Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monreale - Monro, Harold - Monroe - Monroe, James - Monroedoktrinen - Monrovia - Mons - Monseigneur - Monsen, Fredrik - Monserrat, Montserrat - Monsieur - Monsignore - Monsigny, Pierre Alexandre - Monster - Monstera - Monstrans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
M onro—M onstrans
214
forna benediktinklostret har en praktfull
korsgång.
Monro [manråu’], Harold Edward, engelsk
författare (1879—1932), skrev mystisk och
dröm-fylld lyrik: ”Before dawn” (1911), ”Children of
love” (1914), ”Stränge meetings” (1917), ”Real
property” (1922) och den naturfilosoferande ”The
earth for sale” (1928). ”Some contemporary
poets” utkom 1920.
Monroe [manråu’], stad i n. Louisiana, U.S.A.,
vid den segelbara Ouachita River; 39,000 inv. M.
är centrum i ett av världens största naturgasfält
(c:a 1,000 km2).
Monroe [manråu’], James, amerikansk
president (1758—1831). Han deltog i
oavhängighetskriget och avancerade 1778 till överstelöjtnant.
Han blev 1790 förbundssenator och tillhörde i
senaten federalisternas ivrigaste motståndare. 1794
—96 var han amerikanskt sändebud i Paris. M.
var 1799—1802 guvernör i Virginia, 1803—07
sändebud i London, 1810—11 ånyo guvernör i
Virginia och därefter till mars 1817 statssekr.
under Madisons presidentskap, en kortare tid 1814
—-15 även krigsminister. M. efterträdde 1817
Ma-dison som president och omvaldes nästan
enhälligt för perioden 1821—25. Under hans
ämbets-tid förvärvades Florida åt Unionen (1819), och
en provisorisk uppgörelse träffades i slavfrågan
genom Missourikompromissen (1820). Hans namn
är särsk. bekant genom den s. k.
Monroedoktri-nen (se d. 0.). Som statsman var han sina
företrädare i ämbetet vida underlägsen.
Monroedoktrinen [manråu’-], nordamerikansk
politisk doktrin, tillkommen med anledning av
de europeiska makternas planer att till förmån
för Spanien ingripa mot upprorsmännen i
Syd-och Mellanamerika och Mexico samt att under
intryck av dels Rysslands besittningstagande av
Alaska, dels en stark folkstämning i U.S.A.
ingripa till grekernas förmån i deras frihetskamp.
Efter överläggningar mellan dåv.
nordamerikanske statssekr. J. Q. Adams och Canning samt
därefter mellan Adams och president Monroe
utfärdade den senare 2/i2 1823 en förklaring: de
amerikanska kontinenterna kunde på gr. av den fria
och oberoende ställning, som de intagit och
be-höllo, ej för framtiden betraktas som föremål
för europeisk kolonisation; enär Europas
politiska system väsentligt avvek från Amerikas,
skulle U.S.A. betrakta varje försök att utvidga
det förra på amerikanskt område som farligt för
Amerikas fred och säkerhet; de bestående
europeiska kolonierna i Amerika skulle respekteras; i
europeiska krig rörande inre europeiska spörsmål
hade U.S.A. ej deltagit och skulle ej deltaga. M.
spelade under 1800-talet och 1900-talets första år
en stor roll som utgångspunkt för U.S.A :s
pan-amerikanska politik och dess försök att gentemot
europeiska makter beskydda de latin-amerikanska
republikerna. Ännu efter 1 :a världskriget
hävdades på amerikanskt håll M:s giltighet, och på
president Wilsons önskan förklarades M. 1918
vara i överensstämmelse med N. F:s principer.
Den genom Riopakten 1947 skapade amerikanska
försvarsalliansen kan i viss mån betraktas som
en utvidgning av M., men eljest har denna efter
2:a världskriget mist aktualitet.
Monrovia [månrå’via], huvudstad i Liberia
(se d. o.).
Mons [mås], flarn. Bergen, huvudstad i belg.
prov. Hainaut, i det kolrika Borinageområdet,
50 km s. v. om Bryssel; c:a 26,000 inv. Gotisk
kyrka, S :te-Waudru, rådhus med beffroi,
konst-akad., konservatorium och bergsskola. Järn- och
stålindustri m. m. Bland angränsande
industristäder märkas i v. Jemappes (se d. 0.).
Monseigneur [måsänjö’r], fr., förk. Mgr.,
titel för prinsar av suveräna hus, katolska
ärkebiskopar, biskopar och andra högre prelater.
Fr. o. m. Ludvig XIV:s tid nyttjades under
Bourbonerna M. ensamt såsom titel för dauphin.
Monsen [må’n-], Christian Fredrik, norsk
skolman och politiker (f. 1878), folkskollärare i
Hamar 1903—19 och 1923—24, konstituerad
borgmästare där 1919—22, skolinspektör 1934—41,
red. för Demokraten 1913—16, stortingsman
1922—49, urspr. vald som socialdemokrat, gick
vid splittringen 1923 med kommunisterna men
slöt sig 1927 åter till socialdemokraterna. Han
var försvarsminister under Hornsrud 27/i—15/s
1928 och under Nygaardsvold 1935—39 samt
stortingspresident 1945—49.
Monserrat [månsära’t], Montserrat (lat.
Möns serrätus, det taggiga berget), berg i
Ka-talonien, vid floden Llobregat, 35 km n. v. om
Barcelona; 1,241 m ö. h. M. uppbygges av
tertiär sandsten och konglomerat, vari förvittringen
skapat fantastiska klippformationer (därav bergets
namn). 720 m ö. h. ligger klostret Monserrat,
ett av de mest berömda i Spanien, gr. 880 och
sedan 976 tillhörande benediktinorden. De nuv.
klosterbyggnaderna äro i huvudsak från 1700
talets senare del.
Monsieur [masjö’], förk. M. el. Mr., plur.
Messieurs [mesjö’], förk. MM. el. Mrs., fr. (av
mon, min, och sieur, sammandragning av
seigneur, herre), herre, min herre, fransk titel och
tilltalsord till herrar. M. nyttjades som titel i
officiella aktstycken för de franska konungarna
till under de första regenterna av huset Valois;
Monsieur ensamt användes under
Bourbonerna som titel för konungens äldste bror.
Monsignore [månsinjå’re], it., förk. Mgr.,
titel för katolska ärkebiskopar, biskopar och
andra högre prelater samt påvliga andliga
hovdignitärer.
Monsigny [måsinji’], Pierre A 1 e x a n
d-r e, fransk operakompositör (1729—1817). Han
ägnade sig åt opéra-comique och skrev en mängd
älskliga småoperor, som vunno utomordentlig
popularitet, bl. a. ”Le cadi dupé” (1761), ”Le
roi et le fermier” (1762), ”Rose et Colas” (1764),
”Le déserteur” (1769) och ”Félix” (1777).
Monster (av lat. mo’ns t rum), vidunder,
missfoster. Monster-, vidunderligt stor, jätte-. —
Adj.: M o n s t r(u) ö s.
Monstéra, bot., se Aracéer.
Monstra’ns (av lat. monsträre, visa; eg. kärl
el. ställ, vari något förevisas), ett vanl. av ädelt
material utfört, rikt smyckat kärl, vari det in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
