Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metafysik - Metagalaktiska stjärnsystemet - Metagensis - Metaldehyd - Metallammoniakföreningar - Metallbad - Metallduk, metalltrådsduk - Metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855 Metagalaktiska stjärnsystemet—Metaller 856
t a r i s m), vidare om den är tidlig (t e m p o r
a-lism) el. otidlig (eternism).
M:s möjlighet som vetenskap är sedan länge
starkt omstridd. Kants filosofi förintade
fullständigt all föregående m., men ur Kants egna
tankegångar utvecklade hans efterföljare nya
metafysiska system, under 1800-talets senare del
efterträdda av tvivel på och förakt för m. En all m.
avböjande filosofi är positivismen. I nyare tid
torde fortfarande de flesta filosofer avböja m. och
söka filosofiens uppgifter inom kunskapsteori,
logik, psykologi, värde- och kulturfilosofi; särskilt
många nykantianska och fenomenologiska
filosofer närma sig dock metafysiska tankegångar.
Även medvetna försök att förnya m. finnas, vilka
dock i motsats till äldre aprioriskt-konstruktiv m.
på olika sätt söka utgångspunkter i erfarenheten.
— I svensk filosofi är Boströms system utpräglat
metafysiskt. ”Uppsalafilosofien” söker däremot
ej blott visa, att det metafysiska problemet
överstiger vår kunskapsförmåga utan att det, grundat
på begreppsförvirringar, i sig självt är orimligt.
— Litt.: P. Wust, ”Die Auferstehung der
Meta-physik” (1920); N. Hartmann, ”Der Aufbau
der realen Welt” (1940).
Metagala’ktiska stjärnsystemet, se Nebulösa.
Metage’nesis, biol., se Generationsväxling.
Mètaldehyd, polymerisationsprodukt av
acet-aldehyd. M. utgöres av en fast vit förening och
har fått liknande användning
(metatablet-t e r) som torrsprit.
Metallammoniakföreningar. Åtskilliga
metaller, särsk. de, som tillhöra periodiska systemets
8:e grupp, ge med ammoniak s. k. m. el. m e t a
1I-aminer. Dylika föreningar hade redan
framställts av Berzelius. Den främste forskaren på
detta område är prof. A. Werner, som jämte sina
lärjungar framställt c:a 1,800 olika föreningar av
typen MXo(NHj)q, där M betyder en
metallatom och X syrarest. För att få en inblick i
hithörande problem anföres föreningen Co(NHs)s
(NO’)s (trinitrotriaminkobolt) som exempel.
Denna förening angripes icke i köld av starka syror,
och en vattenlösning av saltet leder praktiskt
taget icke den elektriska strömmen. Detta tyder på
att saltet icke har de vanliga nitriternas
egenskaper utan har syraresterna bundna på ett
annat sätt. Vidare kan ammoniak icke avklyvas,
vilket tyder på att ammoniakgrupperna icke äro
bundna vid de i molekylen ingående syraresterna,
vilka även kunna utbytas mot andra grupper,
utan att ammoniakgrupperna frigöras.
Ammoniakgrupperna kunna också en och en utbytas mot
andra molekyler, varav framgår, att varje
am-moniakmolekyl är bunden oberoende av de andra.
På gr. härav antager Werner, att såväl
ammo-niakmolekylerna som syraresterna äro bundna
direkt till metallatomen. Om detta antagande är
riktigt, måste valensbegreppet utvidgas. Kobolt
kan i sina salter vara högst trevärdig, men
antagandet, att såväl ammoniak som nitritgrupperna
äro bundna till metall, kan endast förklaras
genom att betrakta kobolt som sexvärd. Då
emellertid detta bindningssätt icke kan likställas med det
vanliga, talar man om koordinativ bindning.
[-diklorotetra-minkobolti-klorid-]
{+diklorotetra-
minkobolti-
klorid+}
Föreningar av ovanstående typ, MXs(NH3)s,
kunna förena sig med flera ammoniakmolekyler.
För varje ammoniakmolekyl, som tillkommer, går
en syrarest över i joniserbart tillstånd. Så t. ex.
kan i Co(NHs)4Q3 1 kloratom, i CofNHs^Cls 2
kloratomer och i CoCNHsjeCh alla 3
kloratom-erna fällas med silvernitrat. Werner uppställer
följ, formler för ovanstående föreningar:
De inom klämmer stående atomerna el. grupperna
antagas vara direkt bundna vid metallatomen, och
de jonogena grupperna, som stå utanför
klam-mern, äro i indirekt bindning med komplexet.
Jämför man sammansättningen på de olika
me-tallammoniakföreningarna, finner man, att
komplexbildning icke kan fortgå obegränsat utan
upphör efter anlagring av ett bestämt antal
molekyler. Antalet grupper, som direkt kunna bindas
av metallatomen, angives av det s. k.
koordina-tionstalet. Detta är för de flesta grundämnen 6,
för några 4, för andra 2. Undersökningar över m.
ha varit av stor betydelse för kännedomen om
byggnaden av många komplexsalter, emedan
dessa kunnat framställas genom stegvis ersättande
av ammoniakmolekylerna med andra grupper.
Metallbad, av smält metall bestående bad, som
förekommer vid alla smältmetallurgiska
processer för framställning, raffinering och
omsmältning av metall samt vidare som värmningsbad,
t. ex. vid ”patentering” av ståltråd och
härdnings-uppvärmning utan lufttillträde.
Metallduk, metalltrådsduk, maskingjord,
mer eller mindre vidmaskig vävnad av
metalltråd (vanl. mässing). Begagnas inom industrien
i stor omfattning som sil- el. siktduk.
Metaller (av grek. me’tallon, eg. gruva),
grundämnen, som utmärkas av ”metallglans” (metallisk
reflexion), mekanisk hållfasthet, god
ledningsförmåga för värme och elektricitet, i kemiskt
avseende av egenskapen att bilda elementära,
positiva joner. De kallas därför ofta positiva
element; dock ingår ett stort antal m. även i
negativa, med metalloider sammansatta joner. M.
utgöra flertalet element; av 92 platser i det
periodiska systemet intagas ung. 68 av m.; dock
är gränsen mellan m. och metalloider icke skarp,
i det att några m. uppvisa allotropa former med
metalloida egenskaper (t. ex. arsenik, tenn) och
ett ännu större antal genom sina kemiska
egenskaper närma sig metalloiderna. M. äro med ett
undantag (kvicksilver) vid vanlig temp. fasta
ämnen. I gasform och lösta i andra metaller visa
sig m. vara enatomiga. Man indelar dem sedan
gammalt i lätta och tunga m., varvid spec. v.
4 bildar en ungefärlig gräns, med hänsyn till
deras större el. mindre beständighet gentemot luft,
vatten och syror i ädla och oädla; dessa
indelningar äro varken stränga eller betydelsefulla.
Viktig för karakteristiken av en metall är dess
normalpotential, d. v. s. den elektriska potential,
[-kloropenta-minkobolti-klorid
hexaminko-boltiklorid.-]
{+kloropenta-
minkobolti-
klorid
hexaminko-
boltiklorid.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
