- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
593-594

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marne (flod) - Marne (departement) - Marnix, Philips van, S:t Aldegonde - Marocko - Naturförhållanden - Klimat - Växtvärld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

593

Marne—Marocko

594

ter i n. v. riktning genom Champagne, böjer av
åt v. och faller efter talrika krökar in i Seine, 7
km ovanför Paris. Segelbar från Épernay.
Bifloder: Saulx och Ourcq från höger, Petit-Morin
och Grand-Morin från vänster. Har stor betydelse
som kommunikationsled genom sina kanaler.
Viktigast är M a r n e—R henkanalen.

Första slaget vid M. 6—10 sep t.
1914. Om de operationer under i:a världskrigets
början, som ledde till i:a Marneslaget, se
Världskrigen (i:a världskriget). Den franska
motoffensiven vid Marne, Marneslaget (1 :a),
förbereddes av den franske överbefälhavaren, general
J. Joffre, genom samling av en ny slaggrupp,
6:e armén (general M. J. Maunoury), utanför
v. flygeln, till trakten av Paris samt genom att
över huvud taget förstärka ententesidans styrkor
v. om Verdun genom omgrupperingar från
fronten i Elsass-Lothringen. Galliéni, kommendanten
i Paris, gav 4/s på kvällen, utan att invänta
Joff-res godkännande, order om anfall n. ö. om Paris.
Det allmänna anfallet började 6/g. Häftiga strider
stodo —®/9. Sistn. dag, då fransmännen i
huvudsak hade uttömt sina resurser, skedde ”undret
vid Marne”. På gr. av hotet i sin armés h.
flank fattade chefen för tyska 2:a armén K.
v. Bülow beslut om återtåg, vilket därefter
delgavs övriga arméchefer. Återtåget ägde rum 10/9
—14/g. 15/9 hade de tyska arméerna dragit sig
tillbaka till i höjd med Aisne, där fronten
stabiliserades. En väsentlig orsak till utgången, vilken
för tyskarna innebar hela krigsplanens
misslyckande, var den bristfälliga ledningen från tyska
högkvarteret, där generalstabschefen H. v.
Molt-ke var den främste ansvarige. På ententesidan
däremot behöll befälhavaren general Joffre
ledningen fast i sin hand och utnyttjade alla
möjligheter, som bjödos, att åvägabringa ett omslag
i det dittills för de allierade synnerligen
demoraliserande fälttåget. — Litt.: Ministère de la
Gu-erre: ”Les armées franqaises dans la Grande
Gu-erre”, 1:1—3 (1922—27); Reichsarchiv: ”Der
Weltkrieg 1914 bis 1918”, 3—4 (1926).

Om andra slaget vid Marne, 15—17
juli 1918, som var ett avsnitt av tyskarnas sista
stora offensiv på västfronten, se Världskrigen
(i:a världskriget).

Marne [marn], departement i n. ö. Frankrike,
kring mellersta Marne med bifloder, utgör
huvuddelen av forna prov. Champagne; 8,205 km2,
387,000 inv. I M. ligga Frankrikes förnämsta
distrikt för champagneproduktion med centra i
Épernay, Reims och Chålons-sur-M. Jordbruk
och boskapsskötsel (särskilt fåravel),
fruktodling; ylle- och kalkindustri. Huvudstad:
Chålons-sur-Marne.

Ma’rnix, Philips van, herre till S:t
Aldeg o n d e, nederländsk statsman och
författare (1539—98)- Han studerade för Calvin, blev
reformert och gick i nederländsk krigstjänst samt
spelade en framstående roll i frihetskriget. Vid
Albas ankomst 1567 flydde M. till Tyskland och
sändes sedan av Vilhelm av Oranien som
underhandlare till Faris och London samt till riksdagen
i Worms 1578. M. bidrog kraftigt till pacifikatio-

nen i Gent 1576. Han blev 1583 borgmästare i
Antwerpen men kapitulerade 1585 för
spanjorerna. M :s författarskap (bl. a. teologiska skrifter)
var av stor betydelse för holländska språkets
utveckling. — Monogr. av G. Tjalma (1896).

Maro’cko. 1) M., ty. Mar okko, eng. Morocco,
av fr. Maroc, sp. Marruecos, av arab. Marräkusch
(nuv. Marrakech, den s. huvudstaden i det land,
som av araberna kallades el-Maghrib el-aksä
”yttersta västern”), sultanat i n. v. Afrika (se
kartan vid Franska Västafrika). M. är delat i två
protektorat, Franska M. och Spanska M., samt
Tangerområdet, som står under internationell
administration. M :s s. och s. ö. gränser äro icke
exakt bestämda. Dess totalareal har på gr. av
detta beräknats till mellan 277,000 och 520,000
km2. Franska M. omfattar c:a 400,000 km2
med omkr. 9 mill. inv. (varav 340,000 européer),
Spanska M. 46,000 km2 och 2 mill. inv.
(varav 72,000 vita), Tangerområdet c:a 300
km2 och 110,000 inv. Franska M. har 4
huvudstäder, mellan vilka sultanen flyttar, näml. Rabat
(160,000 inv.), Fez (200,000 inv.), Marrakech
(238,000 inv.) och Meknès (160,000 inv.). Den
franske generalresidenten har sitt säte i Rabat.
Huvudstad i spanska M. är Tetuån (73,000 inv.).

Naturförhållanden. M :s terräng präglas dels
av unga, högt uppskjutande veckkedjor, dels av
vidsträckta platålandskap. De förra utgöras av
Atlas, som från Algeriet mot v. sänder kedjor,
vilka som en ram omgiva M. i n., s. och s. v. Den
nordligaste är Rif-Atlas, som följer M:s
Medelhavskust till Gibraltar sund och kulminerar med
2,500 m ö. h. Längre i s. stryker Mellan-Atlas
från Algeriets gräns mot s. v. I s. vidtager Höga
el. Stora Atlas. Dess ö. del kulminerar med
Dje-bel Aiashin (3,750 m), längre mot v. resa sig
Toubkal (4,225 m) och Likumt (3,906 m).
Kedjan når i v. Atlantens kust vid Kap Ghir. S. om
Höga Atlas stryker det 2,000 m höga Anti-Atlas,
förenat med det förra genom den numera
slocknade Siruavulkanen (3,304 m). Mellan Höga och
Mellan-Atlas å ena sidan och M:s atlantiska kust
å den andra utbreder sig den marockanska
mese-tan. Dess yta sluttar från foten av Atlas (1,000
m) mot n. v. och begränsas av en 400—600 m
hög brant, som stupar ned mot den ända till 80
km breda kustslätten.

Klimat. M :s klimat är av Medelhavstyp med
vinter regn och sommartorka. Tanger har 837
mm nederbörd årl., Casablanca 423, Saffi 440
men Marrakech blott 237, allt under okt.—april.
Atlas har betydligt rikligare nederbörd; vilken
över 1,000-metersnivån huvudsaki. uppträder som
snö. Permanenta snöfält finnas på de högsta
kammarna. Däremot saknas glaciärer, ehuru
spår av äldre sådana finnas. Kustlandet har
milda vintrar (Tanger jan. I2°s, Rabat I2°«,
Mogador I3°e) och svala somrar (Tanger aug.
23°!, Rabat 23% Mogador ig°9). Det inre har
kontinentalare klimat (Marrakech jan. 10% juli
29°e).

Växtvärld. Det atlantiska kustbältet präglas av
en örtvegetation, som till större delen vissnar bort
under den hetaste sommaren och därigenom
för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free