Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mecka, Mekka, Mecca - Meckabalsam - Meckel, Johann Friedrich - Mecklenburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Meckabalsam—Mecklenburg
726
ter. Moskén omsluter även
Hagars och Ismaels
föregivna gravar. Moskén lades ut
till sitt slutgiltiga omfång
redan av umaijaderna men fick
sitt nuv. utseende först under
Selim II 1572—77. Även
höjden Arafat strax ö. om
staden, där Muhammed plägade
förrätta sin andakt, hör till
de platser, som de
vallfärdande måste besöka. Dessa
uppgå årl. till hundratusental
från alla delar av den
muhammedanska världen och
anlända ofta flera mån. före
den egentliga vallfartsmån.,
den 12 :e Dhu-l-hidjdja,
inkvarteras delvis i staden men
måste till största delen bo i
tältläger i dess närhet. De
flesta av M:s inv. leva på
pilgrimernas försörjning med
livsförnödenheter och
souve
nirer och av affärsvinster från de stora
marknader, som hållas i samband med vallfarterna.
M. och Medina, de två heliga städerna,
al-Haramän, äro förbjudna för kristna och judar.
Flera européer ha dock i förklädnad besökt M.,
t. ex. R. Burton och C. Snouck Hurgronje. —
Litt.: R Burton, ”A personal narrative of a
pil-grimage to El-Medinah and Meccah” (3 bd, 1855
—56); C. Snouck Hurgronje, ”M.” (2 bd, 1888
—89); E. Rutter, ”The holy cities of Arabia”
(1928).
Meckabalsam, Ba’lsamum gileadènse,
Ba’lsa-mum judäicum, en i Orienten högt värderad
drog, som utflyter ur stammar och grenar av
Commi’phora opoba’lsamum (jfr Commiphora).
Den färska balsamen är ljust gulbrun. Smaken
är bitter och kryddartad, lukten angenäm.
Meckel, Johann Friedrich, tysk
ana-tom (1781—1833), lärjunge till Cuvier, utförde
värdefulla anatomiska specialundersökningar,
utgav goda handböcker och sammanfattade sitt
vetande i ”System der vergleichenden Anatomie”
(5 bd, 1821—31; ofullb.).
Mecklenburg [mè’klanbork el. mä’k-], land
inom den östtyska republ. vid Östersjön
mellan Elbe och Oder, omfattar de forna
delstaterna Mecklenbur g-S c h w e r i n
(13,127 km2) och M e c k 1 e n b u r g-S t r
e-1 i t z (2,930 km2), vartill fogats
Vorpom-mern; 22,938 km2, 2,139,640 inv. (1946).
Berggrunden, i n. kritkalk och i s. tertiär,
är nästan utan undantag täckt av lösa
jordlager, huvudsaki. morän och svämsand. Som
vat-tendelare fungerar den c:a 30 km breda
meck-lenburgska sjöplatån, ett naturskönt
ändmorän-landskap med bördig lera och lövskogsbevuxna
moränmarker. Av de hundratals, i regel små
sjöarna äro Müritz- och Schwerinsjön störst.
Norrut sänker sig landet med många mindre
vattendrag (Warnow, Recknitz) mot kusten, som är
av Bodden-typ. Kring Rostock och ned mot Elbe
Stora moskén med Kaba i Mecka.
i s. v. breda sig vida, enformiga svämsandhedar.
Jordbruket är huvudnäring och sysselsätter ung.
halva befolkningen; främst odlas råg, havre,
potatis och sockerbetor, östersjö- såväl som
söt-vattensfisket är av betydelse. Det egentliga M:s
största stad och viktigaste hamn är Rostock,
därnäst följa huvudstaden Schwerin och Wismar.
Under de första årh. av kristen tideräkning
var M. bebott av germanska stammar, därefter
av de slaviska obotriterna, vilzerna och
redarier-na; dessa erkände först 1093 den sachsiska
läns-överhögheten och underkuvades slutgiltigt av
Henrik Lejonet, varefter tysk kolonisation följde
samt landet kristnades och germaniserades.
Schwerin med omgivning kom som grevskap till
Gun-zelin av Hagen och tillföll M. först 1358.
Obo-tritfursten Pribislaw, stamfader för det till 1918
regerande furstehuset, blev 1170 tysk riksfurste,
men danskt inflytande förhärskade till 1223.
Landet delades mellan olika linjer 1229: Parchim,
Rostock, Werle (Güstrow) och M., av vilka de
tre första utdogo. Den mecklenburgska linjen
erhöll 1348 hertigvärdigheten och utökade
betydligt sitt område. På 1300-talet spelade M.
under Albrekt II (1329—71) en framträdande roll
i nordisk politik. Reformationen vann tidigt
terräng och genomfördes 1549. 1611 kom en ny
delning till stånd mellan linjerna Güstrow
(utslocknad 1695) och Schwerin; staden Rostock, univ.
(sedan 1418), bondeståndet, konsistoriet och
hovrätten blevo dock gemensamma. 1627—35 var
Wal-lenstein hertig av M. I westfaliska freden erhöll
M. bl. a. biskopsdömena Schwerin och Ratzeburg
och avstod Wismar åt Sverige. Den 1701
genomförda delningen av M. i M.-S c h w e r i n och
M.-S t r e 1 i t z (med Ratzeburg) blev länge
bestående. Det förra återförvärvade 1803 Wismar.
Livegenskapen upphävdes 1820, riddargodsägama
behöllo till 1918 sina privilegier. M. sönderföll i
de hertigliga husens domän med ung. Vs av
befolkningen, där storhertigarna härskade
oin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
