Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metersystemet - Methemoglobin - Methodios - Methuenfördraget - Métier - Metis - Metjnikov, Ilija - Metkrok - Metod - Metodik - Metodisk - Metodism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Methemoglobin—Metodism
880
I Sverige nyttjade mått- och viktsenheter i
metersystemet.
Längdmått : Förkortning: Ekvivalent:
en mil 10 km
en kilometer km 1,000 m
en meter m 10 dm
en decimeter dm 10 cm
en centimeter cm 10 mm
en millimeter mm —
(en mikron) w (0,001 mm)
(en millimikron) (m,«) (0,000 001 mm)
(en mikromikron) (FF) (0,000 000501 mm)
Y t m å t t :
en kvadratmil mil* 100 km2
en kvadratkilometer .... km! 100 ha
ett hektar ha 100 a
ett ar a 100 m2
en kvadratmeter .... m! 100 dm2
en kvadratdecimeter .... dm1 100 cm2
en kvadratcentimeter .... cm2 100 mm2
en kvadratmillimeter mm2 —
Rymdmått:
en kubikmeter m2 1,000 dm’
en kubikdecimeter dm1 1,000 cm’
en kubikcentimeter cm1 1,000 mm’
en kubikmillimeter mm’ —
en hektoliter hl 100 1
en liter 10 dl
en deciliter dl 10 cl
en centiliter cl 10 ml
en milliliter ml —
Vikt:
ett ton t 1,000 kg
ett deciton dt 100 kg
ett kilogram kg 1,000 g
ett hektogram hg 100 g
ett gram g —
ett decigram dg 0,1 g
ett centigram cg 0,01 g
ett milligram mg 0,001 g (0,001 mg)
(ett mikrogram) (y)
Vid handel med äkta pärlor och ädla stenar kallas
200 mg en metrisk karat (förk. mk).
1878, som innehöll vissa övergångsbestämmelser;
lagen om mått och vikt av ti maj 1934 gäller
f. n. Enl. denna är vikt liktydigt med massa.
De prototyper, som genom lottningen 1889
tillföllo Sverige, benämnas svenska
riksprototy-perna och förvaras i ett valv hos Mynt- och
jus-teringsverket i Stockholm. Den svenska
rikspro-totypen för m har längden i m—0,0025 mm
vid o°, den för kilogrammet har massan 1 kg—
0,037 mg. Dessa riksprototyper begagnas endast
en gång vart tionde år, då de jämföras med
Mynt- och justeringsverkets huvudlikare, vilka
senare tjäna som praktiska normaler inom
landet.
I ovanst. tab. angivas de i Sverige lagligt
antagna mått- och viktsenheterna jämte de
förkortningar, som f. n. äro lagliga. Enheterna inom
parentes äro icke lagligt antagna men brukas ofta
i vetenskaplig litteratur.
Methemoglobin, ett ur hemoglobinet
derive-rat färgämne, som förekommer i blodet efter
vissa toxiska inverkningar, genom vissa
bakterie- och tarmgifters inverkan, i patologiska
vätskor och i gamla blodextravasat samt i patologisk
urin (methemoglobinuri). Det är lätt lösligt i
vatten samt har ett karakteristiskt spektrum.
Methödios, se Kyrillos.
Methuenfördraget [me’bjoin-], en 27 dec.
1703 av engelske ambassadören John Methuen
(1650—1706) med Portugal ingången traktat, som
gav anledning till Portugals ekonomiska och
politiska beroende av England. Traktaten gav en
privilegierad ställning åt portugisiskt vin på den
engelska och åt eng. yllevaror på den
portugisiska marknaden.
Métier [metje’], fr., yrke.
Mètis (grek., klokhet), klokhetens gudinna,
Zeus’ första gemål. På grund av en spådom, att
hon skulle föda en son, som vore sin fader
överlägsen, uppslukade Zeus henne, varefter han ur
sitt eget huvud födde dottern Athena.
Metjnikov [mjä’/njikaf], 11 i j a, rysk
natur-orskare (1845—1916). Han var 1870—82 prof, i
zoologi i Odessa samt från 1888 anställd vid
Institut Pasteur i Paris.
M. fann, att
upptagandet av främmande
kroppar i vissa med
rörelseförmåga
utrustade celler berodde på
aktiv verksamhet hos
cellerna och att denna
företeelse ägde stor
likhet med den
intra-cellulära digestionen i
epitelcellerna i lägre
djurs digestionskanal.
1884 framlade M.
sin berömda
fagocyt-teori (se Fagocytos),
som han och hans lärjungar sedan ytterligare
utbyggt. Bland M:s senare arbeten märkas
särskilt de tills, m. Roux utförda undersökningarna
över experimentell syfilis (1905). 1908 fick M.
Nobelpriset i fysiologi och medicin för sina
undersökningar över fagocytosen.
Metkrok, se Metspö.
Metöd (grek. me’thodos, metod),
förfaringssätt, planmässigt förfarande, sätt att gå till väga
(efter vissa grunder). — Fil. Allmännare m. äro
t. ex. den induktiva och den deduktiva. Den förra
går från det enskilda till det allmänna, från
följden till grunden, den senare tvärtom. Speciellare
m. äro t. ex. Stuart Mills 4 m. för induktion.
Metodik, se Metodlära.
Metodisk, planmässig, ordnad efter visst
system; noggrant genomförd.
MetodFsm. Härmed kan betecknas dels en
mera allmän-kristlig riktning inom den
evangeliska världen — med paralleller även inom den
katolska —, vilken åsyftar en personlig
till-ägnelse av kristendomen som ett liv i
gudsgemen-skap och därmed förbunden allvarlig
helighets-längtan (ekumenisk m.), dels den
organiserade rörelse, som systematiskt söker befordra
ett sådant liv (organiserad m.). Båda äro
i sitt historiska framträdande förknippade med
John Wesleys och hans broders, Charles
W e s 1 e y s, verksamhet. Under sin studenttid i
Oxford samlade de kring sig en grupp
likasinnade kamrater i ”Den heliga klubben”. Denna
förenade med metodiska studier (därav namnet
metodister) stränga fromhetsövningar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
