Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metodism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Metodism
882
kyrklig, puritansk anda med avgjort lagisk
prägel. Bröderna Wesleys beröring med
herrnhu-tarna betydde emellertid en andlig förbindelse
även med Luther. Sedermera bröt John Wesley
med herrnhutarna men bevarade alltjämt arvet
från Luther, så att m. kunnat betecknas som
”den evangelisk-luterska frälsningslärans
anglikanska översättning”. Jämte rättfärdiggörelsen
har m. starkt hävdat helgelsen såsom heliggörelse.
Denna är, enl. Wesley, ett Guds verk i
människans inre, mottaget genom tron, ”Guds liv i
människans själ, delaktiggörandet av gudomlig
natur, det sinne, som var i Kristus Jesus, el.
vårt hjärtas förnyelse till en avbild av honom,
som skapat oss”.
M:s helgelselära har närmare utformats av
John Fletcher (1729—85) i hans ”Checks
to antinomianism”, men John Wesley har
alltid varit mån om att den däri hävdade läran
om kristlig fullkomlighet skall anses åsyfta
möjlighet att mottaga en fullkomning i kärlek,
vilken utesluter varje självförhävelse och ständigt
genom ovarsamhet åter kan förloras. Någon
särskild uppfattning om omvändelsens form hävdar
m. icke. Visserligen har en plötslig omvändelse
med en häftig botkamp ofta förekommit under
m:s historia och därför kallats en metodistisk
omvändelse, men detta har mest berott på det
folkmaterial, varmed m. haft att arbeta. I varje
fall erkänner m. såsom äkta varje omvändelse,
som leder fram till ett liv i gudsgemenskap. För
att befordra ett sådant liv är kyrkan av Gud
instiftad. Som villkor för inträde i
metodistföreningarna fordrade Wesley blott ”ett
innerligt begär att undfly den tillkommande vreden
samt att bli frälst från sina synder”. Samma
villkor kvarstår ännu för inträde i
förberedan-d e medlemskap (motsvarande fornkyrkans
kate-kumenavd.). Den, som skall vinna medlemskap
i full förening med kyrkan, skall bekänna
sig tro på Jesus Kristus såsom sin frälsare.
Här fordras alltså bekännelse om en medveten
omvändelse, men om dennas art göres intet
uttalande. Som en äkta metodist erkännes
alltjämt, i enlighet med Wesleys uttalande, den
människa, som har ”Guds kärlek i sitt hjärta
genom den helige Ande”. M. erkänner och
till-lämpar barndopet. Det genom dopet
dokumenterade barnaskapsförhållandet måste emellertid vid
mogen ålder genom personlig tro förbindas med
en frivillig förpliktelse att hålla
döpelseförbun-det. Omvändelsen, då dopets nådegåva
personligen mottages genom tron, gör dopet, subjektivt
sett, effektivt. I enlighet därmed har Wesley
företagit sina betydelsefulla ändringar i den
anglikanska kyrkans bekännelse. Lägger man
därtill, att m. med få undantag avvisat den
cal-vinska predestinationsläran och därmed rubbat
denna läras dominerande ställning inom nästan
hela den calvinska världen, torde de särdrag i
fråga om läran, som m. representerar, ha blivit
vidrörda. Tilläggas bör dock, att enl. m:s syn
på lärorna dessa mindre äro dogmer än motiv.
Detta möjliggör Wesleys och hans själsfränders
vidhj ärtenhet mot skilda religiösa åsikter.
Där
med ha de blivit vägröjare för den kommande
ekumeniska rörelsen. I vår tid återfinnes
samma vidsynthet t. ex. hos John R. Mott och
india-missionären Stanley Jones.
Då m. ej fick verka inom den engelska kyrkan
utan kyrkorna stängdes för Wesley och hans
medhjälpare, började dessa predika på öppna fältet
eller i hyrda lokaler. En omfattande
väckelserörelse spred sig i hela England, särskilt bland
gruvarbetarna. Den åtföljdes av talrika extatiska
fenomen, som man dock sökte tygla, så att de
omvända fördes till andlig fördjupning. Detta
skedde genom fostran i små klasser (på 10—20
pers.) under lämplig ledare. För verksamheten
brukades talrika lekmannapredikanter. Fullt skilda
från statskyrkan blevo wesley anerna först
efter J. Wesleys död (1791).
I England organiserades m. i kyrkoform
med en närmast presbyteriansk författning utan
biskopar. Åtskilliga utbrytningar ägde rum, men
sedan 1932 äro de flesta grupperna återförenade
i Metodistkyrkan (Methodist Union-, 1,147,380
medl., 5,220 präster). — 1 Amerika
organiserades m. under biskoplig ledning
(metodist-episko-palkyrka). Genom en del utbrytningar, mest av
organisatoriska skäl, ha uppkommit icke mindre
än ett 20-tal samfund (över 9,780,000 medl. inom
U.S.A.). De två största, Methodist Episcopal
Church och Methodist Episcopal Church South,
skildes åt 1845, emedan den sistn. försvarade
slaveriet, men återförenades 1939 och bildade tills,
m. Methodist Protestant Church organisationen
Methodist Church (8,567,772 medl., 40,321 kyrkor
1948). Denna står under ledning av en
generalkonferens, som hålles vart 4:e år och är
sammansatt av lika många präster och lekmän. Kyrkan
är indelad i 6 jurisdiktionsområden, och ett
särskilt råd prövar konferensernas och biskoparnas
beslut och åtgärder. Kyrkan bedriver en betydande
mission, som numera har en ganska självständig
styrelse. Sålunda finnas i Indien 405,000, Kina
145,000, Sydafrika 665,000, Australien 685,000 och
Nya Zeeland 135,000 medl. På den europeiska
kontinenten har verksamhet upptagits, närmast i
samband med emigrationen (i Tyskland 42,000,
Schweiz 12,000, Skandinavien 50,000 medl.). Helt
fristående metodistkyrkor finnas dessutom i
Japan (44,000), Korea (25,000), Mexico (26,000)
och Brasilien (25,000), varjämte större delen av
Canadas förenade kyrka (711,000 medl.) utgöres
av metodister. Sammanlagt ha enl. en osäker
beräkning alla metodistsamfund c:a 11,665,000
medl.
Till Sverige kom m. först genom Georg
Scott (se d. o.), vilken närmast ville verka inom
svenska kyrkan. Sedan han fördrivits ur Sverige
genom ett pöbeluppträde 1842, fortsattes denna
verksamhet genom C. O. Rosenius inom
Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Av hemvändande
emigranter inkallades sedan svenska
metodistpredikanter från Amerika; främst
märkes Victor Witting, som organiserade
verksamheten. Kyrkan, Metodistkyrkan (tidigare
M e t o d i s t-e piskopalkyrkan) i
Sverige, erkändes enl. dissenterlagen 1876. S. å.
bil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
