Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matematikmaskiner - Siffermaskiner - Litt. - Matematikmaskinnämnden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Matematikmaskinnämnden
678
av additioner, varvid subtraktion får formen av
addition av komplementtal, medan multiplikation
utföres som upprepad addition (på liknande sätt
som vid räkning på papper). Att vid
relämaskiner utföra division som upprepad subtraktion
visar sig ur kostnadssynpunkt i regel mindre
praktiskt; operationen sker hellre med tillhjälp av
Newton-Raphsons iterationsmetod och åter föres
härvid på en upprepad följd av 2 multiplikationer
och i addition, tills dess sista tillgängliga siffra
i kvoten blivit säkert bestämd.
Det är nu möjligt att i siffermaskiner ersätta
de elektromekaniska reläerna med
elektronrör i sådana inbördes kopplingar, att rören
intaga ett av två möjliga stabila lägen:
strömlöst el. strömförande. Man inser genast, att
antalet härvid erforderliga rör måste bli många
gånger större än antalet reläer, eftersom ett
relä kan ombesörja ett flertal kopplingar,
under det att ett rör ej ger mer än en enda
förbindelse. — Ett vid dylika
elektroniska siffermaskiner mycket anlitat
kopp-lingselement utgör den s. k. flip-flop-kopplingen
enl.
Eccles-Jor-dan (känd sedan
1919 men för
m. använt först
20 år senare),
vilken i sitt
enklaste
utförande återges av
fig. 3. Vid
lämpligt val av
resistanser kan
endast ett av de
två
samarbetande rören vara
strömförande åt
gången; varje gång en negativ spänningsimpuls
inkommer över kondensatorn C, skiftar
anordningen (triggerkretsen) jämviktsläge. Det är
uppenbart, att kombinationen i fråga är användbar som
element vid räkning med binära tal, eftersom den
kan skilja mellan udda och jämna impulser.
Genom kaskadkoppling i 10-ringar, där endast ett
rör i sänder är ström förande, kunna även
deka-diska tal registreras. Samma effekt kan erhållas
med Philip-koncernens ”dekatron” och den av H.
Alfvén uppfunna trokotronen. — Elektroniska
siffermaskiner av olika typer finnas numera i
flertalet kulturländer, bl. a. i Sverige. Det mest
kända exemplaret är det först framställda, näml.
ENIAC (Electronic Numerical Integrator and
Computer), som 1946 byggdes vid Moore School
of Electrical Engineering, Philadelphia, under
ledning av J. W. Mauchly och J. P. Eckert. ENIAC
innehåller 18,000 elektronrör, 1,500 reläer, 70,000
motstånd o. s. v. och förbrukar 150 kW.
Maskinen adderar två 10-siffriga tal på Vsooo sek. och
multiplicerar dem på Vsso sek. Divisioner och
kvadratrotsutdragningar med 9-siffriga tal kräva
c :a V40 sek. Arbetstakten hos elektronrören
bestämmes av en för hela apparaten gemensam
oscillator för 100,000 Hz. Vid ett tillfälle har man
låtit den räkna ut talet n med 2,035 decimaler;
Fig. 3. Triggerkrets enl.
Eccles-Jordan (1919).
operationen erfordrade 70 tim. — IBM :s SSEC
(Selective Sequence Electronic Calculator),
konstruerad av W. J. Eckert m. fl., finnes uppställd
vid ett särskilt inrättat matematikinstitut i New
York. Additionstiden för 19-siffriga, dekadiska
tal är c:a 0,01 sek.; multiplikation av två
14-siff-riga tal sker på 0,02 sek. — Nyare elektroniska
maskiner, flertalet med kryptografiska namn, ss.
EDVAC, UNIVAC, MAN1AC (IAS), SEAC,
IBM 701, Mark III och IV o. s. v. (U.S.A.),
EDSAC, ACE, MUDCM (England), IBP
(Frankrike) — av vilka UNIVAC, IBM 701
och MUDCM serietillverkas — skilja sig från
sina föregångare bl. a. därigenom, att antalet
elektronrör ur diftsäkerhetssynpunkt
nedbringats till 3,000 å 4,000. Detta har
möjliggjorts genom användning av t. ex. ett
”magnetiskt minne” av trumtyp. En annan
utvecklingslinje representeras av det s. k.
kvicksilverminnet, vid vilket tecknen (1, resp, o)
representeras av en tryckstöt, resp, ingen tryckstöt,
som fortplantar sig längs ett med kvicksilver
fyllt rör. Tryckstötarna alstras med en
piezoelekt-risk kristall vid ingångsänden och uttagas på
liknande sätt vid mottagningsänden. Här påverka
de en förstärkare, som återmatar dem till
ingångsänden, så att de efter en fördröjning av c:a
0,0003 sek. passera röret på nytt o. s. v. Man kan
med användande av lämplig frekvens i ett dylikt
rör av 50 cm längd lagra minst 500 impulser,
motsvarande 500 binära el. 150 dekadiska siffror.
En ännu nyare utvecklingsfas representeras av
det s. k. elektrostatiska minnet, där tecknen 1 och
0 lagras i form av statiskt laddade fläckar på
skärmen till ett med särskilt rutgitter
kompletterat katodstrålerör enl. en utformning, som
angivits av prof. F. C. Williams, Manchester
(wil-liamsrör). På liknande princip grundar sig den
av Radio Corporation utvecklade s. k.
selektronen, där skärmen är uppdelad i distinkta element
(256 st.). Fördelen med minne av elektrostatisk
typ ligger oavsett konstruktionen däri, att
avsökningen kan ske på så kort tid som 1 å 10
mikrosek. ; minnet är näml, den faktor, som i en
siffermaskin verkar starkast begränsande på
räknehastigheten. En svensk elektronisk siffermaskin,
BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator),
som 1951—53 byggts i matematikmaskinnämndens
regi, har utrustats med såväl Williamsrör som med
magnetiskt minne.
Litt.: D. R. Hartree, ”Calculating instruments
and machines” (1949) ; G. Neovius, ”Den
aritmetiska enheten i en m.” (i Kosmos, 27, s. å.);
C. E. Fröberg och G. Kjellberg, ”Siffermaskiner”
(i Elementa, 32, s. å.); S. Ekelöf, ”M.” (i
Tekn. tidskr., nr 10, s. å.) ; W. W. Stifler m. fl.,
”High speed computing devices” (1950); A. D.
och K. H. V. Booth, ”Automatic digital
calcula-tors” (1953)-
Matematikmaskinnämnden, ett under
Eckle-siastikdep. sorterande organ, vars uppgift är att
låta bygga och driva matematikmaskiner i
Sverige. M., som tillsattes 1948, består av 5 led.,
vilka representera naturvetenskapliga, tekniska
och militära intressen. M :s arbetsgrupp har
hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
