Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mississippi River, Mississippi - Missiv - Missivera - Misskreditera - Missne - Missneväxter - Missnöjesanmälan - Missolonghi - Missoula - Missouri (stat) - Missouri-kompromissen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Missiv—Missouri-kompromissen
100
måste under kortare el. längre sträckor rinna
parallellt med denna (t. ex. Yazoo River). Då
och då inträffa förhärjande översvämningar;
sär sk. svåra ha de varit senast 1927. M:s nuv.
delta är en direkt forts, på flodslätten och är
under ständig tillväxt. Längst ut förgrenar sig
M. i 4 mynningsarmar (passes] jfr Delta), av
vilka Southwest Pass, som för c:a 2/s av M:s
vattenmängd, växer ung. 100 m pr år ut i
Mexikanska bukten. Före järnvägarnas tillkomst hade
trafiken på M. stor betydelse men gick sedan
tillbaka; under de senaste årtiondena har man
emellertid gjort mycket för att utveckla
densamma.
Missiv. 1) Skrivelse, varmed en annan
skriftlig handling överlämnas till en myndighet. — 2)
Av kyrkostyrelsen, i Sverige domkapitlen,
utfärdat förordnande för präst att biträda annan i
ämbetet el. uppehålla ledig prästtjänst.
Missivèra, utfärda missiv för.
Misskreditera, väcka misstroende mot, bringa
i vanrykte.
Missne, Ca’lla palüstris, en över hela
Sverige utbredd kärrväxt, tillhörande fam.
miss-neväxter (ara-céer), utmärkt genom
ett vackert
snövitt hölster
(jfr Blad, sp.
187) och
hjärtlika blad. Den
som rumsväxt
odlade ”kallan”
är den till
samma fam.
hörande sydafrikanska arten
Zante-deschia aethio-pica.
Missneväxter, dets. som aracéer (se d. o.).
Missnöjesanmälan, jur., tillkännagivande av
part i rättegång, att han ämnar i högre rätt
överklaga visst domstolsbeslut. M. är enl. svensk
rätt en nödvändig förutsättning för att i
hovrätt kunna överklaga vissa beslut av
underdomstol i invändningsfrågor. M. är här muntlig.
För fullföljd av talan mot hovrättsdom i
vade-mål krävdes enl. äldre rättegångsbalken skriftlig
m. till hovrätten. Även vadeanmälan mot
underrätts utslag är till sin natur en m., ehuru
den ej benämnes så.
Missolonghi [misålå^gi], it., se Mesolongion.
Missoula [mizo^la], stad i v. Montana,
U.S.A., vid Clark Fork; 22,400 inv.; i M.
Montana State university (gr. 1895).
Missouri [mizo’ari], förk. Mo., en av de
Nordvästra centralstaterna i Förenta staterna
(se karta vid d. o.), v. om Mississippi River,
kring nedersta loppet av Missouri River; 180,456
km2,’ 3>954,653 inv. (1950). N. v. delen av M.
hör till de inre slätterna, i vilka floderna här
utskurit djupa dalgångar. Den kvartära
nedisningen har sträckt sig ned till Missouri River.
S. delen av M. upptages av Ozarkplatån, i vars
Missne.
upplyfta kalkstenar Missouri Rivers bifloder
bildat djupa, ringlande dalgångar. Här når Tom
Sauk Mountain c:a 550 m ö. h. Längst i s. ö.
vidtager Mississippi Rivers flodslätt, som genom
fördämningar skyddas mot översvämningar. M.
har fastlandsklimat med stora skillnader mellan
sommar och vinter. Medeltemp. för juli är i
Saint Louis 2Ö°s och för jan. —o°e.
Nederbörds-mängden varierar mellan 1,047 mm i s. och 927
i n. (i Saint Louis 990 mm). Den naturliga
vegetationen består i n. v. av präriegräs och inom
övriga delen av ek och hickory samt längst i s. ö.
av sumpcypress och flera slags lövträd. Inom
Ozarkplatåns högsta områden växa ek och
gultall. — 1940 utgjordes befolkningen av 3,539,187
vita och 244,386 (6,5 °/o) negrer. Den
utlandsföd-da vita befolkningen utgjorde s. å. 114,125 (c:a
3,0 °/o av hela befolkningen), av vilka 2,683 voro
svenskar. Av de 1,392,860 religionsbekännarna
voro 440,000 rom. katoliker, 284,891 tillh. Söderns
baptistkyrka, 209,890 Söderns metodistkyrka och
129,419 Disciples of Christ (1936). För den
högre undervisningen finnas Univ. of Missouri
(gr. 1839) i Columbia, Washington Univ. (1857)
och det rom.-kat. S :t Louis Univ. (1818) i S:t
Louis. De största städerna äro S :t Louis (856,796
inv., 1950), Kansas City (456,622), S:t Joseph
(78,588) och Springfield (66,731). Huvudstad är
Jefferson City (25,099). — Jordbruk är en av
huvudnäringarna. Stora delar av n. och v. M.
äro uppodlade till mera än 50%. Majs är
huvudprodukten och odlas på mer än 50% av
åkerarealen. F. ö. odlas höstvete, havre, potatis,
bomull och tobak m. m. Betr, boskapsstockens
storlek är M. ledande stat i U.S.A. 1950 funnos
347,000 hästar, 79,000 mulåsnor, 3,107,000
nötkreatur, därav 976,000 mjölkkor, 1,057,000 får
och 4,429,000 svin. Bergsbruket är betydande,
särsk. inom Ozarkplatån. Kolfälten, som
upptaga mer än 36,260 km2, lämnade 1949 3,9 mill.
ton. M. har stor blyproduktion, därjämte
utvinnas silver och zink. Jord- och stenindustrien
ger kalksten, sandsten, marmor, granit, eldfast
lera och cement. 1947 funnos 5,725 industriella
anläggningar med sammanlagt 269,711
industri-arb. Slakteri- och charkuteribranschen har högsta
produktionsvärdet. Andra betydande grenar äro
sko- och läder-, kvarn-, mejeri-, tryckeri- och
maskinindustrierna. — Statslegislaturen består av
en senat med 34 medl. och ett representanternas
hus med 154 medl. Till unionskongressen sänder
M. 2 senatorer och 11 repr. — M. utgjorde en
del av det område, som Frankrike gjorde
anspråk på efter La Salles resa nedför Mississippi
River (1681—82). Omkr. 1720 öppnades
blygruvan La Motte. Fransmän anlade Sainte Geneviève
omkr. 1735 och grundläde Saint Louis 1764. Det
franska Louisiana v. om Mississippi River, som
1763—1800 hörde till Spanien, försåldes till
U.S.A. 1803. M. blev 1812 territorium, varefter
området snabbt koloniserades. Efter skarpa
strider om negerslaveriet erkändes M. som stat 1821
och fick sina nuv. gränser 1837.
Missouri-kompromissen [mizo’ari-], se
Förenta staterna, sp. 489.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
