Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marrons glacés, glaserade kastanjer - Marryat, Frederick - Mars (månad) - Mars (astronomi) - Mars, Mavors (gud) - Mars (Salvetat), Anne Françoise Boutet - Marsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603
Marrons glacés—Marsch
604
Marrakech.
Marrons glacés [marä’ glase’], fr.,
glaserade kastanjer, kastanjer, som fått koka
mjuka och sedan glaserats i socker och smör.
Marryat [mä’riat], Frederick, engelsk
författare (1792—1848). Hade en lång och
skiftande bana som sjöofficer bakom sig, då han 1830
tog avsked och helt
ägnade sig åt
författarskap. M. blev sedan
Englands mest
produktive sjöromanförfattare (bl. a. ”Peter
Simple”, 1834, ”Jacob
Faithful”, s. å.,
”Masterman Ready”, 1841
och ”Percival Keene”,
1842), flitigt översatt
till sv. Omväxlande,
händelserika samt
livligt berättade, höra
M:s romaner till
genrens mest lästa.
Mars (lat. Märtius, se Mars, guden), årets
tredje månad, den första i äldsta romerska
kalendern. Dagarnas antal är 31. Månadens svenska
namn är vårmånad, dess danska tordmåned
el. tord.
Mars, astron., se Planeter.
Mars, M a v o r s, de fornitaliska stammarnas
näst Jupiter förnämste gud. I Rom firades M.
sedan urminnes tid på det efter honom uppkallade
Marsfältet n. om staden. Vid den reningsakt,
som vid varje census företogs med borgerskapet,
hembars här åt honom offret av ett svin, en
gumse och en tjur. Urspr. var M. måhända
vår- och vegetationsgud, i historisk tid krigsgud.
Den månad, då krigsföretag ansågos kunna sättas
i gång, var helgad åt krigsguden och bar hans
namn (Märtius), liksom i okt. efter
fälttågsti-dens avslutning en ny festperiod var inlagd för
honom.
För bestridande av Mars’ kult fanns dels en
särskild offerpräst med hög rang, flarnen
mar-tialis, dels saliernas prästerskap, som i mars och
okt. med lansen och de heliga sköldarna i
krigisk dräkt offentligen utförde en vapendans till
gudens ära. — M. likställdes med grekernas Ares.
I överensstämmelse härmed sammanparades han
redan vid ett lectisternium 217 f. Kr. med Venus
(Afrodite).
Mars (eg. S a 1 v e t a t efter modern), Anne
Fr a n q o i se Hippolyte B o u t e t, fransk
skådespelerska (1779—1847), naturlig dotter till J.-M.
Boutet de Monvel. Hon var 1795—99 anställd vid
Feydeauteatern, 1799—1841 vid Théåtre franqais,
sedan inspektris för den dramatiska
undervisningen vid konservatoriet i Paris. Hennes fält var den
klassiska och moderna komedien, främst Molière
och Marivaux, och hennes bana från 1803 en
enda rad av segrar. Såsom komedienne anses
M. ännu ouppnådd på fransk scen. Från 1830
kreerade hon också med utomordentlig framgång
flera av den unga romantiska skolans hjältinnor.
”Mémoires de m:lle M.” utgåvos 1849 av R. de
Beauvoir.
Marsa’la, stad i it. prov. Trapani, på Siciliens
västligaste udde; c:a 25,000 inv.; centrum för
handeln med Marsalaviner (torra, c:a 19%
alkohol). — M. ligger på platsen för det forna
Lilybaeum, kartagernas huvudfäste på Sicilien.
Marsch (av fr. marche, gång). 1)
Förflyttning, som marschgrupperad trupp utför med egna
el. med tilldelade transportmedel. Vid dager är det
ofta svårt att utföra m. dolt och undandraga
trupp bombfällning och eld från flygplan. Då
marschgrupperas förbanden på bredd och djup
under utnyttjande av alla lämpliga vägar inom
marschområdet, och underavd. marschera
med stort djup, ofta det 4- el. 5-dubbla.
Nattmarsch måste ofta tillgripas. För att underlätta
ledningen och m:s utförande samt för att
åstadkomma erforderlig stridsberedskap indelas
fördelning och kårtrupper i marschgrupper.
Marschlängd i km per dygn kan påräknas vara
i medeltal (s. k. dagsmarsch) för
infanteriförband 30 (på skidor 25), ryttarförband 45,
cykelförband 90, hästanspänt artilleri 40,
bilförband 200, motorcykelförband 350 och
strids-vagnsförband 100.
2) I gymnastik vissa marscharter avseende
bortarbetandet av fel i benföringen. I
fäktning benämning på förflyttningar närmare
intill el. från motståndaren.
3) (Mus.) Tonstycke i marschtakt, fyrtakt.
Som konstform vann m. berömmelse med Lully.
I Sverige uppträder den från 1700-talets början
och försågs under 1700-talet med trio. Inom
militärmusiken förekom under 1800-talet
paradmarsch (pas ordinaire), språngmarsch
(pas redoublés) och stormmarsch (pas de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
