Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitscher, Marc - Mitscherlich, Eilhard - Mitsubichi - Mitsui - Mitsumatapapper - Mittag-Leffler, Gösta - Mittasch, Alwin - Mittel - Mittelgebirge - Mittellandkanalen - Mittens rike - Mittenwald - Mittkvadrat - Mittskepp, huvudskepp - Mixer, mixapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Mitscherlich—Mixer
110
1946 chef för Atlantflottan. M. var en av
föregångsmännen på den aeronavala krigföringens
område.
Mi’tscherlich [-i^], Eilhard, tysk kemist
(1794—1863), från 1822 prof, vid Berlins univ.
Han upptäckte 1819 isomorfien, 1821 dimorfien
och utförde f. ö. viktiga undersökningar i
oorganisk, organisk och analytisk kemi. M. utgav en
värdefull ”Lehrbuch der Chemie” (1829—35);
hans samlade skrifter utkommo 1896.
Mitsubichi, Japans näst Mitsui-koncernen
största koncern, ägare av gruvor, järn- och
stålverk, oljeraffinaderier, banker,
försäkringsföretag, det stora rederiet Nippon Yusen Kaisha
m. m., kontrollerades av familjen Iwasaki, tills
den 1946 förstatligades. Namnet på dess
huvudbank, Mitsubichi Bank, ändrades 1948 till The
Chiyuda Bank Ltd.
Mitsui, japansk släkt och affärshus, som spelat
en stor roll i Japans ekonomiska och politiska
liv. Affärshuset grundades 1683 av Takatoshi M.
och fick under 1700-talet ställningen av statsbank.
Efter den kejserliga restaurationen 1868
utvecklades M.-huset till en enorm finans- och
industrikoncern, det största av de finanshus, som
kontrollerade Japans ekonomiska liv. De främsta av
M.-företagen voro Mitsui Bank,
reorganiserad 1876, handelsfirman Mitsui Bu,s san
Kaisha, grundad s. å., samt gruvföretaget
Mitsui Mining Co., grundat 1911, som
kontrollerade en stor del av Japans kolproduktion.
M.-koncernen utövade tidvis stort inflytande på
Japans politik, mindre dock under 1930-talet, när
de mot storfinansen fientliga nationalistkretsarna
fingo makten i Japan. Efter 2:a världskriget
beordrade de amerikanska ockupationsmyndigheterna
•/11 1945, att de stora finanshusen skulle upplösas,
vilket även drabbade M.-koncernen, vars många
underställda företag 1946 överfördes på andra
händer.
Mitsumätapapper, japanskt papper, framställt
av bastfibrerna i barken från Edgeworthia. M.,
som tillverkats hantverksmässigt, har en struktur,
påminnande om pergamentpappers, och användes
för dokument och inom den grafiska konsten.
Mittag-Leffler, Magnus Gustaf (Gösta),
matematiker (1846—1927), tillhörde släkten
Leff-ler; modern var f. Mittag. M. blev 1872 fil. dr
och doc. i matematik i Uppsala, 1877 prof, i
Helsingfors samt var 1881—1914 prof, vid
Stockholms högsk. M. var en av sin tids ledande
matematiker, särsk.
känd för sina
upptäckter inom
funktionsteo-rien, bl. a. av en
viktig framställningsmetod för meromorfa
funktioner, då man
känner deras
förhållande i deras
oändlig-hetspunkter. I en rad
avh. undersökte han en
explicit framställning
av en gren av en
analytisk funktion. Stor
betydelse för sin
ve
tenskap fick emellertid M. framför allt genom sitt
arbete med tidskr. Acta mathematica, som han
jämte en krets samtida matematiker grundade 1882
och därefter till sin död redigerade. — På sin
70-årsdag grundade M. (jämte sin hustru) genom
en storartad donation till Vetenskapsakad. M
a-karna Mitta g-L efflers
matematiska stiftelse, bestående av, jämte en
grundfond på 1 mkr, M:s betydande bibi., inrymt i
hans villa i Djursholm, och med ändamål bl. a.
att genom stipendier och pris främja
matematikens utveckling. — Litt.: Biogr. av T.
Carle-man i ”Vet. akad:s årsbok” (1944).
Mi’ttasch, Alwin, tysk kemist (f. 1869), dir.
vid Badische Anilin- und Sodafabrik, senare vid
I. G. Farben, 1904—33. M. har utfört viktiga
arbeten rörande ammoniaksyntes, katalys och
j ärnkarbonyler.
Mi’ttel, ty., "mellerst”, tryckstil, som i kägeln
håller 14 typografiska punkter och står mellan
cicero och tertia. Ex.: Mittel.
Mi’ttelgebirge, tysk geografisk fackterm för
berg, som ej nå upp till snögränsen och som till
skillnad från Hochgebirge (berg med alpina
former, högfjäll) kännetecknas av mjuka
terrängformer med svaga lutningar och måttligt djupa,
F-formade dalar (jfr Berg, sp. 687).
Mi’ttellandkanalen [-lant-], Tysklands
förnämsta kanalsystem, är i vidsträckt bemärkelse
den vattenväg, som förbinder floderna fr. o. m.
Rhen t. o. m. Oder. Sträckan Rhen—Magdeburg,
475 km, är avsedd för fartyg på intill 1,000 ton,
den följ, sträckan till Berlin för högst
600-tonnare; djupet är 2,5 m. Bland slussarna
märkes vid Anderten ö. om Hannover den 225 m
långa Hindenburgslussen. Stora fartygslyftverk
finnas vid Magdeburg, där ena vattentrågets yta
är 85X12 m. M. påbörjades 1905 mellan Ems och
Weser samt färdigställdes vid Magdeburg 1938.
Mittens rike, kin. Chung-kuo, inhemska
beteckningen för Kina, urspr. endast beteckning för
den centrala provinsen kring mellersta Hoang-ho.
Mi’ttenwald [-valt], luftkurort och
vinter-sportplats i Oberbayern, c:a 900 m ö. h., vid Isar
och gränsen till Tyrolen; c:a 4,000 inv. Stor
tillverkning av stråkinstrument.
Mittkvadrat, se Kyrka, sp. 128.
Mittskepp, huvudskepp, se Kyrka.
Mixed [mikst] (eng., blandat), match i
tennis m. fl. spel mellan å vardera sidan ett par,
bestående av en herre och en dam, t. ex. m.
double i tennis och m. foursome i golf.
Mixer (av eng. mix, blanda), mixapparat,
blandningsapparat, t. ex. för kemisk industri. —
Elektrotekn., anordn. vid lågfrekvensförstärkare
för samtidigt användande av flera mikrofoner,
varvid ljudbidraget från varje mikrofon kan
regleras kontinuerligt. En försvenskad term för
användning av m. är m i x n i n g. Ordet brukas
även inom ljudfilmstekniken för det förfarande,
som består i att ljud från olika ljudband (dialog,
musik, bakgrundsljud) via en m. sammanföras
på ett enda ljudband, som härefter användes vid
framställning av de slutliga filmkopiorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
