Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Méline, Jules - Melinit - Melioration - Meliorism - Meliponinae - Melis, melissocker - Melisk - Melism - Melissa - Melite - Melitopol - Melituri - Melk - Melkart - Melkedalen, Mjölkedalen - Melki-Sedek - Melkiter - Mellan, Claude - Mellanakt - Mellanamerika, Centralamerika - Geologi och terrängförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Melinit—Mellanamerika
790
tor från 1903. M., som anslöt sig till
republikanska vänstern, var en ivrig förespråkare för
protektionismen och räknas som den egentlige
skaparen av Frankrikes i jan. 1892 definitivt
lagfästa skyddstullsystem. Han var 1883—1885
jordbruksminister i Ferrys andra ministär, stod 1896
—98 i spetsen för ett moderat-republikanskt
protektionistiskt kabinett, vari han själv innehade
jordbruksportföljen. Han var 1915—16 ånyo
jordbruksminister i Briands 5:e ministär.
Melinit, se Explosivämnen, sp. 98.
Melioratiön (lat. meliorätio, förbättring),
jordförbättring, se Grundförbättring.
Meliori’sm, fil., åsikten, att världen kan
förbättras genom människans åtgörande.
Meliponinae, zool., se Bifamiljen, sp. 15.
Mèlis, melissocker, malet och siktat
socker, som erhålles av avfallet från topp- och
bitsockertillverkningen.
Mélisk. 1) Från ön Melos. — 2) Se Meløs, mus.
Meli’sm (av grek. me’lisma, melodi),
utsmyckning, koloratur, spec. inom den gregorianska
sången.
Melfssa, växtsläkte av fam. läppblomstriga.
Citronmeliss, M. officinalis, från s. Europa,
lämnar drogen Herba melissae, som begagnas som
väderfördelande i form av ”te” vid kolik.
Melfte, forntida namn på ön Malta.
Melitopol [mjiljitå’palj ], stad i Ukraina, vid
järnvägen Moskva—Krim; 75,735 inv. (1939).
Beläget i ett rikt veteodlingsområde är M.
centrum för spannmålshandel; maskin- och
livsmedelsindustri, jordbruksskolor och
-försöksanstalter. 1941—43 var M. besatt av tyskarna.
Melituri, med., se Sockersjuka.
Melk, stad i Österrike, vid Donau, 72 km v.
om Wien; c:a 3,000 inv. Här ligger det berömda,
1089 stiftade benediktinklostret (nyuppf. 1702
—49 i barockstil) med märklig kyrka,
stiftsbibliotek (850 inkunabler), urkunds- och
konstsamlingar.
Melkart, se Baal.
Melkedalen, Mjölkedalen, fjälldal i
Jo-tunheimen, Norge, sidodal till Utladal.
Melki-Se’dek (hebr. melki-sedek,
rättfärdighetens konung), enl. 1 Mos. 14:18 ff. konung i
Salem (= Jerusalem) och Guds den Högstes
präst. Förf, till Ps. no betraktade honom som
en typ för en av honom besjungen idealisk
prästfurste; enl. Hebr. 5:9 ff. och kap. 7 var han en
förebild till Jesus Kristus.
Melkiter (av arab, malikije, kungliga)
kallades först av araberna i de erövrade
provinserna de (grekisk-) ortodoxa kristna,
emedan de hyllade samma lära som sin malik
(”konung”), kejsaren i Bysantion, till skillnad
från de schismatiska nestorianerna och
jakobiter-na. Nu nyttjas namnet huvudsaki. i Syrien som
en allmän motsats mot jakobiter och därför om
anhängarna av såväl den grekisk- som den
romersk-katolska kyrkan.
Mellan [mäla’], Claude, fransk grafiker
och målare (1598—1688), utbildade en egenartad
kopparsticksteknik. M. stack porträtt och religiösa
Benediktinklostret i Melk.
kompositioner efter Simon Vouets o. a. mästares
målningar.
Mellanakt kallas uppehållet mellan två akter
i en teaterföreställning.
Mellanamerika, Centralamerika, den
landbro, som förenar Nord- och Sydamerika (se
karta vid Mexico). Den börjar i n. v. vid det
220 km breda Tehuantepecnäset och slutar med
det 50 km breda Panamånäset. M. har en längd
av c:a 2,100 km och en areal av 850,000 km2
med 11,5 mill. inv. Politiskt omfattar M. av
Mexico i stort sett de 4 delstaterna Tabasco,
Chiapas, Campeche och Yucatån samt territoriet
Quintana Roo, de 6 suveräna staterna Guatemala
Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och
Panama samt kolonien British Honduras. Här
behandlas blott M:s icke-mexikanska del.
Geologi och terrängförhållanden. M. är till
största delen bergland. Längs Stilla havet stryker
en smal låglandsremsa. I Guatemala och Salvador
kantas dess kust av laguner men är i övrigt
bergig och uppvisar djupa inskärningar, ss.
Fon-seca-, Nicoya- och Dulcevikarna samt
Panamå-bukten. På den motsatta, karibiska sidan finnas
vida lågslätter, t. ex. i British Honduras och
Nicaragua. Kusten är här mestadels låg med
sandbankar och korallrev. Morfologiskt består M. av
två delar, skilda av Nicaraguasänkans
förkast-ningsbäcken, i vilket Fonsecaviken samt
Managua- och Nicaraguasj öarna äro belägna. N. om
denna sänka utbreder sig längs Stilla havets kust
ett vidsträckt, av väldiga eruptivmassor (andesit)
uppbyggt bergland, som når över 3,500 m. Dess
s. sluttning är krönt av en rad vulkaner, ss. Fuego
(3.835 m) och hela M:s högsta topp, Tajumulco
(4,210 m). N. om denna vulkaniska zon
genomdrages M. av flera veckkedjor, som utgöra forts,
av s. Mexicos cordillerer och först stryka åt s. ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
