- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 14. Lonicera - Mikado /
941-942

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mies van der Rohe, Ludwig - Mieszko - Miethe, Adolf - Miettinen, Olli - Migmatit - Mignard, Pierre - Migne, Jacques Paul - Mignet, François - Mignon - Migration - Migrationsteori - Migrän el. hemikrain - Miguel, Maria Evaristo - Mihai - Mihail, Michail

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

941

Mieszko—Mihail

942

dock ett upplöst rumssammanhang, där
väggarna endast utgöras av delvis begränsande skärmar
och rummen glida över i och gripa in i varandra
samt fortsätta i angränsande uterum, skilda från
interiören endast genom glasväggar. Vid IIT har
M. sedan 1939 planerat dess nybyggnadsområde
och ritat byggnaderna där. — Litt.: Ph. C.
Johnson, ”M.” (1947).

Mieszko [mjä’/kå], polska furstar och
konungar. M. I (d. 992) övergick 967 till
kristendomen. — M. II (reg. 1025—34), son till
Bole-slaw Chrobry, antog efter faderns död
kunga-titel.

Miethe [mfta], Adolf, tysk fotokemist
(1862—1927), från 1899 prof, vid tekniska
högskolan i Berlin. M. har gjort betydande
uppfinningar, särskilt inom optiken och
färgfotogra-fien.

Mie’ttinen, O 11 i, finländsk målare (f. 1899),
studerade vid Viborgs konstskola och
Konst-fören:s ritskola i Helsingfors 1914—18. 1929
gjorde M. en studieresa till Italien och Frankrike,
som förvandlade honom till en kubist i Braques
anda. Vid 1930-talets mitt lämnade M. den
extrema kubismen, men hans finska
landskapsskild-ringar från senare år präglas av syntetiserande
kubism. Han är även verksam som
porträttmålare.

Migmatit, miner., se Gnejs.

Mignard [minjä’r], Pierre, fransk målare
(1612—95). Han var elev av Vouet, begav sig
1636 till Rom och stannade där tjugu år. M. vann
snart anseende för sina ypperliga madonnabilder
och porträtt. Från 1658 verksam i Paris och
Fon-tainebleau, utförde han talrika porträtt av Ludvig
XIV och de ledande personligheterna vid hans
hov. 1663 smyckade M. Pariskyrkan
Val-de-Gråce med en serie kupolfresker. M. fick 1690
efterträda Lebrun på alla dennes ledarposter.

Migne [minj], Jacques Paul, fransk
katolsk teolog (1800—75), grundade 1836 i
Petit-Montrouge vid Paris en förlagsaffär med
boktryckeri, varifrån en rad väldiga samlingsverk
ut-gåvos, ss. kyrkofädernas skrifter i ”Cursus
patro-logiae completus”, latinsk serie i 221 bd (1844
—64), grekisk serie med latinsk övers, i 161 bd
(1857—87, senare indexband).

Mignet [minjä’], F r a n q o i s Auguste
Marie, fransk historiker (1796—1884). M., som 1818
jämte sin vän Thiers debuterade som advokat i
Aix, ägnade sig främst åt historiska forskningar
och utgav 1824 sitt mest berömda arbete, ”Histoire
de la révolution franqaise” (2 bd,; sv. övers.
1863), vari han i liberal anda skildrar
revolutionens ledande idéer. M. var 1830—48 arkivarie i
utrikesministeriet. — Litt.: É. Petit, ”F. M.”
(1889).

Mignon [minjä’], fr., nätt; sötunge, älskling.
Henrik IH:s av Frankrike unga manliga
älsklingar kallades hans mignons. — M. är i Goethes
”Wilhelm Meisters Lehrjahre” en hemlighetsfull
ung flicka. — (Boktr.) M. el. k o 1 o n e 1,
typgrad (7 punkter) mellan nonpareil och petit. —
I sammansättningar: lilleputt-, miniatyr- (t. ex.
mignonflygel).

Migratiön (lat. migrätio, till migräre, vandra),
flyttning, vandring; folkvandring; in- och
utvandring.

Migrationsteori, biol., en av M. Wagner 1868
uppställd teori, enl. vilken uppkomsten av nya
arter skulle betingas av geografisk isolering av
utgångsmaterialet. Även om man ej kan förneka,
att geografisk isolering har betydelse för
artbildningen, kan den dock ej ensam förklara
uppkomsten av nya arter.

Migrän el. h e m i k r a n i (av grek, hèmi,
halv, och krani’on, huvudskål), en anfallsvis
uppträdande huvudvärk, ofta åtföljd av en rad andra
sjukdomsyttringar. Anlaget för m. är möjl.
ärftligt. M. är vanligast hos kvinnor. Orsaken
anses vara en rubbning i det vegetativa
nervsystemets funktion, vilken medför ändring av
blodgenomströmningen i hjärnan. Stundom utlöses
m. som en allergisk reaktion (liksom astma,
nässelfeber m. fl.). Den halvsidiga
anfallsvis uppträdande svåra huvudvärken, som gett
sjukdomen dess namn, är ett så gott som
regelbundet återkommande symtom; men det
behöver icke gälla samma sida vid varje anfall, och
i en del fall är smärtan dubbelsidig. Kväljningar
och kräkningar äro mycket vanliga. Stundom
utvecklar sig före anfallet en betydande trötthet
och olust och under anfallet en stark känslighet
för ljus och ljud. I många fall förekomma
synrubbningar (flimmerskotom). Liksom
synrubbningarna anses även övergående förlamningar i
någon el. några muskelgrupper bero på tillfälliga
kärlkramper i hjärnbarken. En särsk. allvarlig
art av m. är den, som ger för det mesta
övergående men även kvarstående förlamningar av
ögonmusklerna. Varje fall av m. måste noggrant
undersökas av läkare, då det visat sig, att i
enstaka fall påtaglig organisk orsak (t. ex. en
hjärntumör) legat bakom smärtanfallen. Periodiska
kväljningar el. kräkningar med svåra buksmärtor
är en icke sällan hos barn begynnande form av
m. Ofta avtaga anfallen i styrka, långvarighet
och frekvens vid 50-åren. Behandlingen av m. är
medikam entös och vanl. riktad mot huvudvärken.
I de fall, där m. kan fastställas vara allergisk,
ger ett undvikande av de farliga ämnena
bestående frihet för anfall.

Miguel [migä’l], Ma r ia Eva ris to (”Dom
Miguel”), portugisisk prins, troninkräktare (1802
—66), son till konung Johan VI. Ivrig reaktionär
och klerikal, var M. 1824 ledare för ett mot 1820
års författning riktat militärkuppförsök men
landsförvisades. Av sin äldre bror kejsar Pedro
I av Brasilien 1827 utnämnd till regent för
dennes minderåriga dotter Maria da Gloria, upplöste
M. genast cortes och lät 30 juni 1828 utropa sig
till konung, varefter han införde ett absolutistiskt
skräckregemente, som hårt drabbade liberalerna.
Han bekämpades sedan 1831 av Pedro, som däri
understöddes av England och Frankrike. Genom
kapitulationen i Évora 26—29 maj 1834 nödgades
M. avsäga sig kronan och lämna landet.

Mihai, rumänsk namnform för Mikael.

Mihail [mji^:ai’l], M i c h a i 1, rysk namnform
för Mikael.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffn/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free