Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mohair - Mohammed - Mohare - Mohave - Mohaveöknen - Mohawk River - Mohed - Moheda - Mohenjo-Daro - Mohikaner - Mohilev - Mohl, Hugo von - Mohla - Mohn - Mohn, Henrik - Moholm - Moholy-Nagy, László - Mohr, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Mohammed—Mohr
160
i) Dets. som angoraull. — 2) Hel- el.
halvylletyg med inslag av mohairgarn.
Moha’mmed, se Muhammed.
Mohare, zool., se Hare.
Mohave [måhä’vi], den största av de
nordamerikanska indianstammar, som tillhöra
yuma-gruppen. M. bo vid nedre loppet av floden
Colorado; omkr. 1,300 individer. M. bedriva
primitivt åkerbruk, föra ett tidvis kringströvande liv,
ha enkla hyddor av grenar el. källarliknande
bostäder i jordhögar. Som farkoster använda de
flottar av säv. De döda brännas. — Litt.: A. L.
Kroeber, ”Handbook of the Indians of
Califor-nia” (1925)-
Mohaveöknen [måha’vi-], ökenområde i s.
Kalifornien, U.S.A.
Mohawk River [måu’håk ri’va], högerbiflod
till Hudson River, i staten New York, U.S.A.;
257 km lång; mynnar i Hudson River vid Cohoes,
15 km n. om Albany. M. genombryter
Appalacher-na, och dess dalgång har sedan 1800-talets början
varit den viktigaste samfärdsleden mellan n. ö.
U.S.A :s kustområden och landet v. om
Appa-lacherna; den följes bl. a. av Eriekanalen och
huvudlinjen i New York Central Railroads
järn-vägssystem. M :s vattenkraft utnyttjas av en
mängd, utmed floden belägna industrier.
Mohed, se Mo (i Hälsingland).
Moheda. 1) Sn i Kronobergs län, Allbo hd,
n. om Alvesta; 89,50 km2, 2,398 inv. (1953).
Kuperat, skogrikt högland kring Stråkens avloppså.
1,241 har åker. Flera smärre fabriker (mest
träindustri), bl. a. i M. 2). I M. ligger G
rännafors forna hälsobrunn, nedlagd omkr. 1925, samt
tätorten Torpsbruk (234 inv. 1951) med
gjuteri, mek. verkstad m. m. Kyrkan är från äldre
medeltiden. Ingår i M., örs och Aneboda
pastorat av Växjö stift, Allbo kontr. M. utgör tills,
m. Ormesberga, ör, Slätthög och Mistelås
storkommunen Moheda; 302,59 km2; 4,650 inv.
(1953); i Västra Värends domsaga.
2) Municipalsamhälle (sedan 1947) i M. 1),
vid S. stambanan 11 km n. om Alvesta; 8,87 km2;
1,130 inv. (1953). M. är handels- och
industricentrum; bland industrier märkas skofabrik,
grundad 1918 (60 arb.), mek. verkstad,
möbel-och trätof fel fabrik samt ett par sågverk.
Mohe’njo-Da’ro, forntida stad i Indien, vid
Indus’ mellersta lopp, c:a 450 km n. om Karachi;
berömt som den första fyndplatsen för den
forn-indiska induskulturen (se d. o.).
Mohikäner (eng. mohegan), nordamerikansk
indianstam, tillhörande algonkinerna. Bodde
mellan Hudson Bay och Connecticutfloden. De
anslöto sig till engelsmännen och kämpade tills, m.
dem mot grannstammarna, sålde sitt land till de
förstnämnda och flyttade till en reservation i
Connecticut. Numera finnas inga rena m.; deras
språk utdog i början av detta årh. M. blevo
populära särskilt genom F. Coopers bok ”Den
siste mohikanen” (1826).
Mohilev, stad i Ryssland, se Mogilev.
Mohl [mål], Hugo von, tysk botanist (1805
—72), prof, i fysiologi i Bern 1832 och i botanik
i Tübingen 1835. M. är en av den moderna
cell
forskningens banbrytare. I en mängd avhandlingar
framlade han sina viktiga rön. Han fastslog hos
växter cellernas uppkomst genom delning av
äldre celler, studerade cellens huvudbeståndsdel,
som han benämnde protoplasma, dess rörelser och
dess derivat: klorofyll- och stärkelsekornen, och
gav viktiga bidrag till dess näringsfysiologi. M.
skrev bl. a. ”Vermischte Schriften” (1845).
Mohla [må’hla] fi. Muo’laa, tidigare kommun
i Viborgs län, Finland, s. ö. om Viborg; hörde
till det område, som vid Moskvafreden 1940 och
vapenstilleståndet 1944 avträddes till
Sovjetunionen.
Mohn [mån], estländsk ö, se Moon.
Mohn [mön], Henrik, norsk meteorolog
(1835—1916). Urspr. astronom, blev M. 1866
prof, i meteorologi vid Kristiania univ. och
föreståndare för meteorologiska institutet. Han är
grundare av den norska meteorologien och spelade
även en stor roll vid organiserandet av det
internationella meteorologiska arbetet. Bland hans
skrifter märkas ”Études sur les mouvements de
1’atmosphère” (1876—80; tills, m. C. M.
Guldberg), ”Meteorology” (i ”Report of the second
Norvegian arctic expedition in the ’Fram’ 1898
—1902”, 1 (1907).
Moholm. 1) Storkommun i Skaraborgs län,
Vadsbo domsaga, omfattande socknarna Sveneby,
Hjälstad, Trästena, Fägre, Mo, Bällefors,
Ekeskog och Beateberg; 273,00 km2, 4,344 inv. (1953).
Tätort: se nedan.
2) Municipalsamhälle (sedan 1940) i Mo,
Hjäl-stads och Vads socknar i Västergötland, vid
Tidan 17 km s. ö. om Mariestad; 2,45 km2, 623
inv. (1953). M. är tingsställe i S. Vadsbo
tingslag och knutpunkt på V. stambanan för
stats-banelinjen till Mariestad. Småindustrier. Har
namn av den närbelägna Moholms egendom.
Moholy-Nagy [må’håj-nadj], L å s z 1 ö,
ungersk konstnär, fotograf och arkitekt (1895—
1946). M. skapade under 1920-talet radikala
arbeten inom abstrakt måleri och skulptur. Även
som fotograf sökte han sig från
verklighetsav-bildandet och nådde bl. a. fram till det
kameralösa fotogrammet (1921). 1923—28 var M. lärare
vid Bauhaus i Weimar och Dessau och
utvecklade dess undervisningsmetod, som han förde
vidare vid det av honom 1937 grundade Institute
of Design i Chicago. Här ägnade sig M. även
åt experiment med nya material, ss. plexiglas och
plast, och banade därmed nya vägar för konsten
under ett odogmatiskt förnyande av sitt
formspråk. Tills, m. W. Gropius redigerade M.
skriftserien ”Bauhausbücher” (1925—28) och har
skrivit bl. a. ”Malerei—Photografie—Film” (1925),
”Von Material zu Architektur” (1929), och
”Vision in motion” (1947).
Mohr [mör], Anton, norsk historiker (f.
1890), dr phil. 1923, doc. i handelshistoria och
kolonialpolitik vid handelshögsk. i Bergen 1936, prof,
sedan 1946; utrikespolitisk medarbetare i
Aften-posten sedan 1920, M. har utg. vetenskapliga och
populärvetenskapliga skrifter rörande
kolonialpolitik, bl. a. ”Det nittende aarhundredes
kolonialpolitik” (1921; sv. övers. 1922), ”Kampen om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
