Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matisse, Henri - Matjes-sill - Matjord - Matkowsky, Adalbert - Matning - Mato Grosso - Matolja - Mátra - Matrah - Matriarkat, mödernemyndighet, moderrätt - Matricaria - Matrikel - Matrikularbidrag - Matrimonium - Matris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matjes-sill—Matris
685
—13, framträdde M. som ledare för
fauvister-nas grupp. Han verkade 1907—10 som lärare vid
en egen skola, Académie Matisse, livligt
besökt framför allt av tyska och skandinaviska
konstnärer, och hans ornamentala expressionism
spreds över Europa och kom bl. a. att genom
hans svenska elever bilda grunden till den nya
svenska konsten av 1909. Vintrarna 1911—13
vistades M. i Marocko, och från 1917 bosatte
han sig i Nizza. Hans måleri utvecklades nu mot
den sensuellt yppiga och färglysande stil, som
avlöste kampårens mer anspända sökande. I de
för Barnes Foundation, Merion, U.S.A., utförda
väggmålningarna med dansmotiv (1931—33)
återknöt M. emellertid till genombrottstidens mer
abstrakta renhet och spända rytmik, sådan den
bl. a. framträdde i målningen ”Dansen”
(Moskva, 1910). En resa till Polynesien 1933 har bl. a.
inspirerat M. till några senare utförda dekorativa
bildvävnader, ”Himlen” och ”Havet” (1946—48,
vävda i Aubusson). Ett starkt mått av förnyelse
visade hans serie ”Jazz” (1947), vittnande om
närmare kontakt med tidens abstrakta strömningar.
Hans senaste stora dekorativa uppdrag är
utsmyckningen av ett av honom själv ritat kapell
i den lilla staden Vence på franska Rivieran. M.
är som tecknare och grafiker en utsökt artist med
en förfinad och lekfull linjestil. Som skulptör
framträdde M. redan 1900 och har i plastiska
lerfigurer fritt deformerande arbetat med rytmiska
problem (”La serpentine”, omkr. 1914, i Statens
museum for kunst, Köpenhamn). I hans
skulpturer märkas ofta tydligare än i hans måleri
de intryck han liksom kubisterna tagit av
negerkonsten. — Litt.: J. Cassou, ”M.” (1939); P.
Courthion, ”Le visage de M.” (1942); I.
Grüne-wald, ”M. och expressionism” (1944); L.
Swa-ne, ”H. M.” (s. å.).
Ma’tjes-sill, se Sill.
Matjord, benämning på det översta, mer el.
mindre mullrika lagret av en åker- el.
trädgårdsjord, vilket sträcker sig så långt ned,
att mullen är likformigt inblandad. Dess
mäktighet är vanl. 15 å 25 cm. M. underlagras av alven.
Den är således en blandning av mull och
mineraljord, och det är dessa beståndsdelar, som ge den
dess karaktär som bättre el. sämre kultur jord.
Genom bearbetning har m. en mera lös och lucker
struktur än alven, i regel högre halt av
växtnäringsämnen samt framför allt ett rikare
bakterieliv. Mullhalten varierar mellan 3 % i mullfattiga
jordar till över 40% i rena mulljordar. Färgen
växlar med mullhalten.
Matkowsky [-kå’f-], Adalbert, tysk
skådespelare (1858—1909). Han var 1877—86 anställd
vid hovteatern i Dresden, 1886—89 vid
Stadt-the-ater i Hamburg och från 1889 vid kungl. teatern
i Berlin. M. var sin tids store hjälteskådespelare
på tysk scen (Hamlet, Romeo, Othello, Egmont,
Faust, Götz von Berlichingen, Wallenstein,
Wilhelm Tell m. fl.). Han hade ett flammande
temperament och gav i sin inspirerande
framställning lika storslagna som gripande uttryck åt hela
skalan av mänskliga lidelser. M. utgav 1895 två
saml. minnen från sina vidsträckta gästspelsresor,
686
”Exotisches” och ”Eigenes, Fremdes”. — Litt.:
M. Grube, ”M.” (1909); J. Bab, ”Kainz und
M.” (1912).
Matning. 1) I allm. tillförsel av nytt,
oförbrukat material, t. ex. en ångpannas m. genom
in-pumpning av friskt vatten (matarvatten),
bränsles kontinuerliga inmatning i eldstäder genom
automatiska eldningsapparater. — 2) En
mekanisk rörelse, varigenom en arbetsmaskins
verk-tygsdel ständigt kommer i beröring med nya
delar av arbetsstycket.
Mato Grosso, se Matto Grosso.
Matolja, sådan olja, som kommer till direkt
användning vid matlagningen. Den bästa utgöres
av olivolja (se d. o.), och vanl. förstås med m.
endast denna olja. Lägre kvaliteter framställas
ur sesamfrö, bomullsfrö, jordnötter, sojabönor
m. fl. M. utvinnes genom extraktion el. kall
pressning. M. nyttjas huvudsaki. i varmare
länder, särskilt Medelhavsländerna, där den spelar
ungefär samma roll som smöret och margarinet
i Norden.
Måtra [mä’-], bergmassiv i Ungern, c:a 75 km
n. ö. om Budapest; når 1,014 m ö. h.
Matrah, stad i Arabien, se Maskat.
Matriarkät, möderne myndighe t, m
o-d e r r ä 11, det hos många mera primitiva folk
rådande bruket, att barnen anses tillhöra moderns
släkt, räkna härstamning från denna m. m.
Därför ha ofta fränderna på mödernet och särskilt
morbrodern större rättigheter över barnen än
deras far. Arvet efter denne går gärna till hans
systerbarn. M. får ej förväxlas med kvinnovälde;
bland en mängd folk med modersrättslig
härstamning är mannen herre i sitt hus. — Litt: J. J.
Bachofen, ”Das Mutterrecht” (2:a uppl. 1897).
Matricäria, bot., se Sötblomsläktet.
Matri’kel (lat. matrlcula, dimin. av mätrix,
moder, stam, lista, register), förteckning med
levnadsuppgifter på medl. i en kår, ett sällskap el.
dyl. (stifts-, lärov.-, univ.-m.).
Matrikulärbidrag kallades i det gamla Tyska
riket de särskilda förbundsstaternas direkta
tillskott för de gemensamma riksutgifterna. De
ut-gingo efter folkmängden och fastställdes för ett
år i sänder. M. avskaffades 1919.
Matrimönium, lat., äktenskap.
Matris (av lat. mätrix, livmoder, sedan: det,
vari något alstras). 1) Mat., ett system av tal,
ordnade i ett rektangulärt schema
an a 12 • • • ain
a 21 a 22 • • • a2n
® ml & m2’ • • ^mn
med m rader och n kolumner. Är m = n, kallas
m. kvadratisk. För m. kan man definiera en
addition och multiplikation, för vilka de
vanliga räknelagarna gälla, med undantag av att
multiplikationen i allm. icke är kommutativ,
d. v. s. om A och B äro två m., så är i allm.
AB icke = BA. Teorien för m. står i nära
samband med determinanterna och teorien
för de lineära och kvadratiska formerna. —
Matrisräkningen har kommit till vidsträckt
använd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
