Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Masreliez, 2. Louis - Masreliez, 3. Jean Baptiste - Mass. - Massa (stad) - Massa (tilltalsord) - Massa (materieinnehåll) - Massa (konkursmassa) - Massachusetts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Mass.—Massachusetts
650
Louis Masreliez: Priamus begär Hektors lik av
Akilles. Nationalmuseum.
hans italienska studieteckningar och i de arbeten
han utförde efter hemkomsten till Stockholm.
Han blev 1784 prof, vid Konstakad., 1803
hovintendent och 1805 dir. för akad. Från 1785 var M.
ledare av inrednings- och dekorationsarbetena på
slotten i Stockholm och landsorten. Han gjorde
utkast till inredningen av Haga slott (1789—92),
paradvåningen i Sofia Albertinas palats (1782—
94), det sedermera s. k. Hotell Östergötland,
Forsmarks och Sturefors’ slott, möbelritningar o. dyl.
Som målare visade M. i sina äldsta arbeten en
tung, mörk karaktär; efter utlandsresan lättade
färgen, kompositionen blev typiskt klassicistisk
och ämnena antika. I Romfartuna kyrka,
Västmanland, och Maria kyrka, Stockholm, finnas ett
par av M:s mera betydande målningar med
bibliska motiv. M. umgicks mycket med Sergel och
C. A. Ehrensvärd samt utövade jämte dessa stort
inflytande på den gustavianska tidens
konstuppfattning. — Litt.: C. D. Moselius, ”L. M.”
(1923) och ”Masreliezrummen i Hotell
Östergötland” (1925); L. M :s och C. A. Ehrensvärds
brevväxling” med inl. av C. D. Moselius (1934).
3) Jean Baptiste M., den föregåendes
bror, ornamentsbildhuggare (1753—1801). Han
fick sin utbildning dels på faderns ateljé i
Stockholm, dels i Paris. 1776 blev han lärare i
orna-mentsteckning vid Konstakad., 1790 prof. där. M.
dekorerade konungens och drottningens
paradsängkammare, kolonnsalen, Kungl. teatern, Sofia
Albertinas palats m. m. i den tidiga gustavianska,
antikiserande stilen.
Mass., förk. för Massachusetts.
Massa, huvudstad i it. prov. Massa e
Car-r a r a n. v. Toscana, 5 km från hamnen
Marina di M. vid Liguriska havet; c:a 46,000 inv.
Biskopssäte. M :s katedral (1400-talet) och
Castel-lo Malaspina (1300-talet) blevo svårt skadade
under 2 :a världskriget. I närheten stora
marmorbrott (carraramarmor).
Massa (förvrängning av eng. master, se d. o.),
förr negrernas tilltalsord till en vit man.
Massa, en kropps materieinnehåll. Erfarenheten
lär, att olika kroppar påverkas på olika sätt av
en och samma kraft; den ena får stor, den
andra liten acceleration. Denna skillnad
tillskri-ves kropparnas olika m. Ju större m. är, dess
mindre blir den acceleration kraften förmår
bibringa kroppen. Produkten av massan m och
accelerationen a kan därför anses vara ett mått
på kraften k. Man får på så sätt den viktiga
likheten k = m. a. Enl. relativitetsteorien är en
kropps m. beroende på dess hastighet i
förhållande till iakttagaren; om m. för en vilande el.
långsamt rörlig kropp (vilomassan) är mü) så är
w0,
m. vid hastigheten v lika med —, —, där c
VM2/f2
är ljusets hastighet. Detta kan även uttryckas
så, att kroppens rörelseenergi betingar en viss
ökning av m.
Massa, dets. som konkursmassa, se Konkursbo.
Massachusetts [mäsat/0’sets], förk. Mass., en
av de s. New Englandsstaterna i Förenta
staterna (se karta vid d. o.) mellan Taconic Mountains
och Atlanten; 21,408 km2, 4,690,514 inv. (1950).
M. består av 4 olika huvuddelar, kustområdet
längst i ö., ö. höglandet, Connecticut-dalen med
Holyoke Range och v. berglandet. Det senare når
i Mount Greylock 1,077 m- Berkshire Hills och
Hoosac Mountains äro andra betydande
höjdsträckningar. Klimatet utmärkes av stor skillnad
mellan sommar- och vintertemp. Medeltemp. för
Boston är i jan. —i°9 och i juli 22°2, och
neder-bördsmängden utgör här 1,032 mm. Skogarna
bestå av hemlocksgran, björk, lönn och bok samt
i s. av valnöt och poppel. 1940 funnos i M.
55,391 negrer, 2,965 asiater och 769 indianer. Av
de utlandsfödda voro s. å. 28,128 svenskar. De
flesta svenskarna bo i Boston med förstäder och
i Worcester. M. har icke mindre än 25 colleges
och univ., bland vilka märkas det berömda
Harvard University och Massachusetts Institute of
Technology i Cambridge, Boston Univ. (1869;
23,000 stud.) och Northeastern Univ. (1898; 9,700
stud.) i Boston samt Clark Univ. (1889) i
Worcester. De största städerna voro huvudstaden
Boston (med förstäder 2,354,507 inv. 1950),
Worcester (274,000 inv.) och Springfield-Holyoke
(406,500 inv.). — Jordbruket har endast mindre
betydelse. De viktigaste kulturväxterna äro
vallväxter, potatis och majs. Tobak odlas i
Connecticut-dalen. M. är ett utpräglat industriområde,
ehuru de flesta råvaror hämtas från annat håll.
Betydande vattenkraftsanläggningar finnas i
Mer-rymac-dalen vid Lawrence och Lowell och i
Connecticut-dalen vid South Hadley. 1947 funnos i
M. 10,524 industriella anläggningar med
sammanlagt 601,603 arb. De förnämsta industrigrenarna
äro tillverkningen av skodon samt av ylle- och
bomullsvaror. Gjuterier, mekaniska verkstäder,
pappersbruk, tryckerier och garverier ha också
stor betydelse. Med hänsyn till lasttrafiken är
Boston en av USA :s största hamnar. —
Stats-legistlaturen består av en senat med 40 medl. och
ett representanternas hus med 240 medl. Till
unionskongressen sänder M. 2 senatorer och 14
representanter.
Den första bosättningen i M. ägde rum 1620, då
ett antal engelsmän, dels radikala puritaner, som
lämnat England några år tidigare, och sedan dess
varit bosatta i Nederländerna, dels ett antal
eng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
