Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minderåriga förbrytare - Mindoro - Mindre Asien, Anatolien - Mindre teatern - Mindrevärdeskänsla - Mindszenty, Jozsef - Minéer - Mineiska språket - Minera - Mineral - Mineralbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Mindoro—Mineralbildning
56
nämnden i stället för att dömas till straff.
I straffprocessuellt avseende märkas
särskilda regler betr, rättegången mot m.
Domstolens ordf, skall, så snart anmälan om
häktning av m. inkommit, föranstalta om
förundersökning för utredning rörande den häktades
personliga förhållanden m.m. Barnavårdsnämnd är
härvid skyldig att lämna upplysningar och
föreslå åtgärder för den minderåriges rättande.
Vidare har rättegångens offentlighet inskränkts av
hänsyn till den tilltalade. — I andra länder har
behandlingen av m. lett till skapandet av bl. a.
särskilda bamdomstolar.
Mindoro [-då’rå], ö bland Filippinerna.
Mindre Asien, A n a t ö 1 i e n, lat. A’sia
mi’-nor, halvön mellan Medelhavet och Svarta havet,
se Turkiet.
Mindre teatern, se Kungliga teatrarna.
Mindrevärdeskänsla, benämning på
föreställningen, att man i ett el. flera avseenden är
underlägsen andra människor. Ofta visa m. stor
benägenhet att sprida sig från det själsområde,
där de uppstått, till andra och kunna därmed
skapa allmän osäkerhet el. bli dominerande i
per-sonlighetsbilden. I dylika fall brukar man anse,
att m. ernått komplexartad natur, och talar i
stället om mindrevärdeskomplex (el.
mindervärdighetskomplex). Dylika
komplex (på skämt ofta förk. m i k o) äro dock
icke så vanliga. Däremot kunna m. uppträda på
de flesta av livets områden och behöva icke ha
faktisk grund. Ofta bottna de i en felaktig
föreställning om den egna förmågan, uppammad
genom miljötryck, social ställning el. missriktad
ambition att endast jämföra sig el. bli jämförd med
betydligt dugligare kamrater o. s. v. Ofta söker
individen kompensation för sina m. på
annat område genom att utveckla någon talang,
särsk. av konstnärlig art. Särskilt om m. ha sin
rot i någon form av fysisk defekt (av A. Adler
benämnd organmindrevärde), kunna de
också driva individen att förkovra sig på detta
område för att övervinna sin hämning. Mycket
ofta försöker man dölja m. bakom skämtsamhet
el. aggressivitet. Då är beteendet i allm. anlagt, för
att andra icke skola komma för nära inpå en och
upptäcka den jagsvaghet man lider av. M. har
sålunda ofta sin grund i att man ej kunnat acceptera
sig själv på gott och ont utan försöker framstå
som dugligare och säkrare, än man verkligen är.
Mindszenty [mi’ndsentj], J o z s e f, ungersk
prelat (f. 1892), bondson från Csehimindszent,
biskop i Veszprem 1944. M. tog ställning mot de
ungerska nazisterna och häktades i nov. s. å. av
pilkorsledaren Szålasis regering, befriades i april
1945 i Sopron av ryska trupper. Han blev s. å.
ärkebiskop i Esztergom och ungerska katolska
kyrkans primas samt 1946 kardinal. M. motsatte
sig förstatligandet av de konfessionella skolorna
och fördömde kommunisternas förföljelse av
oliktänkande. Genom sin frimodiga hållning blev
M. förgrundsgestalt i oppositionen mot den
”folkdemokratiska” regimen. Han häktades i dec. 1948,
anklagad för förrädiska stämplingar, spionage och
olagliga valutatransaktioner. En månad före
arresteringen hade han i ett brev till biskoparna
förklarat, att varje bekännelse, som kunde komma
att tillskrivas honom, antingen vore falsk el.
berodde på ”mänsklig bräcklighet”. Då M. i febr.
1949 jämte 6 medanklagade stod inför
folkdomstolen i Budapest, kunde myndigheterna förete
en skriftlig bekännelse, avgiven i fängelset. M.
dömdes till livstids fängelse. Trots protester från
Vatikanen, U.S.A. o. a. makter stadfästes
utslaget av högsta domstolen i juli s. å. Påven
bannlyste alla, som buro ansvar för processen.
Minéer, sydarabisk folkstam, som tidigt
grundade ett mäktigt rike i Jemen. Riket, länge
blomstrande genom vidsträckta
handelsförbindelser, störtades på 600-talet f. Kr. av sabéerna.
Minéiska språket, den dial. av det sydarabiska
språket som talades i minéernas rike och är
bekant från inskrifter från omkr. 800 f. Kr. Även
efter minéernas fall omkr. 600 f. Kr.
förekommer m. i katabanska och hadramautiska
inskrifter till inemot vår tideräknings början.
Minera, lägga ut minor; anlägga ett
minsystem; m. el. underminera, undergräva;
anlägga mingångar el. utlägga minor under ett
föremål.
Mineral (ytterst mlat. mineräle, av mlat.
minera, bergverk), i strängare mening en i den fasta
jordskorpan färdigbildad föreliggande kemisk
förening (el. gediget grundämne) el. isomorf
blandning av sådana. I stort sett har varje m. för
detsamma utmärkande kristallisationsförhållanden,
viss kemisk sammansättning och konstanta
fysikaliska egenskaper. Det är dock ej alla m., som
utgöres av kristalliserad materia; det finnes även
ett fåtal amorfa m. En bergart uppbygges av en
blandning av korn av i regel flera olika m.
Nästan alla m. äro fasta kroppar; vid vanlig temp.
äro endast få m. flytande, näml, kvicksilver,
vatten och de i bergolja i varandra lösta olika
substanserna. Gasformiga ämnen bruka ej upptagas
bland m.
Mineralbildning sker efter olika linjer och
främst i samband med magmatiska, metamorfa
el. sedimentära förlopp.
1) M a g m a t i s k m. Vid utforskandet av
denna studerar man dels den m., som sker i och
kring vulkaner i våra dagar, dels de på
laboratoriet syntetiserade mineralen. Dyl.
mineralsynteser gjordes redan vid mitten av 1800-talet,
hu-vudsakl. av franska forskare (Daubrée och
Fou-qué). Liknande experiment ha sedan fortsatts,
särsk. vid Geophysical Laboratory of the
Car-negie Institution i Washington. På senaste tiden
har man i hög grad lyckats efterlikna de smältor,
som anses förekomma på stort djup i
jordskorpan. Genom dessa undersökningar ha vissa
hållpunkter erhållits för förklaring av magmatisk
m. Det har sålunda visat sig, att ett och samma
mineral kan bildas under vitt skilda betingelser,
varför icke blott mineralogiska utan även
allmänt geologiska förhållanden måste beaktas för
att förklara dess uppkomst. All magmatisk m.
sker vid en magmas kristallisation och
differen-tiation. Härvid bildas de eruptiva bergarternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
