
fotsulan.
Bröstkorgen är
därför liksom hos
övriga fyrfotadjur
hoptryckt från
sidorna. M. indelas
i k o 1 o b e r (se
d. o.) och m a
r-k a t t 1 i k n a
n-d e apor i
inskränkt bemärkelse, till vilka
östafrikansk markatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
