Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Misiones - Miskolc - Misogam - Misogyn - Mispa (el. Mispe) - Mispel - Miss - Miss. - Missa - Missal - Missale - Missbildning - Hos djur och människor - Hos växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Miskolc—Missbildning
88
trädslag, däribland yerbaträdet. Primitivt
jordbruk. Huvudstad är Posadas. — M. har sitt
namn efter de missionsstationer, som jesuiterna
grundade här på 1600-talet; efter deras
fördrivande 1767 förf öllo anläggningarna, och talrika
ruiner vittna nu därom. — Ang. den svenska
kolonien i M. se Yerbal viejo.
Miskolc [mi’Jkålts], stad i n. ö. Ungern, 140
km n. ö. om Budapest; c:a 77,000 inv. Reformert
biskopssäte. Kommersiellt centrum i Borsods
järnmalms- och brunkolsdistrikt.
Misogäm, äktenskapshatare.
Misogyn [-gy’n], kvinnohatare.
Mispa (el. Mispe), flera orter i G. T., av
vilka den viktigaste är M. inom Benjamins stams
land, n. om Jerusalem. Det omtalas ofta under
domartiden (Dom. 20:1, 3; 1 Sam. 7: 5 ff.).
Enl. en berättelse valdes Saul där till konung
(1 Sam. 10: 17 ff.), och det var även en
betydande ort i judarnas senare historia (Jer. 40 ff.;
1 Mack. 3: 41 ff.).
Mi’spel (lat. Me’spilus), släkte av fam.
rosväxter. Skiljer sig från hagtornssläktet genom sina
hela (ej flikiga) blad och femrummiga
stenfrukter. Tysk m. (M. germanica), ett ända till 6 m
högt träd el. buske med tornar, är inhemsk i
mell. Tyskland. De övermogna el. frostbitna
frukterna ätas. Jfr även Japansk mispel.
Miss, eng., fröken.
Miss., förk. för Mississippi.
Mi’ssa, lat., mässa. — M. sole’nnis, högmässa.
Missal (av missäle, se d. o.), tryckstil,
förr använd till mässböcker o. dyl. Dess kägel
är 48—60 typografiska punkter.
Missäle (av lat. mi’ssa, mässa), mässbok, den
liturgiska bok, som innehåller de ceremonier,
böner, sångpartier och läsestycken, vilka tillhöra
mässfirandet. M. uppstod ur det äldre
sakramen-tariet. M:s första utveckling tillhör 800- och
900-talet; först under 1200-talet föreligger M. i
färdigt skick. Som resultat av Tridentinska mötets
initiativ tillkom under Urban VIII (1634) det med
smärre ändringar ännu gällande Missäle romanum.
Missbildning, anat., awikning från den
normala utvecklingen (höggradig m. kallas ofta
missfoster). Läran om m. kallas teratologi.
Hos djur och människor kan rubbningen
inträda på olika stadier av fosterutvecklingen
(missfoster) och redan träffa
könsproduk-terna före befruktningen, antingen beroende på
själva arvsmassan (ss. albinism, total brist av
bröstkörtlar, pigmentfläckar) el. på fysikaliskt
el. kemiskt betingade förändringar av
könspro-dukterna (alkohol, morfin, syfilis). Rubbningar,
som träffa först efter befruktningen, kunna
därjämte bero på stötar och slag, för trånga
fosterhinnor, röntgenbestrålning etc. Psykiska orsaker
torde icke kunna ifrågakomma. Dubbel-m.
(dubbel b i 1 d n i n g, duplicitas) uppkommer antingen
genom ofullständig klyvning av ett enhetligt
anlagt foster el. genom sekundär sammansmältning
av två självständiga sådana. I förra fallet är en
fördubbling av bakre kroppsändan vanligast och
leder till foster med t. ex. fyra bakben och två
svansar. Sällsyntare äro fall av främre dubbel-
Siamesiska tvillingar, Violet
och Daisy Hilton, av vilka
Violet 1906 erhöll tillstånd att gifta
sig med en dansör (James
Moore) från Cleveland, U.S.A.
Tvillingarna voro då 28 år
gamla.
bildning, då foster framfödas med två huvuden
(dicefalus), ev. dubbelbildning även av övre delen
av bröstkorgen, vardera med sina två främre
extremiteter. Genom sammanväxning uppkomna
dubbelmonstra kunna vara sammanvuxna med
huvuden (craniopagus) el. med undre
kroppsändan, i längsriktning el. sidligt. Även bålen kan
vara sidligt sammanvuxen, s. k. siamesiska
tvillingar. Sådana dubbelmonstra utgöra
svåra förlossningshinder och dö därför som
regel redan vid
förlossningen. Parasitära dubbel-m.
visar den s. k.
parasiten, som ett
rudimentärt individ el.
del av sådant
sittande fastvuxet
ung. var som helst
på den mer el.
mindre normalt
utvidgade autositen
(värden). Andra m.
träffa enstaka
organ och äro ofta
hämningar i den
normala
fosterutvecklingen (t. ex.
dubbel livmoder,
öppetstående ovalt
hål mellan hj
ärtförmaken, spaltbildningar i
ansiktet, ss. harläpp);
andra äro
egenartade vidareutvecklingar i falsk
riktning, ss. yttre
her-mafrodisi, sexfing-righet i vissa fall.
En avart av
abnorm fosterutveckling är t era-
t 0 m e t, en svulstartad missbildning, som anses
bero på avskiljande av odifferentierade celler,
vilka ev. senare giva upphov till egendomliga
biandsvulster, i vilka man kan finna hår,
tänder, muskler, organdelar o. s. v.
Hos växter kallas alla väsentliga avvikelser
från i naturen förekommande former m. el.
monstrositeter. De viktigaste slagen av
m. äro följ.: 1) avvikelser från organens
normala anordning (sammanväxning, klyvning av
normalt skilda, resp, enhetliga delar,
genomväx-ning av blomställning el. blomma m. m.), 2)
avvikelser från organens vanliga form
(peloriebild-ning, virescens, dubbla blommor, fasciation,
förändrad bladform), 3) avvikelser i organens
vanliga antal (ökning och minskning av antalet blad
i en krans, resp, antalet bladkransar), 4)
avvikelser i organens vanliga storlek och
beskaffenhet (hypertrofi, atrofi, färgförändring m. m.).
M. härröra i vissa fall av angrepp av djur- el.
växtorganismer (zoo- och fytocecidier, se
Gallbildningar), i andra fall av kemiska el. mekaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
