Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militär idrott - Militärledningen - Militärlitteraturföreningen - Militärläkare - Militärläroverk - Militärmeteorolog - Militärmeteorologi - Militärmusik - Militärområde - Militärpastor - Militärpsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 Militär idrott—Militärpsykologi 39
Militär idrott, idrott, som direkt el. indirekt
sammanhänger med militära övningar. Till m.
höra följ, övningar och tävlingar: i) Olika slag
av löpningar till fots, på skidor el. skridsko utan
el. med fältutrustning, ss. hinderlöpning till fots,
orienteringslöpning, militärstafett och
budkavlelöpning; 2) tävlingar till häst, ss. terräng- och
orienteringsritt, jaktlopp, simning med häst,
sa-belfäktning till häst samt tolkning; 3) skjutning
med olika slag av eldvapen; 4) fäktning med
florett, värja, sabel och bajonett; 5) tävlingar i en
del rent militära övningsgrenar, ss. kort
hastig-hetsf ram ryckning, målspaning,
avståndsbestäm-ning, signalering, kartläsning, handgranatkastning
och sjuktransport. Tävlingar kunna även
anordnas i 2 el. flera militära idrottsgrenar samtidigt
(kombinerad tävling), ss. order- och
rapportfö-ring, fälttävlan (minst 3 grenar), modern
femkamp samt patrulltävling (skidlöpning och
skjutning). För marinen tillkomma flera sjömilitära
grenar, ss. båtrodd, båtsegling och sjömilitär
femkamp. M. handhaves av Sveriges
militära idrottsförbund (SMI), bildat
1909. Under förbundet sortera till idrottsdistrikt
sammanförda reg., kårer m. fl. Förbundet har
överstyrelse och verkställande utskott förlagda
till Stockholm. Jfr Militära Idrottsmärken.
Militärledningen, som organiserades fr. o. m.
Vi 1949, består av ÖB samt cheferna för armén,
marinen och flygvapnet. Giefen för
försvarsstaben deltager i överläggningarna, i vilka även
cheferna för Civilförsvarsstyrelsen och Riksnämnden
för ekonomisk försvar sberedskap m. fl. skola
beredas tillfälle att närvara. M:s uppgift är att ur
det samlade riksförsvarets synpunkt överlägga
om för krigsmakten centrala frågor och verka
för närmare samordning av verksamheten inom
krigsmakten.
Militärlitteraturföreningen bildades i
Stockholm 1870 i ändamål att genom utgivande av
militära skrifter bidraga till en god
militärlitteraturs uppkomst och spridning. Medlemskap kan
erhållas även av icke-militärer.
Militärläkare, läkare vid armén, marinen och
flygvapnet, se Fältläkarkåren, Marinläkarkåren
och Flygläkare.
Militärläroverk, till 1942 benämning på vissa
av svenska arméns utbildningsanstalter, näml.
Arméns underofficersskola, Krigsskolan,
Krigs-högsk. samt Art.- och ingenj örhögsk.
Militärmeteorolog, för tjänstgöring inom den
militära väderlekstjänsten (se Militära
väderleks-centralen) särsk. utbildad meteorolog (jfr
Militärmeteorologi). M.-personalen utgöres av m
e-t e o r o 1 o g e r, stabsmeteorolog, 1 : e
stabsmeteorolog och
stabsöverme-t e o r o 1 o g. Utbildningen till m. sker dels vid
flygförband, där meteorologaspiranter vid sidan
av meteorologiska studier även erhålla viss
flygutbildning, dels vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska inst. För befordran till
stabsmeteorolog och 1 :e stabsmeteorolog erfordras fil.
kand., resp. fil. lic.-examen.
Militärmeteorologi utgör den del av
meteorologien, vilken är avsedd att tjäna krigsmakten.
M. omfattar den militära väderlekstjänsten, som
1944 inrättats som en särskild avd. inom
flygledningen (se Militära väderlekscentralen). Härifrån
utsändes regelbundna och tillfälliga prognoser för
militära flygningar samt i viss utsträckning även
till armén och marinen. Vid varje flygflottilj
ut-föres dessutom en mera begränsad prognostjänst.
M. omfattar även militärklimatologi,
behandlande för krigsmakten behövliga
undersökningar och beräkningar av medelvärden för
bl. a. sikt, molnhöjd, snö- och isförhållanden
samt vind och temp. i högre luftlager.
Militärmusik. M. har under gångna tider
utgjort en musikkulturell faktor av stor betydelse.
Inom svenska krigsmakten finnas f. n. vid armén
29, vid marinen 6 och vid flygvapnet 8
musikkårer. Med hänsyn till storleksordningen indelas
de i tre typer, näml, typ I (39, vid marinen 41
man), typ II (24, vid marinen 25 man) och typ
III (19 man). Instrumentbesättningen är vanl.
flöjter, klarinetter (ess- och b-), ess- och
b-kor-netter, b-trumpeter, valthorn, ventilbasuner,
baryton (euphonium), bastubor och slagverk. I den
största kårtypen har man dessutom även
trom-boner (dragbasuner), alltid två valthornspar och
ibland även saxofoner, oboer och fagotter.
Militärområde (förk. milo). Jämlikt 1942 års
försvarsbeslut indelas riket lantmilitärt i 7 m.
Tidigare bildade Gotland (från 1811) samt övre
Norrland (från 1925) särskilda m. vid sidan av
militärdistrikt el. arméfördelningsområden. Ett
m:s trupper omfatta de förband, som äro
förlagda inom m. (se Arméns indelning). M:s chef
benämnes militärbefälhavare. — M.
omfatta följ, försvarsområden (fo): 1 :a m.:
Malmö (Fo 11), Kristianstads (Fo 14), Karlskrona
(marint, Fo 15), Kalmar-Växjö (Fo 18/16); 2:a
m.: Gävle (Fo 21), Östersunds (Fo 22),
Härnösand-Sundsvalls (Fo 23/25), Hemsö (marint, Fo
24); 3:e m.: Göteborg-Halmstads (Fo 32—31),
Göteborgs skärgårds (marint, Fo 33), Uddevalla
(Fo 34), Skövde (Fo 35); 4:e m.:
Norrköping-Linköpings (Fo 42—41), Strängnäs (Fo 43),
Stockholms (Fo 44), Vaxholms (marint, Fo 46),
Uppsala-Västerås (Fo 47—48); 5:e m.: Örebro
(Fo 51), Karlstads (Fo 52), Falu-Mora (Fo 53
—54); 6:e m.: Umeå-Storumans (Fo 61—62),
Bodens (Fo 63), Kiruna-Jokkmokks (Fo 66—65),
Kalix (Fo 67); 7:e m. omfattar Gotland och
är samtidigt ett marindistrikt (se Marinens
indelning). — Ett m:s trupper (fredsförband)
uppsätta på krigsfot ett varierande antal fält- och
lokalförsvarsförband samt depåtrupper. — 1936—
42 var m. enbart en territoriell indelning under
en militärområdesbefälhavare,
lydande under dåv. arméfördelningschefen.
Militärpastor, se Militär själavård.
Militärpsykologi, användningen inom den
militära verksamheten under såväl krig som fred av
de metoder, som stå den psykologiska
forskningen till buds. Man brukar särskilja
krigs-psykologi (se d. o.) som ett speciellt område
inom m. De huvudområden, på vilka m. arbetar,
äro 1) personalurvals- och rekryteringsproblem,
2) utbildnings- och inlärningsproblem samt 3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
