- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
177-178

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molin, Lars - Molin, Pelle - Molina, Luis - Molinari, Bernardino - Moline - Molinia - Molinos, Miguel de - Molisch, Hans - Molkom - Moll (musik) - Moll, släkt - Moll, 1. Tom - Moll, 2. Victor - Molla (målla) - Mólla - Molla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

Molin—Molla

178

Som riksdagsman tillhörde han under Karl XII
oppositionspartiet och deltog i utarbetandet av
1719 års regeringsform. M:s barn adlades
Mel-dercreutz.

Molin, Pelle (Petrus), författare (1864—
96), gick i skola i Härnösand och Östersund, var
medarbetare i Hernösandsposten 1884—86 och
elev vid Konstakad. i
Stockholm 1887—90,

vistades sedan i sitt
hemlandskap,
Ångermanland, till 1894 och
därefter i Nordnorge.
Genom Johan Tiréns
påverkan inriktades M.
på en nationell
provinsialism. Anslutande sig
till bl. a. Björnson,
Strindberg, Mark
Twain och Selma
Lagerlöf, skrev M.
berättelser, skisser
och skildringar från

Norrland, av vilka ett antal 1897 utgavs postumt
av G. af Geijerstam under titeln ”Ådalens poesi”;
en efterskörd, ”Från Ådal och Nordlandskust”,
utgavs 1916 av Maria Rieck-Müller. M. var en
obändig och lidelsefull natur, som framför allt
uppskattade och återgav primitiva själsrörelser
och vildmarksliv eller med frisk, saftig humor
skildrade norrländska lynnen. — Litt.: Biogr. av
G. Attorps (1930); H. Olsson, ”Från Wallin till
Fröding” (1939).

Moli’na, L u i s, portugisisk jesuit (1535
—1600). Han utgav 1588 en skrift, ”Liberi
arbitrii cum gratiæ donis... concordia”, vari han
sökte förena den augustinska åskådningen, att
människan blott genom den av Kristus förvärvade
nåden kan ernå saligheten, med
semipelagianis-mens uppfattning, att denna nåd kommer var och
en till del, som gör vad han kan med de krafter,
vilka ännu förefinnas i den fria viljan.
Domini-kanerna, vilka förfäktade augustinismen,
protesterade mot denna lära, och påven förbjöd 1611 all
vidare strid om denna fråga. — Litt.: F.
Steg-müller, ”Geschichte des Molinismus”, 1 (1935).

Molina’ri [må-], Bernardino, italiensk
dirigent (f. 1880). Han har som ledare för
Au-gusteokonserterna i Rom (sedan 1912) och för
operaföreställningar där samt som
gästkapellmästare flerstädes i Europa och Amerika vunnit
anseende som en av sitt lands bästa dirigenter. M.
har för konsertbruk utgivit äldre italiensk musik,
bl. a. av Monteverdi och Carissimi.

Moline [måli’n], stad i n. v. Illinois i U.S.A.,
vid Mississippi; 37,400 inv. M. fick redan tidigt
en stor svensk koloni, varifrån bl. a. den första
svenska immigrationen till Minnesota utgick. M.
bildar jämte Rock Island (48,700 inv.) och
Da-venport (75,000 inv., beläget på andra sidan
Mississippi, i lowa) ett stadskomplex, kallat
”Trici-ties” (”tre städer”). M. och Rock Island,
Augu-stanasynodens huvudsäte, äro sammanbyggda. M.
har stora fabriker för tillv. av lantbruksmaskiner.

Molinia, bot., se Blåtåtel.

Molinos [måli’nås], Miguel de, spansk
mystiker (1640—96). Han vistades efter 1664 i
Rom som biktfader och utgav 1675 ”Guida
spiri-tuale”, i vilken han utvecklade sin av
motståndarna sedan som kvietism betecknade lära om
själens fullkomliga stillhet i Gud. M., som först togs
i beskydd av påven Innocentius XI, fick avsvärja
sin lära 1687 och hölls till sin död i
klosterfängelse. — Litt.: Monogr. av P. Dudon (1921).

Molisch [mä’lij], Hans, österrikisk botanist
(1856—1937), prof, vid tekniska högskolan i
Graz 1889, vid tyska univ. i Prag 1894 och vid
univ. i Wien 1909, företog 1897—98 en botanisk
resa runt jorden samt var 1922—25 prof, vid
univ. i Sendai, Japan, och 1928—29 lärare vid
Boseinst. i Kalkutta. Hans främsta
forskningsområden voro växtfysiologi och växtanatomi, och
han utgav en stor mängd skrifter, däribland även
populärvetenskapliga.

Molkom, municipal samhälle (sedan 1946) i
Värmland, Nyeds sn, vid stambanelinjen Kil—
Herrhult; 5,54 km2, 1,051 inv. (1953). I M.
finnas en del smärre industrier samt tingshus, apotek,
provinsialläkare och distriktsveterinär, en 1874
grundad folkhögsk. samt lantmanna- och
samreal-skola.

Moll. 1) (Mus.) Tonarten med liten ters. Man
skiljer mellan två mollskalor: a h c d e f giss a
(harmonisk mollskala) och a h c d e fiss
giss a med g och f i nedgående (melodisk
mollskala). Ordet m. (lat. mollis, mjuk)
betecknade urspr. tonen b (”det runda b”) i motsats till
”det kvadratiska b”, som genom felskrivning fick
heta h. Inom solmisationen betecknade m.
hex-akordet på f (med tonen b).

2) (Text.) Fint och mjukt, halvt genomskinligt
tvåskaftat bomullstyg, mest enfärgat i ljusa, lätta
färger.

Moll
å-1, släkt, urspr. av holländsk börd.

1) Karl Thomas (Tom) M., pedagog (1853—
1922), lektor vid Reallärov. å Norrmalm 1892—
1918, lärov.-råd 1905—09, främjade särsk. genom
allmänt använda läroböcker i fysik och kemi den
naturvetenskapliga undervisningen i Sverige.

2) Victor Ludvig M., den föreg:s bror, [-finansman (1858—1929), anställdes 1886 i Sveriges
allmänna hypoteksbank, vars dir. han var 1908
—12. Riksgäldsfullmäktig från 1905, blev M.
1912 riksbanksfullmäktig och 1 :e deputerad och
alltså Riksbankens chef. Som den närmast
ansvarige för Sveriges penningpolitik under 1 :a
världskriget och tiden därefter blev M.
visserligen föremål för stark kritik från
nationalekonomiskt håll, men hans politik visade sig såtillvida
framgångsrik, att Sverige blev det första
europeiska land, som kunde återvända till
guldmyntfoten. M. tillhörde 1902—08 A. K. (liberal) och
anlitades ofta för utredningsarbete.

Molla (mål la), bot., se Mållsläktet.

Mölla (arab. ma’ulä, herre), titel i Turkiet för
vissa domare och ämbetsmän. I Ostindien
betyder m. ”skriftlärd”, ”rättslärd”, muhammedansk
teolog och jurist i en person.

Molla, sn i Älvsborgs län, Gäsene hd, n. om
Borås; 41,44 km2, 510 inv. (1952). Bygd vid
Molla-sjön och Nossan, i ö. kuperad skogstrakt. 533 har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free