Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matstrupens sjukdomar - Matsue - Matsumoto - Matsuoka, Yosuke - Matsuyama - Matsys (Massys, Metsys), Quinten - Mattdomare - Matte (maté), Paraguayte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Matsue—Matte
690
pen har en godartad prognos till skillnad från
de centralt, genom sjukdomar i förlängda
märgen betingade.
Matsue, stad i Japan på nordkusten av Hondo;
c:a 55,000 inv.: bekant för sin tillv. av fajans,
s. k. Izumo-fajans.
Matsumoto, stad på mell. Hondo, Japan, 175
km v. n. v. om Tokyo, i Japanska alperna; c:a
78,000 inv. Turistcentrum. Stor silkesmaskodling.
Matsuoka, Y o s u k e, japansk politiker (1880
—1946), inträdde 1900 i diplomattjänst och
uppehöll skilda befattningar vid olika legationer och
konsulat i Europa och Asien samt tillhörde
japanska delegationen
vid f redskonferensen
1919. M. blev 1921
medl. av, 1927 v.
president, 1935 president
för Sydmanchuiska
järnvägens direktion.
Systematiskt lät han
— ivrig chauvinist
och en av sitt lands
främsta kännare av
Manchuriet —
järn-vägspolitiken tjäna
rent expansiva syften.
1932—33 var M.
huvuddelegat i N. F. vid
dess behandling av Japans manchuiska
erövringspolitik Han tillkännagav 19^7 Japans utträde ur
folkförbundet. Även partipolitiskt var M.
verksam. Han invaldes 1930 i parlamentet, tillhörde
först beiyukei-partiet men lämnade detta 1933
och startade s. å. en antiparlamentarisk rörelse,
kallad ”Showa” efter kejsarens regentnamn; den
vann dock föga gehör, och för en tid ställde sig
M. utanför den aktiva politiken. I juli 1940,
när Japan, efter de stora tyska segrarna i v., ånyo
önskade närmare anknytning till axelmakterna,
blev M. utrikesminister i Konoyes 2 :a regering.
Han var länge regeringens ledande kraft. M.
avslöt i sept. s. å. tremaktspakten med Tyskland och
Italien samt inledde underhandlingar med
Sovjetunionen om en non-aggressionspakt. I mars 1941
begav han sig på en resa till Berlin och Rom
samt tog vägen dit över Moskva, där
förhandlingarna om en rysk-japansk pakt fortsatte och
bragtes nära sin fullbordan. Framkommen till
Berlin, fick M. klart besked om att de tysk-ryska
relationerna förändrats; där avvisades bestämt
M :s förslag att söka åvägabringa en allians
mellan Tyskland, Sovjetunionen och Japan. På
hemresan avslöt M. i Moskva en rysk-japansk
”neutra-litetspakt”, men dennas följder blevo på gr. av
den rysk-tyska brytningen säkerligen helt andra,
än M. tänkt. Efter återkomsten till Tokyo förde
M. ett ytterst hotfullt språk och lät formligen
hota Roosevelt med japansk krigsförklaring, om
U.S.A. inträdde i 2 :a världskriget. M. önskade
snarast möjligt aktion mot Singapore. Innan han
lyckats genomdriva denna, an föllo tyskarna
Sovjetunionen. Aktionen krossade själva grunden
för M :s utrikespolitik och väckte betänksam
vrede i Tokyo; M. måste omedelbart lämna sin
post. Efter Japans kapitulation häktades M.,.
ställdes inför allierad domstol som
krigsförbrytare men avled redan 1946.
Matsuyama, stad i Japan på v. kusten av ön
Shikoku; 117,400 inv.; centrum i
Matsuyama-slättens jordbruksdistrikt. M :s hamn är T a k
a-h a m a.
Matsys [ma’tséis] (Mas sys, M e t s y s),
Q u i n t e n, nederländsk målare (omkr. 1465—
1530). Såsom målare slöt han sig i Louvain till
den riktning, som företrätts av den 1475 avlidne
Dierick Bouts. Hans förnämsta verk äro de båda
stora flygelaltarna i Bryssels och Antwerpens
museer. Det förra utfördes 1507—09 för
Peterskyr-kan i Louvain, Antwerpenaltaret målades 1508—
11. Båda dessa verk ha ansenliga mått och
figurer i större skala än flertalet tidigare
nederländska altaren. Mycket känd är hans
genremålning av en växlare och hans hustru (1514, i
Louvren). M. är den mest betydande av
dåtidens nederländska målare, ädel i sin
uppfattning, förfinad och tekniskt fulländad i sin konst.
Av M :s söner framstod Jan M. (d. 1575).
Han målade företrädesvis bibliska motiv i en
profan uppfattning, nakna kvinnofigurer och
genremotiv. Nationalmuseum i Stockholm äger
av honom 3 signerade bilder: ”Flora i
trädgården”, ”Gubbe, smekande en ung kvinna” samt
”Glatt sällskap”. — Litt.: Biogr. av M. J.
Fned-länder (1929).
Mattdomare, numera vanl. benämnd
matchledare, se Brottning, sp. 914.
Ma’tte (oriktigt maté; sp. mate),
Paraguay t e, en i stora delar av Sydamerika
allmän dryck, beredd av torkade kvistar och blad
av vissa Ilex-arter, främst I. paraguariensis, små
Quinten Matsys: Mitibild av altarverk för
Peterskyr-kan i Louvain. Palais des beaux-arts, Bryssel. Se även
bild 4 å pl. vid Flamländsk konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
