Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnesota - Minnespenning - Minnesång - Miño - Mino da Fiesole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 Minnespenning—Mino 74
en höjd över havet av 250—500 m. Högsta
punkten i M. (på Mesabi Range) når 680 m ö. h.
Mera framträdande höj dstråk äro endast Mesabi
Range och Sawtooth Range längs övre sjön.
Terrängen har f. ö. — utom längst i s. ö. och i
n. v. — glaciala former: ett småkuperat el.
böljande moränlandskap med en mängd sjöar (M.
brukar kallas The Land of the ten thousand
Lakes, ”De 10,000 sjöarnas land”), merendels
mycket små och grunda. Sydöstligaste delen av
M. har ej varit nedisad och är närmast
Mississippi ganska kuperad. N. v. M. är en del av
Red River Valley el. Agassiz-issjöns nästan
golvplana botten. Berggrunden består här närmast
Red River av kretaceiska skiffrar, f. ö. i n. M.,
ned till Minnesota River och trakten n. om
Min-neapolis-Saint Paul, av prekambriska samt s.
därom av kambro-siluriska bergarter. — Klimatet
är utpräglat kontinentalt. Medeltemp. för
varmaste mån. är i Saint Paul 22% i Duluth i6°7,
för kallaste mån. i Saint Paul —n°o, i Duluth
—13°3. Den årliga nederbörden uppgår i de
östligaste delarna till 700—800 mm men sjunker
mot n. v. till c:a 500 mm.
1940 utgjordes befolkningen av 2,768,962 vita,
12,528 indianer och 9,928 negrer. Av de utlands
-födda voro 67,161 (22,8%) svenskar. 1920 bodde
i M. 112,117 svenskar, och M. var då den stat,
som hade det största antalet svenskar inom sina
gränser; nu är det Illinois. Emellertid är
huvudmassan av den icke rent amerikanska befolkningen
av tysk och norsk härstamning, ty ända fram till
omkr. 1900 voro tyskarna och norrmännen i
majoritet bland de utlandsfödda. Tyskar och norrmän
äro äldre immigranter än svenskarna i M. (och i
U.S.A. över huvud). Svenskarna äro till ung.
halva antalet bosatta i de ö. centrala delarna av
M. el. i löv-, bland- och barrskogsområdena v.
och n. om Minneapolis—Saint Paul, v. och s.
om Duluth samt i dessa städer. De äldsta och
största svenskkolonierna (”svenskbygderna”) äro
Chicago County (”Amerikas Småland”), Isanti
County (”Amerikas Dalarne”) n. om
Minneapo-lis-Saint Paul samt Vasa i Goodhue County, v.
om Red Wing. Den svenska immigrationen till
M. började omkr. 1850 och utgick närmast från
Moline och trakten däromkring i v. Illinois.
Finnarna, de sist anlända immigranterna, återfinnas
huvudsaki. inom gruvdistr. i n. ö. M., där de till
antalet dominera bland de utlandsfödda. De
största städerna äro Minneapolis, Saint Paul,
huvudstaden, och Duluth. De ledande kyrkliga
samfunden äro det katolska (510,388 medl. 1936) och
de norsk-lutherska (173,540).
Fram till omkr. 1900 var det skogsbruket, som
spelade huvudrollen i M:s näringsliv; nu är det
jordbruket, industrien och bergsbruket. S. och
västligaste delen av M. äro uppodlade till mer
än 50%, n. ö. delen till mindre än 10%. I s.
M. bedrives jordbruket nu intensivt men är inom
Red River Valley-området fortfarande extensivt
och huvudsaki. anlagt på odling av vårvete. M.
är en av de främsta staterna i U.S.A. i fråga
om produktion av korn, råg och lin. övriga
viktiga sädesslag äro vårvete, majs och havre. M.
är U.S.A :s viktigaste järnmalmsproducerande stat
med tre stora järnmalmsfält, Mesabi Range-fältet
med städerna Hibbing och Virginia som centra,
Vermilion-fältet, n. ö. därom, och Cuyuna-fältet,
n. ö. om Brainerd invid Mississippi. M. svarar
för c:a 70% av U.S.A:s hela
järnmalmsproduk-tion. M:s järnmalmstillgångar beräknas vara
tömda i slutet av 1960-talet. Industrien, som 1947
omfattade 4,567 företag med sammanlagt 145,153
arbetare, bygger huvudsaki. på jordbrukets
produkter och utgöres av kvarnar, slakterier,
mejerier, linoljefabriker m. m. (jfr Minneapolis och
Saint Paul).
1682 togs nuv. M. i besittning av La Salle för
Frankrikes räkning. 1763 kom M. i
engelsmännens händer. 1819 anlades det första amerik.
fortet, Fort Snelling, vid sammanflödet av
Mississippi och Minnesota River. Genom olika fördrag
med indianerna från 1851 till 1904 har unionen
kommit i besittning av M. 1849 bildades
Min-nesotaterritoriet, som sträckte sig västerut till
Missouri, och 1858 upptogs M. som stat i
unionen. Folkrepresentationen består av en senat med
67 och ett representanternas hus med 131 medl.
Flertalet av statens guvernörer ha varit svenskar
el. norrmän el. av svensk el. norsk härstamning.
Till unionskongressen sänder M. 2 senatorer och 9
repr. — Litt.: T. C. Blegren, ”M. Its history and
its people” (1937); E. Norelius, ”De svenska
luterska församlingarnas och svenskarnas historia
i Amerika”, 1 (1890); H. Nelson, ”The Swedes
and the Swedish settlements in North America”
(1943), ”Vår svenska stam på utländsk mark”
(1952; s. 203 ff. och 360 ff.).
Minnespenning, dets. som medalj.
Minnesång (ty. Minnesang, av mhty. minne,
kärlek), den tyska konstlyriken huvudsaki. från
iioo-talets slut till 1300-talets början. Denna
diktning utövades främst vid furstehoven och
återger en allmänåskådning, överensstämmande med
riddarväsendets under dess högsta utveckling.
Ämneskretsen är så gott som uteslutande erotisk:
den romantiska hyllningen för kvinnan, kärlekens
herravälde m. m. Till största delen var denna
erotik blott litterär utan motsvarighet i verkligheten.
Dikterna föredrogos med ackompanjemang av
strängaspel till författarnas melodier. Om m:s
ursprung råder ej full klarhet, men säkert har
den latinska vagantpoesien spelat en stor roll för
dess utveckling. Inflytandet från provensalsk
trubadurlyrik var icke obetydligt. Ryktbara
minnesångare voro Walther von der Vogelweide,
Reinmar der Alte och Konrad von Würzburg.
En viktig samling av m. är ”Des Minnesangs
Frühling” (sista bearb. av C. v. Kraus 1940). —
Litt: K. Burdach, ӆber den Ursprung des
mittel-alterlichen Minnesangs” (i ”Vorspiel”, I, 1925).
Mino [mi’njå], se Minho.
Mino da Fiesole [mi’nå... fiä’zåle],
italiensk bildhuggare (1431—84). Han utbildades
hos Desiderio da Settignano och framträdde snart
som en av de mera betydande
marmorskulptörerna i Florens men är mera ytlig och virtuosmässig
än den nämnde läraren och bröderna Rossellino.
M. blir också mera klassicerande än dessa. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
