Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marquand, John - Marque déposée - Marquesasöarna - Marquess - Marquet, Adrien - Marquet, Albert - Marquette - Marquis - Marquisette - Marr, Nikolaj Jakovlevitj - Marrakech (Merrakech, Marocko) - Marraner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Marque déposée—Marraner
602
Albert Marquet: Damen på divanen, 1914. Musée
national d’art möderne. Paris.
little time” (1943; sv. övers. ”Ännu en tid”,
1944), ”B. F:s daughter” (1946; sv. övers. ”Rik
mans dotter”, 1948) och ”Point of no return”
(1949; sv. övers. ”Ingen återvändo”, 1950). M.
har vidare skrivit skådespel och en rad
kriminalberättelser med en hemlighetsfull japansk
detektiv, Mr Moto, som huvudfigur.
Marque déposée [ma’rk depåze’], fr.,
inregistrerat varumärke, ”lagligen skyddat”.
Marquesasöarna [markä’sas-], fr. lies
Mar-quises, fransk ögrupp i Polynesien i Stilla havet,
mellan 8° och io° s. br. samt 138° och 1410 v.
Igd; 1,243 km2, 2,988 inv. (1946); omfatta 12 öar,
de största Nuku-Hiva (482 km2) och Hiva-Oa.
M. äro av vulkaniskt ursprung med bergstoppar,
som nå över 1,000 m. Svårtillgängliga
bergskedjor skilja de bördiga, väl vattnade dalarna.
Tempererat havsklimat med årsmedeltemp. av omkr.
270; riklig nederbörd (nov.—juni).
Kokospalm, sockerrör, vanilj, brödfrukt- och
mangoträdet m. m. odlas. Den infödda befolkningen,
en kanakisk stam, har starkt decimerats.
Huvudhamn: Taiohae, på Nuku-Hiva. M. lyda under
guvernören på Tahiti. M. upptäcktes 1595 av
spanjoren Alvaro Mendana och ställdes 1842
under fransk protektorat. — Litt.: B. Danielsson,
”Söderhavets glömda öar” (1951).
Marquess [mä’ka>is], eng., se Markis.
Marquet [markä’], A d r i e n, fransk politiker
(f. 1884), mär i Bordeaux, länge ledare för s. v.
Frankrikes socialister, deputerad 1924—40. M.
framträdde 1933 som en av ledarna för den
franska ”neo-socialismen” och uteslöts ur
socialistpartiet s. å. Han medverkade vid marskalk
Pétains övertagande av makten i Bordeaux i
juni 1940 och var inrikesminister i Pétains
regering juni—sept. s. å. M. gav den första ordern
till fängslandet av L. Blum, M. Gamelin och P.
Reynaud. För sin hållning under kriget dömdes
han i jan. 1948 till 10 års ”nationell ovärdighet”.
Marquet [markä’], Albert, fransk målare
(1875—1947), en av den franska
independentsa-longens mera betydande förmågor i början av
1900-talet. M. målade helst stadsbilder, hamnar,
broar etc. samt naketfigurer. Han är även känd
som bokillustratör.
Marquette [mäke’t], hamnstad i Michigan,
U.S.A., vid övre sjön; 17,000 inv. Stor
utskeppning av järnmalm.
Marquis [marki’], fr., se Markis.
Marquisette [markise’t], gles, tvåskaftsvävnad
med kring varandra slingrade, likformigt
fördelade varptrådar. Användes för undergardiner.
Marr, Nikolaj Jakovlevitj, rysk
språkforskare (1865—1934), prof, i Leningrad. M.
utgav en serie textutgåvor och grammatiska arbeten
över armeniskan och de kaukasiska språken.
Efter 1917 utarbetade han den s. k. ”jafetitiska
teorien”; i denna förenas en historisk teori om
kaukasiska o. a. europeiska restspråk som
kvarlevor av en fordom vitt utbredd språkfamilj, den
”jafetitiska”, med allmänna teorier om språkets
nära samband med det ekonomiska livet och
klassernas uppkomst. M. var en av de första
språkforskarna, som aktivt slöt upp kring bolsj evismen,
och han fick en verklig diktatorsställning i rysk
humanistisk vetenskap. Under hans livstid och
intill 1950 måste varje språkforskare i
Sovjetunionen noga följa hans metod. Sistn. år tog
Stalin själv i en serie tidningsuttalanden skarpt
avstånd från M. M :s valda arbeten utkommo
1933—36 i 5 vol.
Marrakech [fr. utt. -kä’/, arab. merä’kej]
(M er rake ch sedan gammalt i Europa
benämnt Marocko), en av Marockos fyra
huvudstäder och landets näst största stad;
238,000 inv. (varav c:a 12,800 européer). M. är
beläget 60 km n. om Höga Atlas, 440 m ö. h.
Staden anlades 1062 och var under flera dynastier
utgångspunkten för morernas maktutveckling i
n. v. Afrika. Beläget vid Tensift, den största av
floderna från Höga Atlas, behärskar M. de
viktigaste passen, som leda över bergskedjan, och
utgör ekonomiskt centrum för de talrika
bevatt-ningsoaserna på platån. Här sammanstråla
handelsvägar från Timbuktu, Sénégal och
Sous-om-rådet, liksom dylika leda till hamnstäderna vid
n. v. kusten: Casablanca, Mazagan, Safi och
Mogador. Till Casablanca leder dessutom en
järnväg. M. är berömt för sina vackra moskéer, till
stor del klädda med praktfull fajansornamentik.
Staden är omgiven av en ringmur; de ytterst tätt
sammanträngda enskilda byggnaderna äro
uppförda av stampad jord (pisé). Utanför den egentliga
staden ligger det europeiska kvarteret M.-Guéliz,
med moderna byggnader och breda gator. —
Se bild på nästa sida.
Marräner (av sp. marra’nos, svin), benämning
på tvångsdöpta judar i Spanien under medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
