Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialism - Materialist - Materialkonstant - Materialprincip - Materialprovning - Materie - Materiel, materiell - Materiell - Materiell punkt, masspunkt - Materievågor - Maternitet - Matfett - Matfors - Matfors—Vattjoms järnväg - Matförgiftning - Mathews, Basil - Mathiassen, Therkel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
681
M aterialist—M athiassen
682
Russell 1925); A. Nyman, ”Själsbegreppets
förvandlingar” (1943).
2) Sociologisk m. el. materialistisk
historieuppf attning, den
historieuppfattning, som grundlädes av K. Marx och Fr.
Engels och som ser orsakerna till alla
samhällsföreteelser i tekniken och samhällets ekonomiska
struktur. Se Marxism.
Materiali’st, anhängare av materialismen som
livsåskådning; krass, cynisk människa (i motsats
mot idealist). — Adj.: Materialistisk.
Materialkonstant, fys., storhet, som utgör ett
mått på en fysikalisk egenskap hos ett material,
t. ex. täthet, värmeledningsförmåga,
brytnings-förmåga.
Materialprincip, luterska reformationens
grundtanke: rättfärdiggörelsen genom tron allena.
Materialprovning, den tekniska verksamhet,
som går ut på att genom undersökning av
karakteristiska egensKaper hos industriella råvaror,
halvfabrikat, försöksprodukter och i viss
utsträckning färdigprodukter (t. ex. oljor) utröna deras
lämplighet för avsedda ändamål. M. kan ha
karaktär av forskningsprov el. av leverans- och
kontrollprov. Forskningsproven kunna
utgöra ett led i utexperimenterandet av nya
material (t. ex. legeringar) el. i sökandet efter
gynnsammaste behandlingsmetoder (t. ex. vid
härdning, reningsförf aranden, målning,
impregne-ring, rostskydd o. s. v.) och äro, som härav
framgår, vanl. målinriktade. De bedrivas till största
delen vid de enskilda produktionsföretagens egna
laboratorier el. kollektivt för hela branscher vid
gemensamma forskningsinstitut. — Leveran
s-och kontrollprov utföras mera rutinmässigt
och åsyfta i regel icke något forskningsmål. De
utföras såväl vid de enskilda företagen som vid
de officiella provningsanstalterna och privata
kontrollbyråer (mestadels inrättade enbart för
kemiska analyser). På ett stort antal områden
finnas normerade provtagnings- och
provnings-metoder samt normalbestämmelser rörande
mi-uimifordringar på material, grundade dels på
nä-ringsorganisationernas egna bestämmelser, dels på
statliga föreskrifter. Bland de editioner av
prov-ningsbestämmelser, som utgivits, märkas främst
Statens provningsanstalts samt de, som ingå i
Svenska teknologfören:s handbok (bl. a. de s. k.
SEN-normerna). — Den första anstalten för m.
i Sverige var Jernkontorets m.-anstalt vid
Liljeholmen (1875—96), vars verksamhet sistn. år
övertogs av Tekniska högsk :s m.-anstalt. I
samband med en betydande utvidgning av
verksamheten överflyttades denna 1920 till en med
högskolan samarbetande inst., Statens p r o v
-ningsanstalt, vilken sorterar under
Han-delsdep. Motsv. statliga inst. i Göteborg är
Chalmers provningsanstalt, inrättad 1888
under namnet Chalmers tekniska inst:s
material-provningsanstalt. — Vissa slag av m. utföras
även av Statens hantverksinst. — En
särställning bland anstalter för m. intages av
Svenska elektriska materielkontr o 11 a
n-stalten (Semko), grundad 1925, färdigorgani-
serad 1928. Dess verksamhet omfattar endast
elektrisk m., särsk. i förbindelse med
kvalitetskontroll. För vissa slag av elmateriel och
för-brukningsapparater gäller näml, provningstvång,
varvid anstalten av Kommerskollegium
bemyndigats att vara dess organ för provning,
meddelande av godkännanden och utövande av
efter-kontroll. Liknande befogenheter utövas på resp,
områden av Yrkesinspektionen,
Fartygsinspek-tionen och de halvofficiella ångpanneföreningarna,
varvid ev. förekommande m. skötes av de redan
nämnda anstalterna.
Matèrie, se Materia.
Materiel, m a t e r 1 e’l 1, sammanfattningen av
de (lösa och fasta) maskiner, redskap, verktyg,
effekter m. m., som krävas för en verksamhet
(järnvägs-, krigs-, undervisningsmateriel m. m.).
Materie’11, bestående av el. innehållande
materia (se d. o.); det, som tillhör innehållet
(motsats: formell); kroppslig; sinnlig: väsentlig; som
subst., se Materiel.
Materiell punkt, masspunkt, en kropp
med oändligt liten utsträckning i alla
dimensioner, i vilken en ändlig massa är koncentrerad.
Materievågor, det vågsystem, som enl. de
Broglie är förbundet med en materiell partikel
i rörelse.
Maternitét, egenskapen att vara moder. —
Maternitetsprincipen kallas regeln, att
utomäkten-skapligt barns underhåll åligger modern allena,
en regel, som förekommit i fransk rätt men
numera i huvudsak frångåtts.
Matfett, gemensam benämning på smör, flott
och matolja samt ersättningsmedel härför, ss.
margarin och konstister.
Matfors, industrisamhälle i Tuna sn i
Medelpad.
Matfors—Vatt joms järnväg, spårvidd 1,435 m,
3,5 km lång, öppnad som smalspårig 1874,
ombyggd till normalspårig 1919, förbinder
Vatt-joms station på Statens järnvägar med Matfors
station och går vidare till Ljunga älv.
Matförgiftning, se Köttförgiftning.
Mathews [mä’bjöz], B a s i 1 Josef, engelsk
teolog (1879—1951), verksam inom den engelska
missionen och K.F.U.M., prof, i ”Christian
world-relations” vid univ. i Boston, U.S.A., 1932—34,
vid Univ. of British Columbia, Vancouver, 1944
—49. Av M:s talrika skrifter finnas i sv. övers,
bl. a. ”Rasernas kamp” (1926), ”Världsrörelser
i kamp. Nationalism, bolsjevism och kristendom”
(1932), ”Jesu liv” (1934) ocli ”John R. Mott”
(s. å).
Mathi’assen, T h e r k e 1, dansk arkeolog och
etnograf (f. 1892), dr phil. 1927; föreståndare
för Nationalmuseets i Köpenhamn förhistoriska
avd. 1941, överinspektör 1946. M. har främst
ägnat sitt arbete åt forskningen på Grönland, i
arktiska Amerika och i Danmark. Han har varit
en av Knud Rasmussens främste medarbetare,
bl. a. i 5:e Thuleexp. 1921—23 och som
ledare av den eskimå-arkeologiska exp. till
Grönland 1929—33. Genom sin gradualavh.
(”Archæology of the Central Eskimos”) 1927 lade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
