Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölk - Mjölkalånga - Mjölkareometer - Mjölkavgift - Mjölkavsöndring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121 Mjölkalånga—Mjölkavsöndring 122
ämnena. Rovor giva sålunda rovsmak, späd
klöver och luzern en fadd, kvalmig bismak. Mot
siningstiden blir m. ofta saltsmakande. En del
metaller, sådana som järn, nickel, koppar,
mässing, lösas i m. och giva upphov till olika arter
av metallsmak, särsk. framträdande i grädden
och smöret. Normalt koagulerar m. under
bildning av ett porslinfärgat, sammanhängande
ko-agel av rent, milt syrlig smak, filmjölk
(filbunke, surmjölk), under medverkan av
mj ölksyrebakterier. Den mest rensmakande
surmjölken erhålles vid 15—180. Vid temp.-grader
upp emot 300 blir koaglet vanl. grynigt,
vassle-avskiljande samt av en kärv, orent sur smak.
Stundom omvandlas m. till en seg, slemmig massa,
s. k. långmjölk, under medverkan» av vissa,
mj ölksyrebakterier närstående långmj
ölksbakte-rier. I de trakter, där man föredrager långmjölk
framför surmjölk och därför bereder sådan,
in-ledes långmj ölksbildningen med att gammal
långmjölk sättes till den friska m. Andra
jäsnings-produkter äro yoghurt, kefir m. fl. Yoghurt
beredes genom att till m., helst efter det den
blivit något inkokt, sätta renkultur av
Thermo-bacterium bulgarium, en laktobacill, bäst växande
vid c:a 400. För framställning av kefir sättes
till m. s. k. kefirkorn, vilka erhållas i handeln
och före användningen uppmjukas i varmt vatten.
Beredningstemp. är 20—250. När
jäsningsprocessen avslutats, f rånsilas och tvättas kornen i
vatten och kunna därpå ånyo användas. — För
att öka hållbarheten och oskadliggöra ev.
förekommande smittofarliga bakterier användas olika
grader av upphettning. Sterilisering el.
upphettning till 1200 under 10 min. förekommer
nästan endast där det gäller att för renodling
av bakterier erhålla en steril m. Ang. p a s t e
u-r i s e r i n g se d. o. Som föda åt spädbarn
lämpar sig komjölk direkt mindre väl, enär den
innehåller, jämförd med kvinnomjölk, för
mycket äggvita och salter och för litet mjölksocker.
Skall av komjölk beredas lämplig barn-m.,
borttages genom skumning en del av skummjölken,
t. ex. 40—50%, varefter återstoden utspädes med
vatten, så att fetthalten blir c:a 3%, och till 2
dl av blandningen sättes en tesked rör- el.
mjölksocker. Genom starkare upphettning el.
kokning, göres m. olämplig som spädbarnsnäring.
Ett annat sätt att öka hållbarheten och framför
allt göra m. lättare transportabel är att genom
indunstning avlägsna större el. mindre del
av dess vatten. Sådana indunstningsprodukter äro
kondenserad mjölk (se
Mjölkkondense-ring) och torrmjölk. Torrmjölk
(mjölkmjöl, mjölkpulver) framställes på så sätt,
att m. spritsas över roterande, med ånga
upphettade cylindrar och avsätter sig på dessas ytor
som tunna skikt el. skovor, vilka omedelbart
avskrapas, uppsamlas och torkas för att därefter
malas och siktas. Torrmjölkens härskning
(oxidation) och missfärgning under lagring kunna
numera minskas genom förpackning i hermetiskt
slutna, kvävgasfyllda burkar. Andra av m.
framställda preparat äro kasein och mjölksocker.
K a s e i n framställes av väl renskummad
skummjölk genom fällning dels med syra, s. k. syre-
kasein, dels med löpe, s. k. löpekasein. Kasein
utgör utgångsmaterialet för framställning av en
mängd olika näringspreparat och har dessutom
en mångsidig teknisk användning.
Mjölksocker, laktos, är en disackarid av svagt söt smak,
som framställes ur vasslen från
löpostberedningen. Härtill komma de produkter av m., som
erhållas vid smörberedningen (se Smör) och
ostberedningen (se Ost). Kärnmjölk är en
biprodukt från smörberedningen, och allteftersom
smöret beredes av syrad el. osyrad grädde,
erhålles syrad el. osyrad kärnmjölk. Den förra är
en aromatisk, läskande och närande dryck. Om
m. gräddsättes i bunkar el. cylindrar, stiga
fettkulorna upp mot ytan, där de bilda ett lager
av grädde, som kan avskummas från
skummjölken. Fullständig skumning sker genom
centrifugering (separering).
Mjölkalånga, by i Finja sn i Skåne.
Mjölkareomèter, för mjölkprovning använd
areometer.
Mjölkavgift, se Mjölkhushållning samt
Jord-bruksreglering, sp. 539.
Mjölkavsöndring. 1) (Anat.) Med inträdd
befruktning förbereda sig mjölkkörtlarna till den
mj ölkavsöndrande verksamhet, laktation, som
inträder i och med fostrets avgång. Det
huvudsakliga är därvid en tillväxt av själva
körtelsubstansen. Redan under de första
havandeskaps-månaderna kan hos människan en tunn vätska
pressas ur brösten. Den mjölk, som avsöndras de
första dagarna efter förlossningen (s. k. råmjölk,
colostrum), är tunnare och innehåller mindre
kasein och mer albumin än vanlig mj ölk samt stelnar
vid uppkokning. Efter ett par dygn antar
emellertid avsöndringen de för mjölk karakteristiska
egenskaperna. Normalt fortgående m. är sedan
betingad dels av digivningens fortgång och dels
av moderns hälsotillstånd. För henne gälla
vanliga hygieniska regler med måttlighet i arbete
och näring. Vätsketillförseln bör ökas något för
att ersätta förlusten genom m. Under laktationen
uppkommande menstruationer medföra en
övergående minskning av m., en ny graviditet bringar
den att upphöra fortare, än annars skulle varit
fallet.
2) (Husdjurssk.) Undersökningar på
labora-toriedjur samt på getter och nötkreatur ha visat,
att injektion av det honliga könshormonet
(folli-kulin) medför en starkt ökad tillväxt av juvrets
fina mjölkgångar, och om senare injektion sker
med extrakt från den efter ägglossningen
utvecklade ”gula kroppen” (corpus luteum), bildas
även körtelblåsor (alveoler) i juvret.
Mjölksekretionen kan därefter utlösas genom injektion av
ett hormon (galaktin) från hypofysens främre
lob. Juverkörtlarnas förändringar och
mjölksekretionen regleras alltså av tre olika hormoner, vilka
synkronisera de fysiologiska funktionerna i juver
och könsorgan.
Tidsavståndet mellan två förlossningar, alltså
hos kon kalvningsintervallet, består
av laktationsperioden, då kon avsöndrar
mjölk, och sintiden. En ko behöver före varje
kalvning en vilotid på minst 6—8 veckor för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
