Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martinson, Moa - Martinstål - Martinů, Bohuslav - Martinus, Olai - Martonne, Emmanuel de - Martorn - Martov, Julij Osipovitj - Martyr - Martyrium - Martyrologium - Marulk el. havsulk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Martinstål—Marulk
630
dokumentarisk skildring från torftig svensk
se-kelskiftesmiljö, men det är också en teckning av
den vänlighet, glädje och generositet, som kan
spira i smutsen. I lös anknytning till denna
serie kommer en fjärde del, ”Självbiografiskt IV”,
där M. under titeln ”Jag möter en diktare” (1950)
samlat tidigare tryckta självbiografiska
fragment och kompletterat dem med en del nya
skildringar från sin bildningsgång närmast
före den litterära debuten. — Vid sidan av
sitt mer el. mindre direkt självbiografiska
förf.-skap har M skrivit en följd brett episka romaner,
ofta över historiskt ämne. ”Rågvakt” (1935) gav
expressiva bilder från
svensk statartradition
och feodalt lantbruk.
Fritt fabulerande var
”Drottning Grågyllen”
(!Q37)» följd av
romansviten ”Vägen
under stjärnorna” (1940)
och ”Brandliljor”
(1941), ett mäktigt
bondeepos från
östgö-taslätten. Krönikear-tad är ”Livets fest”
(1949). I ”Armén
vid horisonten”
(1942) fortsatte M. att
ge glimtar från sitt brokiga liv; ”Den osynlige
älskaren” (1943) betecknar hon själv som
introduktion till en kärleksroman. Som en
fortsättning kan man beteckna ”Du är den enda” (1953).
”Bakom svenskvallen” (1944) och ”Kärlek
mellan krigen” (1947) äro novellsaml.,
barndomsminnen, kåserier och journalistik. Hela M :s
författarskap bärs av verklighetsaptit och
rättfärdig-hetsiver. Den segrande kärleken, som bryter fram
ur torftiga förhållanden, är till väsentlig del
ämnet i hennes enda diktsaml., ”Motsols” (1937). I
politisk debatt har M. ofta kämpat för sin
radikala och okonventionella syn. — G. 1) 1910—28
m. grundläggaren Karl Leonard Johansson (d.
1928) ; 2) 1929—40 m. förf. Harry Martinson. —
Litt.: Marika Stiernstedt, ”Om M. M.” (1946).
Martinstål [martäq-], stål, framställt enl.
mar-tinprocessen. Mjukt m. med låg kolhalt
benämnes ibland martinjärn.
MaFtinü [-tjino], B o h u s 1 a v, tjeckisk
tonsättare (f. 1890). M. uppmärksammades tidigt
för sin violinistiska begåvning. 1923 bosatte sig
M. i Paris, där han vistades till 2 :a världskrigets
utbrott, då han emigrerade till U.S.A. M :s rika
produktion, omfattande snart sagt alla tänkbara
profana musikformer, har först under 1940-talet
vunnit allmänt erkännande, främst genom den
storslagna Concerto för två stråkorkestrar, piano
och slagverk (komponerad 1938, uppf. i
Stockholm 1948). Bland M :s övriga verk kunna
nämnas 5 symfonier, ett stort antal solokonserter för
olika instrument, kammarmusik, operor och
baletter. — Litt.: M. Safrånek, ”B. M.” (1944).
Martinus Oläi, biskop (d. 1585), använde
själv binamnet Gestricius. Efter studier i
Tyskland blev M. 1557 skolrektor i Uppsala,
se
nare hovpredikant, 1562 superintendent över
Norrland och 1569 biskop i Linköping (tillträdde 1571).
M., som motvilligt undertecknat beslutet om
Röda bokéns antagande, ångrade sig snart och blev
en av den nya liturgiens ivrigaste motståndare. Då
Johan Ill därför berövade honom ämbetet (1580)
och förklarade honom fredlös, fick han en
fristad hos hertig Karl, som gjorde honom till
kyrkoherde i Nyköping.
Martonne [martå’n], Emmanuel de,
fransk geograf (f. 1873), prof, i geografi i
Paris 1910—44. M :s specialitet är fysisk geografi;
han har bl. a. utg. ”Traité de géograpljie
phy-sique” (1908—09, 4:e uppl. 1925—27, 3 bd, varav
han själv blott skrivit de 2 första), ”Les Alpes”
(1926), ”Europé centrale” (2 bd, 1930—31) och
”France physique” (1942, 2:a uppl. 1947), de båda
sistn. ingående i ”Géographie universelle”, 4 och
6:1. M. erhöll 1946 Vegamedalj en.
Märtorn, bot., se Eryngium.
Ma’rtov [-af], Julij Osipovitj, eg. C
e-derbaum, rysk-judisk politiker (1873—IQ23).
Tills, m. Lenin o. a. bildade M. 1895
”Kampförbundet för arbetarklassens befrielse”. Fr. o. m.
1903, då det ryska socialdemokratiska partiet
söndrades i bolsjeviker och mensjeviker, blev M.
en av ledarna för de sistn. 1917—20 förde han
strider mot bolsjevikregimen, vilket hade till följd
hans emigration till Västeuropa.
Martyr (grek. ma’rtyr, vittne), person, som får
lida för sin övertygelse; särskilt om dem, som
låtit sitt liv för sin kristna tro; blodsvittne. I
större mängd ledo de kristna martyrdöden först
under Nero, vilken på dem ville skylla den stora
branden i Rom år 64. Sedan förföljelserna
fr. o. m. Trajanus (reg. 98—117) börjat bedrivas
planmässigt, ökades m:s antal mer och mer men
är dock ingalunda så stort, som den katolska
kyrkan uppger i sina martyrologier. Av
trosförvan-terna hölls m:s minne högt i ära. Vid deras
vilorum i katakomberna firades gudstjänst och
utdelades nattvarden. Längre fram, då man
flyttade m :s ben till kyrkorna el. uppbyggde sådana
över martyrkryptorna, uppstod en formlig
martyrdyrkan.
Martyrium, lat., lidande, martyrdöd; martyrs
grav el. kyrka över denna.
Martyrolo’gium, förteckning på kristna
martyrer och övriga helgon jämte uppgifter om
deras dödsdag och dyrkan m. m.
Marulk el. h a v s u 1 k, Löphius piscatörius,
tillhör fam. marulkar bland de taggfeniga
fiskarna. M. har mycket stort och brett huvud och
brett gap med vassa tänder. Huden saknar fjäll
men bär taggar och talrika flikiga bihang kring
munnen och längs sidorna. Bukfenorna äro små
och sitta på strupen, bröstfenorna armlikt
förlängda, och under dem sitta gälspringorna. M. är
ovan brun, under vit. De främsta strålarna av
ryggfenan äro fria och rörliga. Den främsta, på
nosen, bär ett bladlikt, rörligt bihang och anses
tjänstgöra som lockbete, då fisken ligger orörlig
på bottnen. I Sverige finnes m. vid västkusten.
Den kan bli över 1 m lång. Till närbesläktade
familjer höra de egendomliga djuphavsmarulkar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
