Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkavsöndring - Mjölkbar - Mjölkbedömning - Mjölkboskap - Mjölkcell, mjölksaftcell - Mjölkcentralen - Mjölkchoklad - Mjölkcistern - Mjölkcysta - Mjölkdrivande medel - Mjölkdroppe - Mjölke - Mjölkflytning - Mjölkfår, ostfrisiskt - Mjölkglas, opalglas - Mjölkhare, trollhare - Mjölkhushållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123 Mjölkbar—Mjölkhushållning 124
regeneration av juvrets kör tel vävnad och
upplaga-ring av reservnäring i kroppen. Med
”mjölkställning” avser man tidpunkten inom
kalvningsinter-vallet; ”mjölkställningen” är avgörande för kons
tillfälliga avkastningsförmåga. —
Mjölkavkastningens fördelning under laktationsperioden
åskådliggöres grafiskt med en s. k. 1 a k t
a-tionskurva. Dennas form beror dels på kons
ärftliga anlag, dels på hennes ålder,
kalvnings-intervallets längd och en del yttre förhållanden,
främst utfodringen. Normalt stiger kons
dags-avkastning under de första veckorna efter
kalv-ningen och når ett maximum för att sedan efter
några månaders laktation åter falla; omkr. fem
mån. efter kalvningen brukar en stark avsining
göra sig gällande. Även mjölkens sammansättning
förändras under laktationens gång; vid dess
början sjunker fetthalten med stigande mjölkmängd,
men då avsiningen börjar göra sig gällande,
stiger fetthalten på nytt och kan kort tid före
sinläggningen nå ganska höga värden.
Mjölkbar, billig restaurang för servering av
mjölk och enklare maträtter.
Mjölkbedömning företages vid mejerierna av
särskilda mjölkbedömare för fastställande av
fetthalten och kvaliteten hos mjölken från varje
enskild leverantör. M. omfattar
fetthaltsbestäm-ning samt undersökningar av lukt och smak,
renhet och bakteriehalt (se Mjölkkontroll). För m.
ha mejerierna sammanslutit sig i
mjölkbe-dömningsf öreninga r, varvid varje
förening anställt en mjölkbedömare.
Mjölkboskap, se Mjölkraser.
Mjölkcell, m j ö 1 k s a f t c e 11, se Mjölksaft.
Mjölkcentralen, Stockholm, se Kooperation,
sp. 665.
Mjölkchoklad, se Choklad, sp. 771.
Mjölkcistern, veter., se Mjölkkörtlar.
Mjölkcysta, med., galaktocele (se d. o.).
Mjölkdrivande medel jgalactagöga el.
lactagö-ga), mjölksekretionen befordrande medel.
Utbildningen av mjölkkörtlama och mjölksekretionens
inträdande ske under inverkan av hormoner från
äggstockarna och moderkakan. Experiment, i
vilka man på såväl djur som människor påvisat ökad
mjölkavsöndring efter insprutning av hormonen
i fråga, ha ej fått praktisk betydelse. Samma
gäller om urinämnets mjölkdrivande effekt.
Effekten av hypofyspreparat har ansetts vara skenbar
— de framkalla muskelsammandragning i
körtel-gångama, varigenom där befintlig mjölk
utpressas. Emellertid kan ökad mjölkavsöndring
stundom förekomma vid tumörer i hypofysens närhet.
Mjölkdroppe, anstalt för tillagning av
hygieniskt tillförlitliga mjölkblandningar i och för
utdelning i lämplig mängd och sammansättning
åt sådana spädbarn, som av någon anledning icke
alls el. endast delvis kunna erhålla
bröstuppfödning. M. inrättades först i Frankrike i slutet av
föra årh. (goutte de laif) och med mönster
härifrån ganska snart även i Sverige, där enskilda
föreningar med stor villighet togo hand om
denna sociala hjälpverksamhet, som avsåg att
skapa ett vapen mot spädbarnsdödligheten. Vapnet
visade sig emellertid tveeggat, de ”skolor i
arti
ficiell uppfödning”, som M. kommo att bilda,
motverkade ofta den naturliga bröstuppfödningens
möjligast vida användning. M. ombildades därför
i regel till rådfrågningsställen rörande
spädbarns-uppfödning med uppgift att genom sakkunnig
handledning redan vid barnets födelse åtminstone
söka få naturlig uppfödning i största möjliga
utsträckning genomförd. Denna
upplysningsverksamhet ingår numera i uppgifterna för
barnavårdscentralerna och barnavårdsstationerna. M.
bedriver alltjämt på vissa orter socialt arbete,
t. ex. i form av spädbarns- och mödrahem.
Mjölke. 1) Bot., se Duntravsläktet.
2) Zool., se Fiskar, sp. 537.
Mjölkflytning, med., diflytning, g a 1 a
k-torré, abnormt ymnigt flöde från
mjölkkörtlarna, som fortsätter även sedan avvänj ning skett.
Mjölkfår, ostf risiskt, ras av fårsläktet.
Mjölkglas, o p a 1 g 1 a s, se Glas, sp. 32.
Mjölkhare, även t r o 11 h a r e, sydsv.
benämning på bjäran (se d. o.). Medan bjäran ofta
säges se ut som ett nystan, har m. alltid
har-gestalt och stjäl mjölk åt en häxa.
Mjölkhushållning omfattar i vidsträckt
bemärkelse olika samverkande åtgärder för
åstadkommandet av högsta möjliga realisationsvärde för
den producerade mjölken. Den totala
mjölkproduktionen i Sverige har för produktionsåret 1950
—1951 beräknats till 4,945 mill. ton, varav 3,955
mill. ton el. 80 °/o levererades till rikets 637
mejerier. Resten användes för följ, ändamål:
153,000 ton konsumtionsmjölk, försåld av
jordbrukarna till direkt konsumtion, 512,000 ton i
producenternas hushåll förbrukad mjölk, 60,000
ton för tillverkning av lantsmör samt slutl. 265,000
ton mjölk till utfodring av husdjur. Antalet
mjölkleverantörer till mejerierna utgjorde vid
slutet av 1950 268,000 st. Enl. Svenska
mejeriernas riksförenings (S. M. R:s) statistik invägdes
1950 vid samtliga mejerier 3,913,000 ton mjölk,
varav 97,8 °/o kommo från till angiven
organisation anslutna mejeri företag. Mjölkens medel
-fetthalt uppgick till 3,70% och det genomsnittliga
avräkningspriset för mjölk av högsta kvalitet vid
denna fetthalt till 31,10 öre per kg fritt mejeri,
exkl. producentbidrag. Mejeriernas totala
avräk-ningspris till leverantörerna översteg sålunda 1950
1,216 mkr och representerade därmed över 45 °/o
av jordbrukets samlade kontantinkomst.
Mjölkproduktionen intager därmed icke endast
rangplatsen som jordbrukets förnämsta inkomstkälla
utan försvarar även genom svensk
mejerihantering väl sin plats som ”Sveriges största industri”.
Av den vid mejerierna invägda mjölken försåldes
943,277 ton som konsumtionsmj ölk, vilket
motsvarar en ökning från 1939 med ej mindre än
91 «/o, samt 47,084 ton konsumtionsgrädde. Av
återstoden, den s. k. produktmjölken, tillverkades
108,571 ton smör och 51,517 ton ost.
Skummjölks-återlämningen till leverantörerna uppgick till c:a
2,015,000 ton el. 50,4% av den mottagna
mjölkmängden.
Dessutom tillverkades mindre kvantiteter
torrmjölk, kondenserad mjölk och kasein. Av den i
samband med osttillverkningen erhållna vasslen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
