Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mommsen, Theodor - Mon (folk) - Mon (station) - Mon (industrisamhälle) - Mon (villasamhälle) - Monaco - Historia - Mått och vikt - Mynt - Vapen och flagga - Litt. - Monaco (målare) - Monadelphia - Monader - Monadnock - Monagas - Monaghan - Monaldesco, Gian Rinaldo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Mon—Monaldesco
192
nologi och numismatik. Bland M:s arbeten må
nämnas de banbrytande ”Die unteritalischen
Dialekte” (1850), ”Die römische Chronologie bis
auf Cæsar” (1858), ”Römisches Staatsrecht” (3
bd, 1871—88) och ”Römisches Strafrecht”
(1899). ”Reden und Aufsätze” utkommo 1905,
och ”Gesammelte Schriften” utgåvos i 8 bd 1905
—13. — Litt: U. von Wilamowitz-Moellendorff,
”Th. M.” (1918), ”Erinnerungen” (1928).
Två bröder till M. ha gjort sig kända som
klassiska filologer: Pindaros-utgivaren Tycho
M. (1819—1900) och August M. (1821—1913),
den attiska festkalenderns utforskare.
Mon, inhemskt namn på det äldsta kända
folket i Iravadis floddelta, s. Burma. Burmanerna
kalla m. talaing, som rätteligen är folkets namn,
medan mon eg. är namnet på dess språk. M.
var på 1500-talet det härskande folket i dessa
trakter men underkuvades senare av burmanerna.
Språket, som tillhör mon-khmer-gruppen, är i
färd med att helt undanträngas av burmanskan.
M:s antal uppskattas till c:a 305,000.
Mon, station vid Dalslands järnväg, 9 km från
norska gränsen, i Töftedals sn, Dalsland.
Tullkammare.
Mon, industrisamhälle i Malungs sn, Dalarne.
Mon, villasamhälle i Stora Kils sn, Värmland.
Monaco [må’nakå], furstendöme i beroende av
Frankrike, bestående av en 3,5 km lång och 0,15
—1 km bred kustremsa vid Medelhavet mellan
Nizza och Menton; 1,5 km2; 20,202 inv. (1951),
varav c:a 1,500 infödda och naturaliserade
mo-negasker, de övriga huvudsaki. italienare och
fransmän. M. består av 3 städer: Monaco, La
Condamine och Monte Carlo. Huvudstaden M
o-naco (1,938 inv. 1939) har ett enastående läge
på en i Medelhavet utskjutande, 60 m hög
kalkstensklippa. I v. ligger slottet, ett medeltida
kas-tell, som utvidgades omkr. 1630 av fursten
Gri-maldi. S. ö. härom märkas den efter ritning av
Charles Lenormand 1875—97 uppförda
katedralen och det antropologiska museet, vars saml. äro
mycket bekanta. I s. M. ligger det efter plan
av V. Delefortrie 1899—1910 uppförda
oceano-grafiska museet med stort akvarium.
Slottsträd-gården och Jardin Saint Martin äro berömda
för storslagen subtropisk växtlighet. N. om
huvudstaden ligger badorten La Condamine
(11,339 inv. 1939), v. om hamnen med stora
affärs- och bostadskvarter. V. om järnvägen
ligger på branta sluttningar den 1923 öppnade
Jardin exotique med bl. a. c:a 3,500 kaktéer. Den
djupa dalen Vallon des Gaumates skiljer La
Condamine från Monte Carlo (10,681 inv.),
beläget på kalkklipporna n. om hamnen.
Medelpunkten för turistlivet är den bekanta spelbanken,
Casino, vars huvudbyggnad uppfördes av Ch.
Garnier 1878—79. Sedan 1866 innehaves
spelbanken av ett bolag, Société anonyme des bains de
mer, som till staten erlägger en koncessionsavgift;
denna är furstendömets viktigaste inkomstkälla,
och länge voro medborgarna, som ej få besöka
spelsalarna, skattefria. Teatersalen har ett
flertal berömda målningar och skulpturer. S. v. om
Casino ligger Palais des beauxarts med en stor
hall för internationella konstutställningar och en
mindre teatersal. Storartade trädgårdar omgiva
dessa byggnader. I angränsande kvarter ligga
lyxhotell, restauranger, klubblokaler, sportpalats
och badhus. Stadsbygden har växt ut över franskt
område i v. Här ligger på bergssluttningarna
vinterkurorten Beausoleil (13,051 inv.) med
egen spelbank och stora hotell.
Historia. M. lydde sedan senmedeltiden under
det genuesiska huset Grimaldi, som vann
oberoende och under Honoré II (1604—62) antog
furstetiteln. 1793—1814 var M. införlivat med
Frankrike, men ställdes av Wienkongressen
under överhöghet av konungariket Sardinien. 1860
ställdes M. under Frankrikes beskydd. M.
förenades 1865 med det franska tullområdet. Furst
Albert I (1889—1922) gav M. en författning,
enl. vilken ett genom allmän rösträtt valt
na-tionalråd på 12 medl. jämte fursten utövar den
lagstiftande makten. Med hans son Ludvig II
(1922—49) utslocknade ätten, och furstendömet
övergick sistn. år till dottersonen Rainier III
av ätten Polignac. Ett fördrag med Frankrike
1945, som ansenligt utvidgade de franska
myndigheternas befogenheter i M., har där skapat
missnöje, vilket ytterligare ökats av finansiella
svårigheter och konstitutionella konflikter mellan
furste och nationalråd.
Mått och vikt. Metersystemet gäller.
Mynt. M:s myntsystem = det franska: 1 franc
å 100 centimes.
Vafen och flagga. Vapen: Spetsrutat i
silver och rött. Skölden omgives
av S:t Karlsordens insignier och
hålles av två munkar i rött,
svängande svärd. Vapnet omgives
av en krönt mantel. Nedtill ett
språkband med Deo Juvante. —
Flagga: Två horisontella fält:
rött och vitt.
Litt.-. F. W. Pickard, ”M. and the French
Riviera” (1937).
Monaco [må^akå], målare, se Lorenzo.
Monade’lphia [-f-], bot., se Linnés
sexualsystem.
Monader (grek. mona’s, enhet, det enkla),
filos., enkla, odelbara beståndsdelar, vanl. i
motsats till atomerna fattade som immateriella
kraftcentra el. förnimmande väsen, av vilka
verkligheten tänkes bestå. Jfr Leibniz.
Monadnock [eng. utt. månä’dnak], en typ av
restberg, benämnd efter berget M:t Monadnock
i U.S.A. Se bild 2 å pl. vid Berg.
Monagas [måna’-], stat i n. Venezuela, vid
kusten, inom och närmast v. om Orinocos delta;
28,900 km2, 175,500 inv. Petroleum- och
asfaltförekomster. Huvudstad Maturin (7,000 inv.).
Monaghan [må’n9gan], ir. Muineachån,
grevskap i Ulster, Irländska republ., gränsande till
Nordirland: 1,291 km2, 55,300 inv. Huvudstaden
Monaghan (c:a 5,000 inv.) är biskopssäte.
Monaldesco [månalde’skå], Gian R i n a
1-do, markis (d. 1657), tillhörde en förnäm italiensk
adelsfamilj. Under början av 1650-talet deltog
han i kriget mellan Frankrike och Spanien. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
