Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molnhav - Molnhimmel - Molnhöjd - Molnighet - Molnsystem - Molo - Molo, Walter von - Moloch, taggdjävul - Molok - Molosser - Molotov (Perm) - Molotov, Vjatjeslav Michailovitj (Skrjabin)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
M olnhimmel—Molotov
184
varur ev. stack- och bymoln sticka upp likt
isberg el. klippöar.
Molnhimmel, den samlade bilden av de moln,
som i ett visst väderleksläge synas på himmeln.
Beskrivning av denna bild är av stor vikt, då
det gäller att bedöma väderlekslägets utveckling.
Man skiljer bl. a. mellan m. med huvudsaki.
cu-mulusmoln (labil skiktning) och m. med
stratusmoln (stabil skiktning).
Molnhöjd, enl. den internationella
väderleks-coden höjden över marken till undersidan hos de
lägsta förekommande molnen. M. bestämmes
under dagen genom uppskattning i förh. till berg
o. dyl. av känd höjd, observationer från flygplan
el. genom att släppa upp små ballonger med känd
stighastighet. Särskilda molnhöj dsmätare
finnas, baserade t. ex. på bestämmande av vinkeln
till en ljusfläck, som en strålkastare i mörker
bildar på molnet.
Molnighet. Molnens utbredning på himlen
anges oftast i det antal tiondelar, med vilket himlen
täckes av moln, o betecknar klart och 10
fullkomligt mulet (vid avfattning av internationella
väderlekstelegram i sifferkod förvandlas dock
antalet tiondelar m. till o k t a s, d. v. s. åttondelar
av himlavalvet). Särsk. under sommaren är m.
ofta störst vid middagen, emedan luften vid
marken uppvärmes av solstrålarna, stiger i höjden
och medför vattenånga, som vid luftens
adia-batiska utvidgning och avkylning utfälles som
stackmoln el. bymoln. På aftonen avkyles åter
luften vid marken, och de övre luftlagren sänkas
med åtföljande adiabatisk uppvärmning och
upplösning av molnen. De flesta klara dagarna har
man i Sverige under månaderna maj och juni,
de flesta helmulna i dec. och jan. I genomsnitt
för hela landet och året räknar man med 38—40
av det förra slaget, c:a 120 av det senare. M.
växlar dock mycket under årets lopp.
Molnsystem, en samling moln, som ha
samband med ett lågtryck el. någon av dess fronter.
M. förebådar därför oftast väderleksomslag. I
regel synes först vid horisonten en tunn
molnbank, men småningom uppträda allt mera
cirrus-och altostratusmoln.
Molo [må’lå] (av lat. möles, tung [damm-]
kropp), italiensk, men även i andra länder använd
benämning på vågbrytare, grövre hamnpir el.
fördämning.
Molo [må’lå], Walter von, tysk
författare (f. 1880), mest känd genom ”Der
Schiller-Roman” (4 bd, 1912—16) och
trilogien ”Ein Volk wacht auf” (1918—21).
Moderna ämnen behandla romanerna ”Auf der
rollenden Erde” (1923), ”Bobenmatz” (1925) och
”Die Scheidung” (1929). Vidare märkas ”Die
ewige Tragödie. Novellistische Studien 1906—12”
(1917) och ett flertal dramer, ss. ”Die Erlösung
der Ethel” (1918), ”Till Lausebums” (1921) och
”Lebensballade” (1924). Under Hitler-tiden levde
M. borta från det litterära livet på sin gård
Mumau i Oberbayern, tyst motståndare till den
nya regimen. Av M:s senare arbeten märkas
”Geschichte einer Seele” (1938), en roman om
Kleist, ”Das kluge Mädchen” (1940), en roman
från Bayern, och självbiogr. ”Zu neuem Tag”.
— Litt.: Biogr. av H. M. Elster (1920) och F.
C. Munck (1924).
Möloch [-k], taggdjävul, Möloch
ho’rri-dus, omkr. 2 dm lång ödla, tillhörande fam. a
garn i d e r (se d. o.) och hemmahörande i s. och v.
Australien. Kroppen är bred, huvudet litet,
svansen trind, av kroppens längd, och benen kraftiga.
Kroppen är klädd med plåtar, som bära stora,
törntaggliknande utskott. Färgen är brokig i
svart, brunt och gult. M. är ett trögt,
fullkomligt ofarligt djur, som huvudsaki. livnär sig av
myror.
Mölok, en kanaaneisk himmelsgud, åt vilken
man offrade barn. Även israeliterna offrade
åtskilliga gånger åt M. Uttalet molok är en
förvrängning av melek, som betyder konung; även
Jahve kallades konung (Jes. 6: 5; Jer. 46: 18).
De israeliter, som offrade sina barn åt M.,
menade nog ofta, att de offrade åt Jahve och att
Jahve hade behag till barnoffer. Israels äldsta
religion synes ej heller ha varit främmande för
barnoffer (2 Mos. 22: 29).
Molo’sser, stam av icke-grekisk härkomst i det
forntida Epirus, bosatt n. om Ambrakiska viken
kring Dodona, vars orakel den hade i sitt våld.
Molotov [må’lataf], före 1940 P e r m, stad
i Molotovområdet i europeiska delen av
Ural-området, RSFSR, vid järnvägen
Leningrad—Sibirien; 255,196 inv. (1939; 45,403 1897). M.
uppstod under 1700-talet efter upptäckten av
koppar-fyndigheter i trakten; viktigt centrum för
kopparverk och metallindustri. Univ., gr. 1917, och
polytekniskt inst. Som järnvägsknut och flodhamn
är M. upplagsplats för varor från och till
Sibirien. Stadsdelen M o 1 o t o v o har stor
metallindustri.
Molotov [må’lataf], Vjatjeslav M
i-chailovitj, eg. Skrjabin (M. är ett 1909
antaget namn, av ry. molot, hammare), rysk
politiker (f. 1890). M., som är av borgerlig familj,
kom in i radikala studentkretsar i Kazan och
deltog i den
revolutionära rörelsen 1905
efter rysk-japanska
kriget. Han anslöt sig
1906 till
bolsjevikfly-geln av det ryska
arbetarpartiet, arresterades på gr. av politisk
agitation och
förvisades på 2 år till
Vo-logda. Han fortsatte
därefter sina studier
vid Polytekniska inst.
i Petersburg,
organiserade revolutionära studentgrupper och
grundade 1911 tills, m. Stalin partitidn. Pravda.
Senare reorganiserade M. bolsjevikgruppen i
Moskva, förvisades 1915 till Irkutsk men flydde
och återvände till Petersburg. M. utsågs 1916
av den landsflyktige Lenin till led. av
bolsje-vikiska centralkommitténs s. k. ryska byrå. Vid
marsrevolutionen 1917 spelade han, särsk. före de
landsflyktigas och deporterades återkomst, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
