Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marseille - Marseille—Rhône-kanalen - Marselisborg - Marseljäsen - Marser - Marsfjället - Marsfält - Marsfältet - Marshal - Marshall, Alfred - Marshall, George - Marshall, Herbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Marseille—Rhöne-kanalen—Marshall
608
kemiska produkter. — M. har tills, m. Aix ett
univ., Université d’Aix-M., grundat 1409, vars
medicinska och naturvetenskapliga fakulteter äro
förlagda till M., vidare havsbiologisk station,
ko-lonialinst., juridisk och tekn. högsk., astron.
ob-servatorium m. m. 20 km åt n. v. ligger
flygstationen Marignane, till betydelsen den 2:a i
Frankrike.
Marseille—Rhöne-kanalen [marsä’j—rå’n-], i
s. Frankrike, förbinder Marseille med Rhöne vid
Arles, är 81 km lång och befares av fartyg på
upp till 600 ton. I M. ingår den 7,3 km långa, 22
m breda och 14,5 m höga Rove-tunneln genom
Chaine de 1’Estaque till Étang de Berre. M. blev
färdig 1927.
Marsèlisborg [-bår], danskt gods strax s. om
Århus, hörde urspr. till Århus’ biskopsstol och
såldes 1661 till den holländske köpmannen
Gabriel Marselis. 1899—1902 uppfördes ett nytt M.
slott, som genom gåvor från hela landet
skänktes till dåv. prins Kristian (Kristian X).
Marseljäsen (fr. La Marseillaise), fransk
re-volutionssång, text och musik av
ingenjörkaptenen C. J. Rouget de Lisle i Strassburg 1792.
Sången kom till Paris genom en bataljon
frivilliga från Marseille 1792 och erhöll sedan namn
efter denna stad. Från 1830 har den varit fransk
nationalsång. — Litt.: D. Fryklund, ”M.” (1942).
Marser, folkstam i mellersta Italien, n. ö. om
Latium, tillhörande oskiska dialektgruppen; blevo
omkr. 300 f. Kr. romarnas bundsförvanter. M.
intogo en ledande ställning i bundsförvanternas
uppror för erhållande av medborgarrätt 91 f. Kr.
M. voro tappra bergbor, berömda för sin
kunskap i besvärjelser och trolleri.
Marsfjället, fjäll i Vilhelmina kommun i s. v.
Lappland, n. om Kultsjön, 1,589 m högt.
Marsfält, benämning på härstämrna för
vapensyn i Frankiska riket.
Marsfältet, i Rom, se Campus Martius. —
Efter M. ha även fält vid el. öppna platser i
andra städer, bl. a. Paris ([Place] Champs de
Mars), uppkallats.
Marshal [mä’Jal], eng., marskalk, användes i
förbindelse med andra ord som titel och
beteckning för vissa nuv. och historiska engelska
ämbeten av högre el. lägre rang, numera framför allt i
field-marshal, fältmarskalk (vid flygvapnet
marshal of the Royal Air Force). Air-chief-marshal,
air-marshal och air-vice-marshal vid flygvapnet
motsv. general, resp, generallöjtnant och
generalmajor. Earl marshal är ung.
överhovceremoni-mästare, ett högt statsämbete, som med ärftlig
rätt innehas av hertigen av Norfolk.
Marshall [mäVal], Alfred, engelsk
nationalekonom (1842—1924). Han blev 1868
föreläsare i moralfilosofi vid Cambridges univ.,
1877 rektor för University College i Bristol
och var 1885—1908 prof, i nationalekonomi i
Cambridge. M. utgav bl. a. ”Economics of
indu-stry” (1879; i samarbete med sin hustru),
standardverket ”Principles of economics”, I (1890),
”Money, credit and commerce” (1923). — M.
sökte att på den klassiska skolans grundval
uppbygga ett modernt ekonomiskt lärosystem. I frå-
ga om värdets bestämmande intar M. en
mellanställning mellan Ricardo och den klassiska
pro-duktionskostnadsteorien samt Jevons med dennes
gränsnytteteori. Produktionskostnadsprincipen och
gränsnytteprincipen äro för honom
beståndsdelar av en och samma
alltbehärskande lag
om tillgång och
efterfrågan. M:s
prisbild-ningslära innefattar
en skarpt och
noggrant genomförd
analys av tillgång och
efterfrågan. M. intog
en, även etiskt
betonad, socialreformatorisk hållning. Mot
fack-föreningsväsendet och
kooperationen ställde
han sig i stort sett
sympatisk. — Litt.:
”Memorials of A. M.”, utg. av A. C. Pigou
(1925).
Marshall [mä’/al], George Catlett,
amerikansk militär (f. 1880), officer vid inf. 1901,
överste 1933, brigadgeneral 1936, generalmajor
och general 1939 samt general av armén 1944.
M. deltog i stabstjänst under 1 :a världskriget.
Han var generalstabschef juli 1939—nov. 1945
(under 2:a världskriget tillika chef för
fältstyrkorna). Som generalstabschef ledde M. på ett
utomordentligt sätt den amerikanska arméns
ut-byggning till miljonhär. M. utövade stort
inflytande på västmakternas hela strategi och
förordade kraftigt invasionen i Frankrike. Nov. 1945
—jan. 1947 var han president Trumans specielle
emissarie med ambassadörs rang i Kina, främst
för att förlika Kuo-min-tang med de kinesiska
kommunisterna. I jan. 1947 efterträdde han
utrikesministern J. Byrnes. M. gjorde som
statsman en stor insats vid utformandet av en alltmer
fast och aktiv politik gentemot Sovjetunionen och
kommunismen. Hans
namn förknippades
spec. med den plan
för amerikansk hjälp
åt Europas ekonomiska
återuppbyggnad,
vilken tog gestalt efter
ett tal av M. vid
Harvard Univ. i juni s. å.
(se Marshallplanen).
M. var även en
drivande kraft vid
förberedelserna till det
nordatlantiska försvarssystemet (Nordatlantpakten). Han avgick av
hälsoskäl i jan. 1949 och blev s. å. president
för Röda korset i U.S.A. Sept. 1950—sept. 51 var
han försvarsminister. Han erhöll 1953 Nobels
fredspris.
Marshall [mäVal], Herbert Brough
Fal-con, engelsk-amerikansk filmskådespelare (f.
1890). Han deltog 1914—18 i 1 :a världskriget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
