Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexico - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Mexico
908
jordnötter viktigast. Bomullsodlingens
huvudområden äro Coahuila, Nayarit samt Nedre
Kalifornien. Sisalagaveplantagerna, tillhörande nästan
uteslutande mexikanerna, förekomma huvudsaki.
på Yucatånhalvöns torra jordar. M. lämnar c:a
hälften av världsproduktionen av sisalhampa och
är den näst största kautschukproducenten
(Tehu-antepecnäset) på v. halvklotet. —
Boskapsskötseln är huvudnäringen i bergen och den
icke konstbevattnade delen av slätterna. De n.
och n. v. delstaterna, Chihuahua, Sonora, Durango,
Jalisco och Michoacän, framträda särsk. som ett
område för nötkreatursskötsel. Får- och getaveln
spelar en stor roll i de n. och mell.
höglandsstaterna. Svinaveln är särsk. betydelsefull i
Nayarit, Jalisco, Michoacän och Guanajuato, där
riklig majsodling finnes. Kreatursbeståndet i hela
M. utgjordes 1949 av 6,9 mill. getter, 5,1 mill.
får, 2,7 mill. hästar, 1,2 mill. mulåsnor och 2,g
mill. åsnor. Antalet nötkreatur uppgick 1950 till
14,5 mill.
Skogsbruket ger mahogny, rosenträ,
ebenholts, cederträ, garv- och färgämnen. Av
Achras Sapo’ta erhålles chicle, d. v. s. råämne
till tuggummi, som utvinnes främst i s. delen
av Yucatänhalvön. Skogarna äro icke föremål
för rationell skötsel. — Fisket har
underordnad betydelse. Den viktigaste fiskehamnen är
Veracruz, som försörjer även huvudstaden med
fiskprodukter. Pärl- och svampfiske bedrives
vid kusterna av Nedre Kalifornien. — M. har
synnerligen rika mineraltillgångar. Ännu
i dag är det utvinningen av ädelmetaller, som
står i förgrunden. På dessa komma under de
senaste årtiondena nära 2/s avM:s hela exportvärde.
Viktigast är silvret. M. beräknas ha producerat
under de senaste 400 åren 155,000 ton silver
till ett värde av över 11 milliarder guldkronor el.
2/s av världsproduktionen under denna tid.
Spanjorernas största och rikaste silvergruvor lågo på
Anahuacplatån, i Guanajuato och Zacatecas, men
allteftersom de gamla gruvorna tömts, har
silverutvinningen flyttats till alltmera avlägsna
områden. Nu ligga de viktigaste gruvorna i Sierra
Madre Occidental, i Chihuahua, Sonora, nära
staden Mapimi i Durango och i Nedre Kalifornien.
Silverproduktionen har sjunkit. M:s
mineralfyn-digheter utmärka sig ofta för en mycket
komplicerad sammansättning, d. v. s. blandade med
ädelmetallerna förekomma många andra mindre
värdefulla metaller. De viktigaste bland dessa
äro koppar, bly och zink. Koppar finnes
framför allt vid Cananea i Sonora, vid El Boleo i
Nedre Kalifornien, vid Inguarén i Michoacän
samt i Aguascalientes. Kopparproduktionen
uppgick 1950 till 61,698 ton, blyutvinningen till
238,078 ton, zinkproduktionen till 223,520 ton.
S. å. erhöllos 129 ton kvicksilver m. m.
Dessutom finnas fosfat, svavel, guano, opal och
turkos. M. har även betydande
järnmalmsfyndig-heter, av vilka några utnyttjas, samt en icke
obetydlig järn- och stålindustri, som vuxit upp
bland de andra metallindustrierna i Monterrey (i
Nuevo Leon). Produktionen av järnmalm
uppgick 1950 till 285,737 ton. Stenkol finnes i krit-
formationen i Coahuila och Nuevo Leön. Här
brötos 1950 939,000 ton stenkol. Av större
betydelse äro olj efyndigheterna längs den
Mexikanska buktens kust från Tamaulipas till
Ta-basco, särsk. innanför den viktiga oljehamnen
Tampico, vidare vid Tuxpan och på
Tehuante-pecnäset. 1950 producerade M. 79 mill. barrel
råolja. 1938 exproprierades de stora utländska,
både brittiska och amerikanska, oljebolagens
olje-fält och anläggningar. Det nya statliga
oljebolaget mötte i början stora svårigheter. Oaktat
förstatligandet av oljekällorna har det utländska
kapitalet behållit en plats i det nuv. M:s
närings-system, särsk. inom gruvdriften. —
Industri-e n har under de senaste årtiondena visat en
avsevärd utveckling, särsk. sedan man börjat ta
i anspråk landets goda tillgångar på vattenkraft.
1948 uppgick den utbyggda effekten till nära 1
mill. kW. 1944 (1929) funnos 51,128 (44,216)
industriföretag med sammanlagt 593,970 (307,581)
anställda. Största betydelsen har
livsmedelsindustrien (8,595 företag 1940). Av stor vikt är
även textilindustrien (1,060 företag), särsk.
bomullsindustrien (framför allt i Puebla och
Veracruz) ; den täcker landets behov av enkla
textilvaror och försöker sig numera också på
tillverkning av mera högvärdiga produkter. I Mérida
tillverkas bindgarn av sisalhampa, som förut
exporterades endast som råvara. Av betydelse äro
också tobaks-, läder-, garv- och cementindustrierna.
M:s kommunikationsnät omfattar bl. a.
de 1937 förstatligade huvudjärnvägarna med en
längd av 24,210 km. De viktigaste linjerna äro
de n.—s. banorna, som löpa längs Mexikanska
bukten och stillahavskusten. Av internationell
betydelse är även den 304 km långa
Tehuantepec-banan, som löper tvärs över Tehuantepecnäset
och förbinder Puerto México med Salina Cruz
vid Stilla havet. 1948 öppnades för trafik en
ny järnväg (520 km), som förbinder Sonora med
Nedre Kalifornien. C:a 4/s av M:s järnvägar
har byggts med hjälp av U.S.A.-kapital. —
Landsvägarnas längd uppgick 1947 till 70,188 km. Det
finns dock ännu bygder, som kunna nås endast
på smala mulåsnestigar. Ett viktigt trafikstråk
är Pan American Highway, som genomlöper M.
i nästan hela dess längd. 1936 öppnades
väg-delen mellan Nuevo Laredo vid U.S.A:s gräns
och M.2) (1,240 km). Motorfordonens antal
uppgick 1952 till 338,898, varav 193,080 personbilar,
127,052 lastbilar och 18,766 bussar. — De
viktigaste hamnarna äro Veracruz, Tampico,
Prog-reso och Puerto México vid atlantkusten,
Man-zanillo, Mazatlan, Acapulco och Guaymas vid
Stilla havet. — Flygväsendet är väl utvecklat.
Varje större delstat har sin lokala flyglinje, som
förbinder den med de viktigaste flyghamnarna,
som i sin tur ha förbindelser med U.S.A. och
de mellan- och sydamerikanska staterna. 1950
funnos i M. 44 flygbolag. Telefonapparaternas
antal uppgick 1949 till 274,000 (11 apparater pr
1,000 inv.), därav hälften i huvudstaden.
Radiostationernas antal är 1,850, därav 2
televisionssta-tioner. — Utrikeshandel. Den passiva
handelsbalansen är framför allt beroende av be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
