- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
849-850

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius, 2. Arnold Johan - Messenius, 3. Arnold - Messer, August - Messerschmitt, Willy - Messiaen, Olivier - Messianismen - Messias - Messidor - Messier, Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

849

Messer—Messier

850

2) Arnold Johan M., den föreg:s son,
rikshistoriograf (1608—51). Han studerade i
Uppsala men flydde 1623 till Polen till följd av ett
vådadråp på en annan student. Han återkom
1624 till Sverige som lejd polsk kunskapare,
avslöjades och hölls fången på Kexholm till 1640.
Han fick då i uppdrag att från Polen
återför-skaffa manuskriptet till faderns historiska verk,
”Scondia”. Sedan han utfört detta uppdrag,
arbetade han med renskrivning och revidering av
verket samt började en krönika över Sigismunds
och Karl IX :s regeringar, vilken sedan delvis
begagnats av Werwing. Han erhöll titeln
histo-riographus regni (rikshistoriograf) och adlades
1648. Emellertid fattade han agg till drottningen,
som i ekonomiska frågor gynnat hans syster
Anna M. och stod 1650 oppositionen nära samt
sökte ställa sig in hos det pfalziska husets medl.
Inblandad i högmålsprocessen mot sonen Arnold
M. (se M.3) genom dennes egna uppgifter,
dömdes han att mista liv och gods och avrättades. —
Litt.: V. Söderberg, ”Historieskrifvaren A. J.
M.” (1902); B. Hildebrand, ”Anna Messenia” (i
”Festskrift till Verner Söderberg”, 1932).

3) Arnold M., den föreg :s son, politisk
förbrytare (1629—51). Flan blev 1647
kammar-page hos pfalzgreven Karl Gustav och följde
denne i tyska fälttåget. Då ynglingen sommaren
1651 vistades hos fadern, rönte han starkt
intryck av den oppositionella stämningen hos
denne och hans meningsfränder. Övertygad om att
allvarlig fara från de aristokratiska
rådskretsarna hotade hans välgörare hertigen, företog sig
M. att tillsända Karl Gustav, som vistades på
Öland, en anonym rimmad skrift mot Kristina
och högadeln. Skriften uppsändes genast av Karl
Gustav till drottningen, M :s författarskap
uppdagades med lätthet; såväl han som hans fader
häktades (dec.). M. erkände, att han indirekt
fått ”materian” av fadern. M. dömdes som
förrädare till halshuggning och stegling samt
avrättades. Någon ”messenisk sammansvärjning”
existerade alls icke, men regeringen tog sig av
den äldre och den yngre M :s uppgifter under
förhören anledning att söka sak med flera av
oppositionsledarna från 1650 års riksdag. —
Litt.: V. Söderberg, ”Historieskrifvaren A. J.
M.” (1902).

Messer, August, tysk filosof och pedagog
(1867—1937), prof, vid univ. i Giessen, lärjunge
till O. Külpe, vars realistiska kunskapsteoretiska
ståndpunkt han delade och vars filosofi han
full-ständigade genom en ”värdefilosofi”.
Huvudarbeten: ”Empfindung und Denken” (1908),
”Ein-führung in die Erkenntnistheorie” (1909),
”Psy-chologie” (1914), ”Ethik” (1918), ”Pädagogik der
Gegenwart” (1926), ”Lebensphilosophie” (1931).

Me’sserschmitt, W i 11 y, tysk
flygplankonstruktör (f. 1898). M:s namn bäres av
flygplanfirman Messerschmitt A.-G.,
Augs-burg, numera med ett flertal dotterfabriker. Nuv.
firman utvecklades från Udets Flugzeugbau, som
1926 övergick till Bayerische Flugzeugwerke
(B. F. W.) och 1931 i Messerschmitt
Flugzeugbau G. m. b. H., 1938 ombildat till
Mes

serschmitt A.-G. Som följd av Potsdamavtalet
1945 är flygplantillverkningen sedan dess nedlagd.
— Flygplan med namnet M. (Me) voro de
under 2:a världskriget uppmärksammade
konstruktionerna Me 109, ett i-sitsigt jaktflygplan (se
bild 15 å pl. vid Flygning), Me no, ett
2-moto-rigt och 2-sitsigt jaktflygplan, och
störtbomb-flygplanet Me 210.

Messiaen [mäsjä’], Olivier Eugène
Pro-sper Charles, fransk organist och tonsättare (f.
1908). M. blev 1931 organist vid Trinité-kyrkan
och 1941 prof, i musikteori vid konservatoriet i
Paris. Han intar en central ställning i fransk
nutidskonst och räknas till de mest betydande och
tillika mest omstridda tonsättarna under detta årh.
De flesta av hans kompositioner ge uttryck åt
katolsk mysticism. I sin orkestrering använder
M. med förkärlek orientaliska och elektriska
instrument. Tonspråket är, trots den utsökta
klang-och ackordbehandlingen, övervägande polyfont
och i viss mån besläktat med Schönbergs
tolv-tonssystem.

Messiani’smen, polsk litterär och filosofisk
riktning, se Towianski, A.

Messias, grek, omskrivning av aram.
mèschi-cha, motsvarande hebr. ha-maschi’ ach, ”den
smorde”, grek, ho christo’s (Kristus). I Israel
kallades konungen ”Guds smorde” (Ps. 2:2), i
senjudendomen brukades denna titel om den frälsare
folket hoppades på. Detta hopp spåras redan i
tiden före exilen i olika former: dels väntade
man en mytisk frälsare, ett gudabarn och en
guldålder (Jes. 7; 9; 11), dels en nationell härskare,
David själv el. en ättling till David (Hes. 34;
Mika 5). Höga etiska ideal anknötos till
Messias-gestalten (Sak. 9); i Jes. 40—55 framträder en
lidande frälsargestalt, ”Jahves tjänare”.
Egendomlig är tanken på en el. flera förelöpare
för M. Messiashoppet vaknade till nytt liv under
mackabéer- och romartiden; folket väntade en
nationell befriare, i mindre kretsar levde hoppet
om en frälsare av himmelskt ursprung,
”Människosonen” (= Människan). — Jesus kallade
sig ”Människosonen”. Men att han ansåg
Messiashoppet uppfyllt i sin person och förkunnelse
framgår bl. a. ur hans bekännelse inför Höga
rådet och landshövdingen (Mark. 14:62; 15:2).
Lärjungarna förkunnade den uppståndne Jesus
såsom M. — Oftare framträdde bland judarna
personer med anspråk på att vara M. och reste
folket till uppror mot romarna; den siste var
Bar-Kochba (135 e. Kr.). Messiashoppet har
levat kvar i judendomen i växlande former till våra
dagar. — Litt.: H. Gressmann, ”Der Messias”
(1929); A. Jeremias, ”Die ausserbiblische
Er-lösererwartung” (1927).

Messidor [mäsidä’r], fr. (av lat. me’ssis, skörd,
och grek, döron, gåva), bärgningsmånad, io:e
månaden i franska revolutionskalendern av 1793.

Messier [mäsje’], Charles, fransk
astronom (1730—1817), var marinens astronom, blev
1770 medl. av Franska vetenskapsakad. och 1789
av Bureau des longitudes. M. var en flitig och
omsorgsfull observatör, som 1758—1811 upptäckte
14 nya kometer. Mest bekant är M. för sin kata-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free