Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metternich, 1. Klemens - Metternich, 2. Pauline - Metturdammen - Metusalem - Metusela, Metusalem - Metvurst el. medvurst - Metyl - Metylalkohol, metanol - Metylaminer - Metylbromid, brommetyl - Metylbutadien - Metylen - Metylenblått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
M ettur dammen—M etylenblått
890
1813 anslöt sig Österrike öppet till koalitionen.
Efter Napoleons nederlag vid Leipzig (okt.)
sökte M medla; ett inom Västeuropa begränsat
Frankrike med kejsarinnan Marie Louise som
österrikisk stödjepunkt kunde ha blivit en
betydelsefull jämvikts faktor. Under Wienkongressen
framträdde M. som Europas politiska
centralfigur Hans ledmotiv blev nu att trygga 1815 års
politiska resultat. Den farligaste fienden för
dessa vo^o de av borgarklassen uppburna liberala
och nationella strömningarna. Ett effektivt
nedtryckande av dessa krävde fred och
sammanhållning mellan stormakterna. Frihetsrörelser måste
bekämpas, var de än uppträdde. I sin
universa-listiska inställning, rotad i 1700-talets tänkande,
stod M. helt främmande för de nationella
tankegångarna. I M :s politiska system, som inom de
enskilda staterna karakteriserades av ett
polisvälde och tvångsåtgärder, blev ett mellan de fyra
allierade stormakterna vid andra Paris freden
avslutat och sedermera även Frankrike omfattande
förbund med uppgift att bevara Europas lugn
hörnstenen. Vid en serie kongresser (Aachen
1818, Troppau 1820, Laibach 1821, Verona 1822)
diskuterade stormakterna åtgärder mot
revolutionära borgerliga rörelser
(interventionsprinci-pen). I Tyska förbundet samarbetade M. med
Preussen, och Fredrik Vilhelm III följde noga
M:s inrikespolitiska program (Karlsbadbesluten
1819). Under 1820-talet började M :s politiska
maktsfär falla sönder: England, från 1822
utrikespolitiskt lett av Canning, bröt i den grekiska
frågan med M:s program. I Österrike, där M.
1821 blev statskansler, blev hans maktställning
efter Frans I :s död 1835 i det närmaste orubbad.
Det var först efter 1840, då det österrikiska
bor-gerskapets växande makt kunde sättas bakom
reformkraven, som hans position började vackla.
Vid revolutionen 1848 framtvangs M:s avsked.
Han flydde till England, bosatte sig 1849 i
Bryssel, 1851 på sitt slott Johannisberg och kom s. å.
tillbaka till Wien. M. var g. 2) m. Antonie v.
Leykam (d. 1829), 3) m. grevinnan Mélanie
Zichy-Ferraris (d. 1854). — Skrifter och brev:
”Aus M :s nachgelassenen Papieren”, utg. av R.
M. och A. v. Klinckowström (8 bd, 1880—84),
hans brevväxling med Kübeck (utg. 1897), med
grevinnan v. Lieven (1909), med kardinal
Con-salvi (1899), med greve Buol-Schauenstein (1934).
— Litt.: F. v. Demelitsch, ”M. und seine
aus-wärtige Politik” (1898); H. Srbik, ”M.” (2 bd,
1925); N. Forssell, ”M.” (1926); V. Bibi, ”M.”
(1928); C. de Grunwald, ”La vie de M.” (1938;
sv. övers. 1940).
2) P a u 1 i n e Clementine Walburga, furstinna
von M., f. grevinna Såndor von Szlavnicza, den
föreg:s svärdotter (1836—1921), g. m. furst
Richard Clemens Lothar von M. (1829—95),
1859—70 österrikiskt sändebud i Paris, har om
hov- och societetslivet i Paris, där hon och
maken under andra kejsardömets glansdagar
spelade en framträdande roll, efterlämnat memoarer
(sv. övers. ”Dagar som svunnit”, 1922, och ”Mina
år i Paris”, 1923).
Metturdammen, damm (se d. o., sp. 353) i
floden Cauvery i prov. Madras i s. Indien;
avser främst bevattning i trakten kring Tanjore.
Metüsalem, se Metusela.
Metüsela (hebr. Metuschelach), M e t u s
a-1 e m, enl. släkttavlan över Adams
efterkommande i 1 Mos. 5:21 son till Hanok. Alla i
släkttavlan upptagna urfäder uppgivas nå en
fantastiskt hög ålder, men M., som dör 969 år gammal,
är den äldste (”gammal som Metusalem”). Dessa
höga ålder ssiffror vila på föreställningen om att
de äldsta människorna ägde en långt väldigare
livskraft än senare tiders. För M. användes i
Luk. 3:37 formen M a t u s a 1 a.
Metvurst el medvurst( ty. Mettwurst, av
Mett, ben- och fettfritt kött, och U’urst, korv),
hårdstoppad, rökt korv av malet oxkött och
fläsk, späcktärningar och kryddor samt konjak
eller öl.
Metyl, kem., se Kolväten.
Metylalkohol, metanol, CH3. OH, erhålles
dels genom torrdestillation av olika växtämnen,
framför allt trä, och dels syntetiskt i stor skala
ur koloxid och vatten. M. är en färglös, lättrörlig
och lätt antändbar vätska med brännande smak.
Spec. v. vid o° 0,814, kpt 64% smpt —970. Oren
m. går under namnet träsprit. Den är giftig, i
större mängder dödande. Huvudsaki. nyttjas m.
till framställning av formaldehyd men även som
lösningsmedel samt vid läkemedels- och
färg-ämnesfabrikation.
Metylaminer uppstå genom ersättning av en
el. flera väteatomer i ammoniak med metylgrupp.
M e t y 1 a m i n CH3. NH2, förekommer i
Mercu-riälis perennis och M. annua, bildas vid
sönder-delning av flera organiska, kvävehaltiga ämnen.
M. är en brännbar gas med ammoniakliknande
lukt och kan lätt förtätas till vätska med kpt
—6°. M. är lättlöslig i vatten. Dimetylamin,
(CH3)2.NH, är en i vatten lättlöslig gas, som
vid 7°2 kondenseras till vätska. T r i m e t y
1-amin, (CHsjs.N, är en i vatten lättlöslig gas,
som vid 3°5 kondenseras till vätska. Både
di-och trimetylamin förekomma i sillake och ge
densamma dess karakteristiska lukt. Vid
inverkan av ammoniak på metylklorid uppstår en
blandning av alla tre aminerna, vilka kunna
skiljas genom fraktionerad kristallisation av deras
klorhydrater.
Metylbromid, brommetyl, CHsBr, en gas,
föga löslig i vatten, lättlöslig i alkohol och eter,
kondenseras till vätska vid 4°5.
Metylbutadièn, kem., se Isopren.
Metylen, tvåvärd kolväteradikal, -CH2.
Metylénblått, organiskt färgämne, tillhörande
tiazinerna, utgörande ett mörkblått till rödbrunt
pulver. M. färgar betad bomull blå. Det
nyttjas även i den mikroskopiska tekniken till
färg-ning av levande celler. M. har i stor
utsträckning använts vid studiet av oxidationsförloppen i
cellen och vävnader, beroende därpå, att det
under vissa betingelser kan ersätta syret vid
and-ningsförloppen. Det upptar därvid väte
(väte-acceptor) och övergår i det färglösa 1 e u k
o-mety lenblått. Det ämne, från vilket vätet
härstammar (donatorsubstansen), kan härvid
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
