Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexico - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse - Förhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Mexico
898
nas puma, jaguar (i s.),
näsbjörn, veckelbjörn, stinkdjur,
navel svin, tapir (i det tropiska
området), en bältdjursart,
dvärgmyrslok, trädpiggsvin,
pungråtta samt nordliga arter,
ss. räv och hare. Vid
kaliforniska kusterna och på öar
därutanför leva pälssälar,
sjölejon och nordlig sjöelefant.
Den rika fågelvärden
omfattar bl. a. flamingoer, kolibrier.
Kräldjuren äro likaledes
artrika, så t. ex. förekomma
flera giftormar, ss. skallerorm,
alligatorsköldpadda och
le-guanartade ödlor samt
giftödlan. Bland leddjuren göra
sig de förhärjande
sträckgräshopporna och termiterna
mest bemärkta, vidare kunna
nämnas fågelspindlar, åkerbruks- och
bladskärar-myror samt i höglandet den även i Sverige
förekommande sorgmanteln.
Befolkning och bebyggelse. I dec. 1950 var
folkmängden 25,706,458, vilket innebär en tillväxt
med 30% sedan 1940. 1947 uppgick nativiteten
Delstaternas och territoriernas areal och
folkmängd 1950.
Delstater och territorier Areal i km1 Folkmängd 1950
Förbundsdistrikt:
Mexico 1,483 3,049,577
Delstater:
Aguascalientes 6,47° 188,098
Baja California Norte .. 71,594 226,861
Campeche 50,926 122,087
Chiapas 74,379 904,588
Chihuahua 245,494 845,033
Coahuila 150,323 7i9,5i8
Colima 5,201 112,375
Durango 109,442 628,014
Guanajuato 30,561 1,324,669
Guerrero 64,427 915,400
Hidalgo 20,860 849,991
Jalisco 80,645 1,747,168
Mexico 21,403 1,390,018
Michoacån 60,065 1,415,257
Morelos 4,961 272,952
Nayarit 27,039 291,088
Nuevo Leön 65,072 735,692
Oaxaca 94,165 1,414,516
Puebla 33,978 1,619,546
Querétaro 11,474 285,896
San Luis Potosi 63,210 855,994
Sinaloa 58,460 622,002
Sonora 182,465 507,853
Tabasco 25,326 362,195
Tamaulipas 79,563 717,281
Tlaxcala 4,026 284,261
Veracruz 71,808 2,030,462
Yucatån 61,944 518,798
Zacatecas 72,808 661,846
T erritorier:
Baja California Sur .... 72,430 60,447
Quintana Roo 50,325 26,975
Förbundsöar 5,473 —
Hela Mexico 1,977,800 25,706,458
NF XIV — 29
Ung mexikanska och indiantyp från Mexico.
till 45,1 %o, mortaliteten till 16,3 °/oo.
Dödligheten är särsk. stor bland dibarn.
Mesti-serna uppges nu utgöra 3/s av M:s hela
befolkning. Etniskt och språkligt medförde den
spanska erövringen en vittgående förändring
genom uppkomsten av en alltmera omfattande
me-stisbefolkning. Spanskan är det officiella
språket och talas numera av mer än 4/s av
befolkningen. Olika indianspråk äro dock fortfarande
i användning. 1940 funnos i M. 1,237,000
indianer, som endast talade sitt modersmål. Antalet
utlänningar uppgick 1940 till 67,548, varav 21,022
voro spanjorer, 14,923 angloamerikaner, 2,987
britter, 2,852 tyskar, 4,856 kineser, 3,358
guate-malabor, 2,454 levantiner och 1,550 japaner. De
tätast befolkade områdena ligga i övre delen av
tierra templada och nedersta tierra fria el.
mellan 1,800 och 2,500 m ö. h. Den största
folktätheten ha förbundsdistriktet och delstaterna
Tlaxcala, Mexico, Puebla, Morelos, Hidalgo och
Guanajuato. Dessa stater, belägna på Mesa
Central, äro landets kärna.
Lantbebyggelsen har mycket olika karaktär. I
många trakter består den av byar med mer än
500 inv. Detta gäller särsk. staterna på Mesa
Central, där den gamla indianbyn är bevarad i
mer el. mindre förändrad form. Huvudstaden
M.2) är som millionstad huvudsaki. ett resultat
av de sista 50 årens utveckling. Närmast efter
huvudstaden i storlek följa Monterrey (340,000
inv. 1950), Guadalajara (337,000), Puebla
(230,000), San Luis Potosi (156,000), Mérida
(155,800). Monterreys och Chihuahuas (110,000
inv.) betydande folkmängd i det ökenar tade och
glesbefolkade n. M. beror främst på de
närbelägna malmfyndigheterna.
Förhistoria. M. är synnerligen rikt på
fornlämningar, och över 2,200 ruinplatser ha hittills
registrerats. Varje folk utbildade inom arkitektur och
konst sin särpräglade stil. Arkitekturen stod
nästan helt i religionens tjänst, och byggnadsverken
voro huvudsaki. tempel samt palatsliknande
bostäder för präster och hövdingar. Ett gemensamt
drag för templen är, att de vanl. uppfördes på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
