Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mellösa (Närke) - Mellösa (Lilla Mellösa, Södermanland) - Melodi - Melodibildningslära - Melodik, melodibildningslära - Melodisk - Melodram - Meloë, Meloidae - Melolontha, Melolonthinae - Melon - Melonträd - Melophagus - Melopsittacus - Melos (musik) - Melos (ö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Mellösa—Melos
798
Mellösa, socken i Närke, se Stora Mellösa.
Mellösa, före 1933 Lilla Mellösa,
kommun i Södermanland i Villåttinge hd, n. om
Flen; 125,04 km2, 4,159 inv. (1953). M. ligger
kring Hälleforsån och Mellösasjön (26 m ö. h.)
m. fl. småsjöar samt är en kuperad skogsbygd.
2,268 har åker. Vid järnvägen
Oxelösund—Kolbäck ligga brukssamhället Hälleforsnäs och
stationssamhället Mellösa (434 inv. 1951).
Egendomar: Hälleforsnäs skogsgårdar, Harpsund,
Yxtaholm och Schiringe. Kyrkans långhus av
gråsten är från 1300-talet. Pastorat i Strängnäs
stift, Villåttinge kontr.; ingår i Oppunda och
Villåttinge domsaga.
Melodi (av grek. me’los, sång, och odè, sång,
dikt), det jämte rytmen viktigaste musikaliska
elementet, är en kurva, tecknad i toner, som
tillhöra samma tonsystem. För att få musikalisk
mening måste en m. vara uppbyggd över ett antal
(likartade el. mot varandra kontrasterande)
motiv, samordnade till en el. flera perioder.
Om ord- och satsmelodi se Språkmelodi.
Melodibildningslära, se Melodik.
Melodik, melodibildningslära, läran
om de melodiska uttrycksmedlen. M. omfattar
läran om intervallerna och deras harmoniska
egenskaper, formlärans element (motiven och deras
vidare utspinnande till fraser, perioder etc.) samt
melodiens samband med harmoni, rytm, takt och
tempo. — Litt.: E. Kurth, ”Grundlagen des
li-nearen Kontrapunkts” (3:e uppl. 1927); W.
Woehl, ”Melodielehre” (1929).
Melodisk, melodirik; sångbar; välljudande.
Melodräm (av grek. me’los, sång, och drama,
skådespel), förr dets. som opera, nu deklamation
med instrumentalackompanjemang. J. J. Rousseau
anses vara skapare av genren. M. upptogs i
Sverige av Brendler (”Spastaras död”).
Konstnärlig betydelse fick m. i operan, t. ex. ”Fidelio”,
”Egmont”. Vanligast är numera m. dets. som ett
drama med grova effekter och sentimentala
inslag. — Adj.: Melodramatisk.
Mèloè, Melöidae, zool., se Oljebaggar.
Melolo’ntha, Melolonthinae, zool., se
Ollonborrar.
Melön, Cu’cumis mélo, ettårig ört, tillhörande
fam. Cucurbitaceae, med klängen, handnerviga,
flikiga blad och stora, gula, skildkönade blommor
samt stora, runda, stundom ovala el. plattryckta
frukter, som mogna äro gula el. gröngula och
fint aromatiskt doftande. Fruktköttet är saftigt
och har fin smak. De ätas mogna som
dessertfrukt el. kanderas; omogna frukter användas till
syltning och inläggning. Man skiljer vanl. m.
i tre grupper: cantaloupmeloner, med
runda, ofta plattryckta, medelstora frukter samt
räfflat och vårtliknande skal, nätmeloner,
med ovala, ofta stora frukter och skalet
överdraget med en ljus nätbildning, orientaliska
meloner, med mindre frukter och tunt och
slätt skal. Till utsäde användas helst 3—4 år
gamla kärnor. Vid groningen fordras en jordtemp.
av 25—300. I drivbänk planteras endast en
planta i varje fönster. Jorden bör komposteras ett
Melon. Foto A. Fors.
Melonträd med frukter.
år i förväg och bestå av lerhaltig grästorvjord,
tillsatt med lövjord och väl förmultnad
nötkrea-tursgödsel samt något kalk el. kalkgrus.
Plantorna bringas till tidigare fruktsättning genom
lämplig beskäring, vilken företages i drivbänk f. ggn,
då 5—6 blad äro utvecklade.
Melonträd, Cärica, sydamerikanskt växtsläkte,
typen för den lilla fam. Caricaceae. Hithörande
arter äro små träd med nästan ogrenad stam och
stora, långskaftade, handflikiga blad. Frukterna
utgöras av bär, liksom växtens övriga delar rika
på mjölksaft. Den viktigaste arten är C. papaya,
som numera odlas i nästan alla varma länder. De
välsmakande frukterna erinra i storlek och form
om meloner och innehålla ett enzym, p a p a i n,
som peptoniserar äggvita och gör segt kött mört.
Melo’phagus [-f-], zool., se Lusflugor.
Melopsi’ttacus, zool., se Papegojor.
Me’los, mus.,
det melodiska,
sångbara
elementet i ett
tonstycke. I det
gamla Grekland
var m. namn på
ett för sång
avsett lyriskt
skaldestycke, och
denna diktart
kallades m
e-1 i s k poesi.
Mèlos, grek,
(nygrek. Milos,
it. Mil o), en av
Kykladerna i s.
v. delen av
Ege-iska havet; 147
km2, c:a 5,550
inv. Huvudort:
Plaka. I
förhistorisk tid
var M. viktigt
och
blomstrande som fynd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
