Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mongliet - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Mongoliet
200
sibiriska Altai in i M. och fortsätter 1,600 km
mot s. ö. under namn av Mongoliska Altai (el.
Ektag Altai). Denna kedja når ända till 4,500
m ö. h. — Det egentliga M. är mycket
neder-bördsfattigt, och floder och sjöar äro få och
obetydliga. Smärre saltsjöar ha dock en viss
ekonomisk betydelse för utvinning av salt.
Ulan-Bator-Choto (Urga, 1,385 m ö. h.), Yttre M:s
huvudstad har 240 mm nederbörd per år, en
juli-temp. av 17^5 och en jan.-temp. av —26^2, varvid
max.- och min.-temp. uppgå till 340, resp.
—48^2. — Den naturliga skiljemuren mellan
Sibirien och det mongoliska stäpplandet bilda
Sa-janska bergen. Den stora sibiriska taigan sträcker
sig näml, föga över denna gräns. — Stora delar
av bergskedjorna i M. ligga ovan skogsgränsen.
I n. och n. v. äro deras sidor täckta av
lärk-skog, på sydsidan av Mongoliska Altai
uppblandad med ceder, asp, poppel, pil och gran. I n.
och Inre M. äro bergsidorna ofta skoglösa på
gr. av det torra klimatet.
Huvudmassan av M:s befolkning utgöres av
(egentliga) mongoler. Med undantag för de
kinesiska och ryska odlingsområdena är M. ett
nomadernas land; på de stora stäpperna beta de
sina hjordar av hästar, nötkreatur och får.
Endast i de sparsamma och små oaserna bedrives
åkerbruk och här blott med tillhjälp av
konstbevattning. Under de senaste årtiondena har en
betydande invandring av kineser ägt rum, dels
direkt från Kina, dels över Manchuriet. De ha
slagit sig ned i ö. M. och här genomfört
konstbevattning. Den extensiva boskapsskötseln och
vattenreservernas knapphet tvinga invånarna att
ständigt byta uppehållsort. Under årets lopp
flyttar man 3—8 ggr. Folktätheten i större delen av
M. är mycket liten. Inom det relativt tätast
befolkade Inre M. överstiger den i genomsnitt
knappast 5 inv. per km2 (1947). Enstaka
stads-lika centra ha uppvuxit i närheten av kloster el.
handels- och administrationsplatser.
M. indelas politiskt i Inre och Yttre M. Inre
Mongoliet (c:a 0,9 mill. km2, 4,840,000 inv.
1947), bestående av s. ö. M. och några
angränsande delar av egentliga Kina (delar av Kansu),
blev 1947 ett autonomt område i Kina. Efter
ny provinsindelning i n. ö. Kina har områdets
gränser från 1951 flyttats mot ö. och n. ö.,
omfattande n. delen av prov. Chahar och v. delen
av Manchuriet, samtidigt som en ny stat bildats,
"Det självständiga Inre Mongol
i-e t”. Yttre Mongoliet omfattar hela den
övriga delen av M. till Tannu-ola-bergen och
sovjetryska gränsen i n. ö. Huvudstad är
Ulan-Bator-Choto (Urga). Denna förbindes genom den
1949 öppnade järnvägen med Nausjinskij i s.
delen av Burjät-mongoliska AS SR, under
sommarmånaderna genom regelbunden biltrafik med
Kal-gan (1,868 km) innanför Kinesiska muren och
med den ryska handelsstaden Kjachta samt har
flygförbindelse med Ulan-Ude, huvudstaden i
Burjät-Mongoliska AS SR; på Selenga och
Or-chon ångbåtstrafik. Exporten utgöres av ull,
skinn, hudar och något salt och går nästan helt
till Sovjetunionen. Yttre Mongoliet, off.
Mongoliska folkrepubliken, är en
republik efter sovjetmönster och behärskas i
realiteten av ryssarna. Det nordligaste M. mellan
Tannu-ola och Sajanska bergen (165,000 km2
med 65,000 inv.), som bildade den under ryskt
protektorat stående republiken T a n n u-T u v a,
införlivades 1945 med Sovjetunionen.
Historia. För äldre tid se Mongolerna. Efter
mongolväldets i Kina fall 1368 kunde mongolerna
i M. endast för kortare perioder enas. Till
man-chudynastiens regenter i Kina kommo alla de
mongoliska kanerna att stå i vasallförhållande.
Då revolutionen 1911 utbröt i Kina, förklarade
sig M. självständigt, och i Urga (nuv.
Ulan-Bator-Choto) utropades Chutuchtu, den s. k.
levande Buddha, till regent. Med denna nya stat
förenade sig chalchas och en del furstar i Yttre
M. I ett fördrag 1912 erkände Kina den nya
staten, men Ryssland behöll stort inflytande i
M. I Yttre M. uppstod en revolutionär rörelse,
vilken varade 1913—17. Den undertrycktes av
kineserna. Efter 1 :a världskrigets slut och under
revolutionen i Ryssland besatte kineserna under
motstånd hela M. Häri deltog även den baltiske
baronen A. V. v. Ungern-Sternberg, vilken med
sina styrkor tillfälligt drev kineserna ur landet
för att själv bli besegrad av ryska
bolsjevik-trupper. Vid denna tid bildades i Urga det s. k.
mongoliska folkpartiet, vilket 1921 i M.
upprättade en ”tillfällig, folklig, revolutionär regering”,
och till chef för denna utsågs Bogdo Gegen, vid
vars död 1924 Mongoliska folkrepubliken
utropades. Ehuru Ryssland i maj s. å. i en traktat
med Kina erkände Kinas överhöghet över M.
och 1925 drog tillbaka sina kvarvarande trupper
där, blev den nya republiken reellt ett ryskt
lydland, vars statliga organisation och
samhällsutveckling alltmera anpassades efter sovjetryska
mönster. Republikens första författning (1924)
var utformad efter denna förebild. 1929 blev en
vändpunkt i Yttre M. Staten exproprierade
mongolfurstarnas, de förmögna lamaprästernas och
klostrens egendom. En ekonomisk 5-årsplan
uppgjordes, och 1930 tog staten monopol på
utrikeshandeln. Under följande inre strider
framträdde som ledare Choi-Balsan (numera marskalk),
en av folkpartiets grundare. Denne har sedan
1932 varit regeringschef. Med rysk hjälp
skapades redan på 1920-talet en mongolisk armé.
Från 1929 var Yttre M. nästan helt isolerat
från andra länder än Sovjetunionen. På gr.
av den japanska imperialismens ökade
aktivitet slöts 1936 en biståndspakt mellan
Sovjetunionen och folkrepubliken, och japanska
försök att vinna insteg i landet
misslyckades. — Två dagar efter Rysslands inträde i
kriget mot Japan under 2:a världskriget (aug.
1945) förklarade även Mongoliska folkrepubliken
Japan krig, och mongoliskt kav. deltog i det
följande korta ryska fälttåget mot japanerna.
Enl. kinesisk-ryska fördraget av aug. 1945
förklarade sig Kina berett att erkänna Yttre M.
som självständig stat under förutsättning att
landets inv. själva önskade detta. En
folkomröstning i kommunistisk regi bland mongolerna i okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
