Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mohr, Anton - Mohr, 1. Otto Lous - Mohr, 2. Hugo Lous - Mohrska vågen, mohr-westphalska vågen - Mohrs slat - Mo härad - Mohögs mekaniska verkstad, ab. - Moï - Moira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Mohr—Moira
162
Hugo Lous Mohr: Fresk i Volda kyrka, 1932.
Nilen 1882—1898” (1923), ”Kampen om oljen”
(1925; sv. övers. 1926), ”Landeveien til India”
(1937) och ”Syd-Amerika” (1942).
Mohr [mör], 1) Otto Lous M., norsk
läkare (f. 1886), med. dr 1917, prof, i medicin vid
univ. i Oslo 1919, hölls arresterad på Grini av
tyskarna hösten 1941—mars 1942, univ:s rektor
sedan 1946, hedersdr vid Karolinska inst. 1948. M.
har utg. arbeten i cell- och ärftlighetslära, ss.
”Ar-velærens grunntrekk” (1923; sv. övers. 1924),
”Menneskeavlen under kultur” (1926),
”Fort-plantningslæren” (1933), ”Arvelighed og sykdom”
(1935), samt J. S. Welhavens ”Kjærlighedsbrever
til Ida Kjerulf” (1945).
2) Hugo Lous M., den föreg:s bror,
målare (f. 1889), har studerat bl. a. i Paris, men
hans konst har sedan huvudsaki. bestämts genom
inflytande från Henrik Sörensen. M. målar
kraftiga och expressiva figurbilder i olja och al
fresco. Bland motivkretsar M. helst valt må
nämnas känsliga barnporträtt, arbetarskildringar
och fjällstudier. M. har även nydanat det norska
kyrkliga monumentalmåleriet med sina fresker i
Johanneskyrkans församlingshus, Bergen (1924),
och Volda kyrka (1932) samt sin i tempera
utförda dekoration i Oslo domkyrka (Vår Frelsers
kirke, 1935—50), den största monumentalmålning,
som utförts i Norge.
Mohrska vågen [må’r-], m o h r-w e’s t p h a
1-ska vågen [-f-], apparat för benämning av
spec. v. hos vätskor. M. består av en på en egg
vilande vågbalk, i vars ända hänger en sänkkropp
av glas, försedd med en termometer, och vars
NF XV — 6
andra ända uppväger sänkkroppen, då denna
befinner sig i luft. Nedsänkes sänkkroppen i en
vätska, erfar den ett upptryck, som man
kompenserar genom att anbringa ryttare av olika vikt på
den i 10 lika delar indelade vågarmen.
Instrumentet är så avvägt, att de olika ryttarnas
placering på vågbalken direkt anger spec. v.
Mohrs salt [mårs], ferroammoniumsulfat,
(NH4)’ [Fe(SO4)2] . 6 H2O, ett komplexsalt av
ferrosulfat och ammoniumsulfat, kristalliserar ur
koncenterade lösningar av de båda sulfaten i
blå-aktiga, luftbeständiga kristaller. M. har fått
användning i den analytiska kemin på gr. av sin
beständighet i jämförelse med andra salter av
tvåvärt järn.
Mo härad i Småland, Jönköpings län, utmed
västgötagränsen, omfattar socknarna Bottnaryd,
Mulseryd, Angerdshestra, Bondstorp,
Stengårds-hult, N. Unnaryd, Öreryd, N. Hestra, Valdshult,
Åsenhöga och Källeryd. M. tillhör Tveta, Vista
och Mo domsaga (tingsställe i Jönköping) samt
delas på Jönköpings och Värnamo fögderier,
Redvägs kontrakt av Skara stift, Västbo och östbo
kontrakt av Växjö stift. — Under medeltiden
hörde M. till Västergötland.
Mohögs mekaniska verkstad, ab., Skönsmon
(Västernorrlands län), tillverkar maskiner för
sågverks-, cellulosa-, wallboard- och
plastindustrien m. m. Företaget arrenderar av
Marinförvaltningen Gustavsviks torrdocka. M. etablerades
1857 och blev bolag 1911.
Moi, se Bortre Indien, sp. 569.
Moira [måi’ra] (grek. moi’ra), ”del”, ”lott”,
livslott och varje människas oundvikliga lott:
döden. Hos Homeros innebär ordet en allmän
föreställning om människans öden. Endast på ett
ställe uppträda personifierade moirer, som spinna
människomas öden. Hos Hesiodos är
personifikationen fullt genomförd: de tre moirerna, nattens
döttrar, äro K1 o t h o, den som spinner, L a c h
e-s i s, den som avmäter, A t r o p o s, den
oundvikliga, senare den som avklipper livstråden. Platon
låter dem, sittande på höga troner, vid siändans
gång till sfärernas harmoni sjunga ödets sång
om det förflutna, det närvarande och det
kommande. Människans öden tänkas bragta henne
som gåvor av moirerna vid hennes födelse. —
Klostergången i klostret i Moissac.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
