Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mérida (Mexico) - Mérida (Venezuela) - Meriden - Meridian (geografi) - Meridian (stad) - Meridiancirkel - Meridianhöjd - Meridianpassage - Meridianväxter - Meridies - Mérignac - Merikanto, 1. Oscar - Merikanto, 2. Aarre - Merimde - Mérimée, Prosper - Meringer, Rudolf - Merinofår - Merinos, ab. - Meristem, delningsvävnad - Merit - Merkantil - Merkantilism - Merkantilsystemet el. merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Mérida—Merkantilsystemet
830
rum med univ., gr. 1922. Stor sisalhampindustri
baserad på de omfattande odlingarna i trakten.
Mérida [mäTiÖa], stad i n. v. Venezuela, 1,630
m ö. h., i Rio Chamas längsdal; c:a 10,000 inv.
Bilväg leder till Puerto Cabello på kusten. Univ.;
ärkebiskopssäte. Textilindustri.
Meriden [me’ridn], stad i Connecticut, U.S.A.,
25 km n. n. ö. om New Haven; 45,000 inv.
Metallindustri, särsk. tillverkning av nysilvervaror.
Meridian, det plan, som lägges genom en viss
ort på jorden, ortens zenit och himmelspolen.
Detta plan skär himlavalvet i en storcirkel, som
passerar genom ortens nord- och sydpunkt. — Om
magnetisk meridian se Jordmagnetism. — (Geogr.)
Storcirkel, som tänkes dragen runt jordytan
genom polerna och sålunda passerar genom alla
orter, som ha samma längd.
Meridian [marFdian], stad i staten
Mississippi, U.S.A., 140 km ö. om Jackson; 42,000
inv., ung. Vs negrer. Viktig järnvägsknut;
bomullsindustri m. m.
Meridiancirkel, astron., ett i meridianen
uppställt instrument, som brukas för att noggrant
uppmäta rektascensioner och deklinationer.
Meridianhöjd, en stjärnas höjd, när den
passerar meridianplanet, vilket sker två gånger per
dygn. De cirkumpolära stjärnorna kunna
observeras vid bägge passagerna el. kulminationerna.
Vid den övre kulminationen når stjärnan sin
högsta höj d, vid den undre sin lägsta.
Solens m. benämnes ofta middagshöj d.
Meridianpassage inträffar, när en himlakropp
synes gå genom en orts meridianplan.
Meridianväxter, se Kompassväxter.
Meridies, lat., middag; söder. — A’nte
meri-diem (a. m.), före middagen; post meridiem (p.
m.), efter middagen.
Mérignac [merinjaT], flygplats 11 km v. om
Bordeaux.
Me’rikanto [-tå]. 1) Oscar M., finländsk
tonsättare (1868—1924). Efter studier i Leipzig
och Berlin blev M. organist vid Johanneskyrkan i
Helsingfors. Framträdde som orgelspelare med
god framgång. Dirigent vid Finska operan 1911
—22; vann sin främsta berömmelse genom sina
solosånger. M. skrev även kammarmusik,
orgelpedagogiska arbeten, körer och 3 operor samt
verkade som musikkritiker.
2) Aar re M., den föreg:s son, tonsättare (f.
1893), elev av konservatorierna i Leipzig 1912
—14 och i Moskva 1916—17, är sedan 1937
lärare i musikteori vid Sibeliusakad. M., som
tillhör en utpräglat modern riktning, har skrivit 3
symfonier 0. a. orkestersaker, konserter för olika
instrument, operan ”Juha” m. m.
Merimde. 1) M. el. M.-Beni S a 1 å m e, ort
i Egypten, nära Abu Ghalib, där den hittills
äldsta kända boplatsen med åkerbrukskultur
påträffats. Fynden tillhöra den yngre stenåldern
och kunna möjl. dateras till omkr. 5000 f. Kr.
2) M. Abu Ghalib, ort i Egypten, se Abu
Ghalib.
Mérimée [merime’], Pr osper, fransk
författare (1803—70), urspr. advokat, var under
1830-talet anställd i olika ministerier och från
1841 till sin död inspecteur général des
monuments historiques (riksantikvarie), förde som
sådan ett förnämt liv i Paris och på ämbetsresor
i Europas olika länder samt kom därtill, från
1853, genom sin ungdomsvänskap med den
spanska grevinnan de Montijo (kejsarinnan Eugénies
mor), på intim fot med Napoleon HI:s hov. —
M. är den franska romantikens måhända
förnämste prosakonstnär.
Men romantiken
inskränker sig till
ämnesvalet; i sin stil är
han en svuren
klassiker, som med kyligt
objektiv realism
fördjupar sig i det
primitiva, det exotiska
och barbariska hos
skilda länder och
folkslag. Han debuterade
med en samling små
dramer, ”Théåtre de
Clara Gazul” (1825),
vilken han uppgav vara
översatt från spanskan. Hans nästa arbete, ”La
Guzla” (1827), presenterades som en
prosabearbetning av illyriska folkvisor; även denna
mystifikation lyckades. M. beslöt nu att bli Frankrikes
W. Scott och vann stor framgång med
medeltidsskildringen ”La Jacquerie” (1828), följd av
”Chronique du règne de Charles IX” (1829;
”Från Bartholomeinattens tid”, 1889). Till hans
mest berömda verk höra ”Colomba” (1841;
sv. övers. 1842), vars hjältinna är en korsikansk
Elektra, samt den genom Bizets opera
allbe-kanta spanska zigenarnovellen ”Carmen” (1847;
första sv. övers. 1902). M. skrev även historiska
och arkeologiska arbeten, litterära essäer och
briljanta reseskildringar samt är den förste, som
tolkat rysk litteratur på franska. — ”CEuvres
com-plètes” (1926 ff.), ”Correspondance générale”
(1941 ff.). — Litt.: P. Trahard, ”P. M. et Fart
de la nouvelle” (1923) och en biogr. över M.
(4 bd, 1924—30).
Meringer, Rudolf, österrikisk
språkvetenskapsman (1859—1931), prof, i Graz. Han utg.
en rad avh. i jämförande indoeuropeisk
språkvetenskap m. m. M. uppsatte 1909 den
kulturhistoriska och språkvetenskapliga tidskr. Wörter und
Sachen.
Merinofår, zool., se Fårsläktet, sp. 369 och
bild 4.
Mérinos, ab., Borås, grundat 1891, äger
ylle-väveri, färgeri och appreturverk; inköptes 1929
av Kil sunds ab (se d. o.).
Meristèm, delningsvävnad, se
Växt-anatomi.
Merit, förtjänst; avlagd examen, genomgånget
prov, tjänstgöring o. s. v., som åberopas vid
ansökan om plats el. tjänst. Listan på en persons
m. kallas meritförteckning. — Meritera sig,
skaffa sig m.; ibland: göra sig kompetent.
Merkantil, handels-, köpmanna-; krämaraktig,
MerkantilFsm, se Merkantilsystemet.
Merkantilsystemet el. merkantilismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
