- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
893-894

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meunier, Constantin - Meunière, à la - Meurer, Ignatius - Meurling, Carl - Meurman, Agathon - Meurthe - Meurthe-et-Moselle - Meuse (flod) - Meuse (departement) - Meute - MeV - Mewar - Mexican Eagle Oil Company Ltd - Mexico - Geologi och terrängförhållanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

893

Meunière—Mexico

894

började han behandla dylika motiv även i
skulptur, och dessa verk skänkte honom världsrykte.
1886 utförde han sin första arbetarbild, statyn
”Hammarsmeden”, en kraftig gestalt. Den
följdes av statyer, byster, reliefer och grupper:
”Gruvarbetaren”, ”Kolbäraren”, ”Stenhuggaren”,
”Så-ningsmannen”, ”Fiskaren”, ”Hamnarbetaren” o. a.
(se bild 7 å pl. vid Belgisk konst).
Genomgående i dessa skapelser äro tungt allvar,
stor form och absolut frihet från deklamation
och effektsökeri. Under sina sista år arbetade
han på ett figurrikt ”Arbetets monument”,
avsett för Bryssel — det blev dock ej avslutat.
M. är representerad bl. a. i Glyptoteket,
Köpenhamn, och Nationalmuseum, Stockholm. —
Mono-gr. av C. Lemonnier (1903) och M. Devigne
(1919)- .

Meunière [mönjä’r], å 1 a m. (fr., ”på
mjöl-narhustruns sätt”), om fisk, som vändes i mjöl
före stekningen och serveras med steksmöret,
citronskivor och (brynt) persilja.

Meurer [mö’rar], I g n a t i u s, tyskfödd
boktryckare (1589—1672), kom till Stockholm 1610,
gifte sig 1613 med änkan efter boktryckaren
Anund Helsing och blev så ägare av dennes
tryckeri. M. tryckte en stor mängd böcker, i
synnerhet teologiska. Av de större må nämnas
stads-och landslagarna (1618, 1621), Schroderus’ övers,
av Johannes Magnus (1620), bibeln (1655) och
lagsamlingen (1666), alla i folio. M. var den
förste, som använde antikvastil till svenskt tryck.

Meurling [mö’r-], Carl Henrik Fredrik,
ingenjör, ämbetsman (f. 1876 29/ö), överste och
chef i Väg- och vattenbyggnadskåren 1924,
avsked 1928; överdir. och chef för Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1924—28; statsråd och chef
för kommunikationsdep. 1926—28; regeringsråd
1929—44. M. var arbetschef hos Malmö stad
1903—07, dir. hos Stockholms stads
lantegen-domsnämnd 1908—t8, fastighetsdir. 1919—20,
borgarråd i fastighetsroteln 1920—24. Han var
led. av Statens bostadskommission 1912, av
Byggnadsmaterialkommissionen 1916—17, av
Industrikommissionens byggnadsbyrå 1917—18 och av
Flottstationskommittén 1917. M. har vidare varit
verkst. dir. i ab. Stockholms tomträttskassa 1909
—24, verkst. led. i Statens byggnadsbyrå 1918—
31, ordf, för sakkunnige ang. omorganisation av
Väg- och vattenbyggnadsväsendet och av
Väg-och vattenbyggnadskåren 1924 samt i ett flertal
andra sakkunnigkommissioner m. m.

Meurman [möT-], Aga t hon, finländsk
politiker (1826—1909), utbildades till jordbrukare
och övertog 1849 fädernegodset Liuksiala i
Kan-gasala. M. framträdde tidigt som en hängiven
anhängare av J. V. Snellmans finsktnationella
idéer, vilka han förfäktade i talangfulla och
originella men ofta hänsynslöst polemiska artiklar
i pressen samt i uppmärksammade anföranden i
bondeståndet, vars obestritt inflytelserikaste led.
han var (1872—1900).

Meurthe [mört], högerbiflod till Mosel i n. ö.
Frankrike, upprinner på Vogesernas västsluttning
och flyter åt n. v. förbi Nancy, varifrån den
är segelbar de återstående 12 km till Mosel. Längd

175 km. Rhen—Marne-kanalen följer delvis M:s
dal.

Meurthe-et-Moselle [mört-e-måzä’l], dep. i
n. ö. Frankrike; 5,280 km2, 529,000 inv. M., som
hör till Mosels flodområde, genomdrages i s. ö.
av Vogesernas skogklädda utlöpare. Det är ett
av Frankrikes rikaste dep. Bl. a. vin- och
fruktodling (stor plommonskörd). Järnmalmsbrytning.
Bergsalt. (Nancy^ Longwy- och
Brieybassänger-na). Huvudstad: Nancy.

Meuse [möz], franska namnet på floden Maas.

Meuse [möz], dep. i n. ö. Frankrike, kring
övre Maas, når i n. upp till Belgien; 6,241 km2,
189,000 inv. M. uppfylles i v. av Argonnerna
(300—400 m ö. h.), i ö. ligger högslätten
Woèvre. 30 °/o av arealen är skog. Stor
hästuppfödning. Mångsidig industri. M. skäres i s.
av Marne—Rhenkanalen. Huvudstad: Bar-le-Duc.

Meute [möt], fr., en samling jakthundar. Jfr
Jaktridning.

MeV, fys., förk. för megaelektronvolt.

Mewär, se Udaipur.

Mexican Eagle Oil Company Ltd [me’ksikan
i’gl 51’1 ka’mpani li’mitid], grundat i Mexico
1908 av H. Deterding i samband med förvärv
av oljefält, tillhöriga S. Pearson & Son Ltd.
Nya markförvärv skedde 1922 och 1929 genom
inköp av Oilfields of Mexico Ltd och Compania
Mexicana Holandesa La Corona S/A. Bolagets
egendomar exproprierades 1938 av mexikanska
staten. Före expropriationen överfördes M:s
utanför Mexico belägna oljeföretag till ett
kanadensiskt bolag, Canadian Eagle Oil Co. Ltd (1928).
Huvudintressent i M. är sedan 1919 Royal Dutch
Shell.

Me’xico. 1) M., mexik. México [sp. utt. [-mä’-kikå],-] {+mä’-
kikå],+} off. Estados Unidos Mexicanos el.
Repub-lica Mexicana, förbundsrepublik i s. Nordamerika,
sträcker sig mellan I4°33’ och 32043’ n. br. samt
mellan 86°43’ och ii7°8’ v. Igd.; 1,964,649 km2
(tills, m. de obebodda öarna 1,977,800 km2);
25,706,458 inv. (1950). Huvudstad M.2).

Geologi och terräng förhållanden. Längs M:s
ö. kust vid Mexikanska bukten sträcker sig en
kustslätt från gränsfloden Rio Grande del Norte
mot s.; den avsmalnar hastigt i denna riktning.
Kusten är flack med laguner och sandrevlar;
utanför ligga talrika korallöar. Innanför
kustslätten reser sig till Tehuantepecnäset i s. Sierra
Madre Oriental, som består av ett antal tätt
hopträngda kedjor, uppbyggda av veckad
kritkalk-sten. Dess nuv. terrängformer ha dock uppstått
genom erosion. Den genombrytes av de mot ö.
flytande floderna, ss. Rio Panuco, i trånga
ero-sionsdalar. Sierra Madre Orientals v. sida
sluttar mot den inre högslätten el. mesetan. Denna,
vilken liksom randbergen räknas till
Kordillerer-nas tertiära veckningszon, begränsas i v. av
Sierra Madre Occidental. Dess v. brant följer som
en väldig mur M:s kust längs Californiaviken.
De stora floderna, ss. Rio Yaqui, Rio del Fuerte,
Rio Culiacån och Rio Grande de Santiago, ha
storartade, ända till 1,200—1,500 m djupa
kan-joner. I v. utbreder sig Californiavikens
gravsänka, i v. begränsad av Californiahalvön, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free