Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monaldesco, Gian Rinaldo - Mona Lisa - Monandria - Monark - Monark, ab. Cykelfabriken - Monarki - Monarkianer - Monarkomaker - Monasterium - Monastir - Monazit - Monbutto - Moncton - Mond, 1. Ludwig - Mond, 2. Sir Alfred, Melchett - Monde - Monde, Le
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Mona Lisa—Monde
194
april 1656 trädde M. i den svenska drottning
Kristinas tjänst och blev hennes
överhovstallmäs-tare. Kristina förberedde vid denna tid ett
ingripande i det fransk-spanska kriget. I sept. 1656
slöt hon i Compiègne en traktat med Mazarin,
som tillförsäkrade henne Neapels krona efter en
fransk erövring av landet. M. utnämndes i detta
sammanhang till general vid de franska
trupperna i Italien och spelade en roll i Kristinas och
Mazarins underhandlingar 1656—57. På hösten
1657, då Kristina residerade i Fontainebleau för
att påskynda den franska expeditionen mot
Neapel, förrådde M. hennes och Mazarins planer.
Kristina, som av samtiden allmänt erkändes som
suverän drottning, höll rättegång med M., som
hon betraktade som sin undersåte. Denne
överbevisades och dömdes av drottningen till döden.
Domen exekverades av hennes livgarde 10/n i
Galerie des cerfs i Fontainebleau. Dikten och
romanen bemäktigade sig händelsen. Denna
romantiserades och har länge betraktats som ett
crime passionel-, i själva verket föll M. som
politisk förrädare. — Litt.: C. Weibull,
”Drottning Christina och M.” (1936).
Mona Li’sa [må’na], se Lionardo da Vinci.
Mona’ndria, bot., se Linnés sexualsystem.
Mona’rk (grek. mo^archos}, regent i en
mo-narkisk stat. Jfr Monarki. — Monarki’st,
anhängare av monarkiens statsform.
Mona’rk, a b. Cykelfabriken, Varberg,
etabl. 1908 under namnet Svenska cykelfabriken
Monark, erhöll bolagsform 1939. Bolaget
tillverkar velocipeder och mindre motorcyklar vid
huvudfabriken i Varberg. Det äger ab. Tobo bruk,
ab. Tobo skidfabrik, ab. Värnamo gummifabrik
samt ab. Trikåfabriken Wano, Tvååker.
Varumärken ”Monark”, ”Nornan” m. fl. M.
kontrollerar dotterföretag och driver cykelfabrik i
Säo Paolo (Brasilien) och Cali (Columbia).
Koncernen sysselsätter i Sverige c:a 1,800 personer.
Aktiekapital 3 mkr. — M:s grundare var
industrimännen Birger Svensson (1883—1944), som
ledde företaget till sin död.
Monarki (grek. monarchi’a, av mo’nos, ensam,
och arché, välde), envälde i vidsträckt mening;
i allm. om en statsform, där statsöverhuvudet
innehar sin ställning på livstid utan juridiskt
ansvar. Man skiljer mellan ärftlig m., då
medlemmarna av en viss släkt enl. arvsordning
efterträda varandra i styrelsen, och v a 1
monark i, då monarken utses genom val; det
senare förekommer icke i någon modern stat. Då
monarkens befogenhet i princip är obegränsad,
kallas m. absolut el. oinskränkt; då även
andra statsorgan med vissa befogenheter finnas,
föreligger en inskränkt el.
konstitutionell m. Vanligast i nutiden är den
parlamentariska m., då de monarken rättsligen
tillkommande befogenheterna i realiteten utövas
av en ansvarig regering, som ser sitt främsta
stöd i folkrepresentationen el. någon del av denna.
Monarkiäner, en vid slutet av 2:a årh. inom
gamla kyrkan framträdande riktning, som mot
gnostisk triteism och logoslära ville hävda Guds
enhet och allena väl de (monarchPa}. Somliga, de
NF XV —7
s. k. adoptianerna, betraktade Kristus som
blott en människa, uppfylld av en opersonlig
gudomlig kraft (dy’namis) el. så att säga
adopterad av Gud. Andra, de modalistiska m. (p
a-tripassianerna), menade, att Kristus
(sedermera också Anden) blott vore ett sätt
(nw-dus), på vilket Gud själv framträdde. Jfr
Anti-trinitarier.
Monarkomäker (av grek. mo’narchos,
envålds-härskare, och ma’che, strid), en grupp franska,
skotska och spanska skriftställare i slutet av
1500-talet, som bekämpade den absoluta monarkien och
hävdade folksuveräniteten samt i sina
stridsskrifter t. o. m. förordade tyrannmord. — Litt.: R.
Treumann, ”Die Monarchomachen” (1895).
Monastérium, kloster, klosterkyrka.
Monastir, stad i Jugoslavien, se Bitolj.
Monazit, ett vanl. gult, brunt, rött el. grönt,
hartsglänsande, monoklint kristalliserande mineral,
som utgöres av ett toriumhaltigt (V2—20 °/o
Th O2) fosfat av cerium m. fl. sällsynta
jord-artsmetaller med hårdheten 5—5,5 och spec. v.
4,77—5,47. M. förekommer dels i graniter och
pegmatiter, dels som ur dylika bergarter
utvitt-rad lös sand. De ekonomiskt viktiga
fyndigheterna utgöras av sådan monazitsand.
Världs-produktionen av monazitsand är c:a 5,000 ton
årh, mest från Brasilien (Espirito Santo och
Bahia) och Indien (Travancore). M. är den
viktigaste råvaran för framställning av cerium- och
toriumlegeringar och -preparat.
Monbu’ttu, se Mangbetu.
Moncton [ma’uktan], stad i s. ö. New
Brunswick, Canada, vid Petitcodiac River; c:a 26,000
inv. Viktig järnvägsknut och flygstation med
mångsidig industri, bl. a. stora j
ärnvägsverk-städer.
Mond [månd], 1) Ludwig M., engelsk
kemist av judisk börd (1839—1909), mest känd
genom mondprocessen för tillverkning av mycket
ren nickelmetall över dess karbonylförening. M.
uppfann även mondgasen.
2) Sir Alfred Moritz M., den föreg:s son,
från 1928 Viscount Mel ch ett, industriman
och politiker (1868—1930). Efter juridiska studier
blev M. 1895 dir. i Brunner, Mond & Co. och
därefter Mond-koncernens ledande kraft. M. var
1926 initiativtagaren till bildandet av Imperial
Chemical Industries Ltd. M. sökte förena
parterna på arbetsmarknaden till samarbete
(mon-dism), ett initiativ, som fick efterföljd även i
andra länder. Han tillhörde underhuset så gott
som oavbrutet från 1906, först som liberal och
från 1926 som konservativ, var arbetsminister
1916—21 och hälsominister 1921—22. M. var en
av sionismens befrämjare. — Litt.: Biogr. av H.
Bolitho (1033).
Monde [må’d], fr., värld; le m., även:
socie-teten.
Monde, Le M. [la mä’d], fransk tidning,
utg. i Paris sedan 1944, ett slags forts, av Le
Temps, som på gr. av sin hållning under tyska
ockupationen av Frankrike under 2:a världskriget
måste upphöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
