Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicinman - Medicinska forskningsrådet - Medicinska högskolan i Göteborg - Medicinsk rörelsebehandling - Medicus - Medien - Medieval - Medikament - Medikofilen - Medikolegal - Medin, Oskar - Medina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Medicinska forskningsrådet—Medina
756
Medina.
ter (andar, gudar), leder ofta offer o. a.
kult-handlingar, skaffar regn m. m. Han verkar alltså
till individens el. samhällets bästa i motsats till
utövarna av ”svart” magi (trollkarlar etc.).
Genom dans, trummande el. annan musik ävensom
medelst narkotiska medel el. fasta försätter han
sig i extas och under denna i förbindelse med
den översinnliga världen. För att bli en m. kräves
utbildning, och kallet går ej sällan i arv. Särskilt
lämpliga äro personer med nervöst temperament
och rik fantasi.
Medicinska forskningsrådet, se Statens
medicinska forskningsråd.
Medicinska högskolan i Göteborg. I
proposition av 16/4 1948 föreslog K. m:t, att en
medicinsk högsk., omfattande såväl preklinisk som
klinisk undervisning, skulle successivt upprättas i
Göteborg med början budgetåret 1948/49, t. v.
som en fristående statlig läroanstalt men i visst
samarbete med Göteborgs högsk. Frågan om ett
sammanförande av de båda högsk. till ett
gemensamt univ. hänsköts till en tidpunkt, då M. blivit
i huvudsak utbyggd. 28/e 1948 fattade riksdagen
beslut om M:s grundande, och 30/e meddelade
K. m:t föreskrifter beträffande högsk:s
organisation. M. invigdes 2O/io 1949. — M. står under
överinseende av univ.-kanslern, och dess ledning
handhaves under uppbyggnadstiden av en
organisationskommitté. — Vid M:s öppnande voro 2
professurer inrättade, f. n. är antalet professurer
18. M. beräknas vara i huvudsak utbyggd 1954.
Vid M. kunna avläggas med. kand.- och med.
lic.-examen, och högsk. äger rätt att förläna med.
dr-grad. Den kliniska undervisningen bedrives vid
Sahlgrenska sjukhuset, vars resurser utgör en av
de viktigaste förutsättningarna för M.
Medicinsk rörelsebehandling, se
Sjukgymnastik.
Me’dicus, lat. läkare.
Médien (grek. Mèdi’a), efter folknamnet m
e-d e r forntida beteckning för n. v. delen av Iran
med huvudstaden Ekbatana. M. synes under för-
akemenidisk tid ha spelat
en dominerande roll i Irans
historia, men vår kännedom
därom står nästan endast att
hämta ur klassiska förf.,
spec. Herodotos; i
orientaliska källor förekommer
namnet m e d e r som beteckning
för en iransk stam i
Bisutun-inskriften (fnpers. möda) och
i G. T. (mädai). Möjligt är,
att Herodotos med falsk
generalisering gjort en mindre,
iransk stam med namnet
meder till representant för en
iransk statsbildning, likartad
den akemenidiska. Enl.
Herodotos var en viss D e i o k e s
(c:a 700—650) grundläggare
av det mediska väldet.
Historiskt betygad är existensen
av en medisk furste K y a x
a-res (fnpers. Huvachstra)’,
i förbund med kung Nabopolassar av Babylon och
skytiska stammar intog denne Ninive (612 f. Kr.),
störtade det assyriska väldet och förde sedermera
krig med konung Alyattes av Lydien. Med
Kyaxa-res’ efterträdare Astyages röra vi oss delvis
på legendens mark; han störtades c:a 555 f. Kr.
av Kyros, det akemenidiska väldets grundläggare.
— Litt.: F. W. König, ”Älteste Geschichte der
Meder und Perser” (i ”Der alte Orient” ,33, 1934).
Medieval (av lat. me’dium aè’vum), medeltida;
namn på en boktryckarstil, som urspr. var formad
efter stilen i medeltidshandskrifter.
Medikame’nt, läkemedel.
Medikofilen, kortnamn på den 1907 avskaffade
medicinsk-filosofiska preliminärexamen.
Medikolegäl, rättsmedicinsk.
Medin, Karl Oskar, läkare (1847—1927),
med. dr i Uppsala 1880, doc. i pediatrik vid
Karolinska inst. 1882, prof, i pediatrik 1884—
1912, överläkare vid Allmänna barnhuset 1884
—1914. M:s viktigaste vetenskapliga insats
ut-göres av hans arbeten över den spinala
barnförlamningen. Han lämnade i dessa övertygande
bevis för dennas natur av infektionssjukdom
med epidemiskt uppträdande och en klassisk
beskrivning av det akuta stadiet med dess växlande
kliniska bilder. M. inlade stora förtjänster om
organisationen av det för sin tid som en
mönsteranstalt ansedda Allmänna barnhuset, ävensom
senare i organisationen av kampen mot
tuberkulos i landet; han var med om bildandet av
Svenska nationalfören. mot tuberkulos och en verksam
medl. i dennas styrelse.
Medina, arab. Medinet en-nebi (profetens
stad), under förmuhammedansk tid benämnd
Jathrib, stad i Hidjaz i Arabien, 350 km n. om
Mecka. M. ligger 870 m ö. h. på en
välbevatt-nad, fruktbar slätt mellan lavafält och slocknade
vulkaner och har en bofast, starkt blandad
befolkning på 20,000—30,000 (före 1 :a världskriget
det dubbla), fördelad på i trädgårdar och
dadelplanteringar inbäddade förstäder samt den
egent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
