- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 15. Mikael - Noma /
217-218

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montaigne, Michel - Montale, Eugenio - Montalembert, Charles Forbes de Tryon - Montalvo, Garcia Ordoñez de - Montan, Wilhelm - Montana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

Montale—Montana

218

innehålla de icke men ge uttryck åt en skeptisk
livsuppfattning. ”Vad vet jag?” blir det
ständiga uttrycket för M:s skepticism. Men
insikten om de mänskliga meningarnas otillförlitlighet
för oss å andra sidan till insikten om ”vår stora
och mäktiga moder naturens” allmakt och
höghet. — M:s ”Essais” ha utgivits i en mångfald
uppl. (bästa uppl., i 4 bd, 1906—20) och övers.;
urval på sv. av G. Åman-Nilsson (1923) och
Dagmar Berg-Sommarström (s. å.); ett urval
med inledning av A. Gide i sv. övers. 1948. —
Litt.: O. Levertin, ”Fransk litteraturhistoria”, 1
(1912); J. Plattard, ”M. et son temps” (1933);
F. Strowski, ”M.” (1938); P. Moreau, ”M.
L’homme et 1’æuvre” (1939); A. Bailly, ”M.”
(1942); V. Schepelern, ”M. og de franske
bor-gerkrige” (s. å.).

Monta’le [mån-], Eugenio, italiensk
författare (f. 1896). M. debuterade 1925 som lyriker
med diktsaml. ”Ossi di seppia” (”Snäckskal”) och
har sedan utg. ”La casa dei doganieri e altri versi”
(1931) och ”Le occasioni” (1939); M. räknas
som sitt lands mest betydande nutida lyriker. Han
använder ett okonventionellt, kärvt realistiskt
språk; stundom är han dunkel, svårtillgänglig.
M:s livssyn är desillusionerad.

Montalembert [måtaläbä’r], Charles
For-bes de Tryon, greve de, fransk politiker
(1810—70), son till diplomaten greve René de
M., minister i Stockholm 1826—30. M. knöt
där en varaktig vänskapsförbindelse med C. H.
Anckarsvärd och publicerade en uppmärksammad
essä över Sverige. Tidigt sökte han intaga en
medlande ställning mellan liberala reformkrav
och konservativ grunduppfattning. 1835 hade M.
tagit plats i pärskammaren, där han med
glödande och effektfull retorik försvarade frisinnade
idéer, ss. tryckfriheten, samtidigt som han
gjorde sig till tolk för de speciellt katolska
intressena. Småningom fördes M. över till det
konservativa lägret, talade för detta i
konstituerande och lagstiftande församlingarna under andra
republiken samt var 1852—56 led. av lagstiftande
kåren. På grund av sin opposition mot Nap.oleon
III:s italienska politik återvaldes han icke 1857.
Hans vidlyftiga kyrkohistoriska arbete ”Les
moi-nes d’Occident” (7 bd, 1860—77) äger till följd
av författarens totala brist på historisk kritik
föga värde. — Biogr. av P. de Lallemand (1927).

Montalvo [månta^æå], Garcia Ordonez
d e, spansk författare omkr. 1500, kan anses ha
skapat den spanska riddarromanen genom sin
berömda ”Amadis de Gaula” (se Amadisromaner).

Montän, Erik Wilhelm, historiker,
publicist (1838—1909), fil. dr i Uppsala 1869 och
s. å. docent i statskunskap där. M. var sekr. i
konstitutionsutskottet 1876—77, började 1878
ägna sig åt publicistik och övertog 1884 ledningen
av Stockholms Dagblad, som han innehade till
1895. Han ägnade sig som historisk författare
och urkundsutgivare främst åt den gustavianska
tiden (utgav bl. a. Johan v. Engeströms
”Anteckningar och bref”, 1877, G. J. Ehrensvärds
”Dagboksanteckningar”, 2 bd, 1877—78, och O.
Wallqvists ”Minnen och bref”, 1878).

Montana [måntä’na], förk. Mont., den
nordostligaste av Bergstaterna i Förenta staterna (se
karta samt bild 13 vid d. o.); 381,087 km2,
591,024 inv. (1950). Den v. tredjedelen av M.
ligger inom Rocky Mountains, som här
bilda 2 huvudkedjor. Längst i n. ligger inom
ö. huvudkedjan nationalparken Glacier
National Park (gr. 1910; 3,973 km2) med 250
sjöar och 60 glaciärer. Ö. delen av M. tillhör
Great Plains och sänker sig åt n. ö. från
1,300 till 600 m ö. h. Missouri och Yellowstone
River ha uteroderat djupa klyftor och breda dalar,
över Great Plains höja sig rester av vulkanberg,
ss. Bear Paw Mountains, eruptivkupper ss.
Cracy Mountains (3,407 m ö. h.), och lägre
kupper. Klimatet är kontinentalt, särsk. i ö. M.
Medeltemp. är i Helena (1,260 m ö. h.) för
jan. —6°2 och för juli 19°». Ärliga
nederbörds-mängden uppgår till 250—375 mm på Great Plains
och stiger ända till 750 inom Rocky Mountains;
i Helena är den 322 mm. Inom Rocky Mountains
förekomma stora skogar av tall, gran och
lärkträd. Inom Great Plains består den naturliga
vegetationen av kortgräs (short g rass) och
mellan Rocky Mountains’ kedjor av bunch grass och
sagebrush. I dalarna i ö. M. växa poppel-, lönn-,
ask- och ekarter. — 1940 räknades bland
befolkningen 540,468 vita, 16,841 (3 %) indianer och
1,120 negrer. Av den utlandsfödda vita
befolkningen voro 4,032 svenskar. De största städerna
äro Great Falls (39,000 inv., 1950), Butte
(33,25o), Billings, Missoula, huvudstaden Helena
(18,000) och Anaconda. Av de 160,138
religions-bekännarna voro 1936 75,292 romerska katoliker,
13,363 norska luteraner och 13,238 metodister.
För den högre undervisningen finnas statsuniv.
i Missoula (gr. 1895) samt lantbruks- och
ingen-jörsinst. i Bozeman. — 1945 hade M. 37,747
farmer med en sammanlagd areal av 237,900 km2.
1939 voro 6,926 km2 konstbevattnade.
Huvudsädesslaget är vete. Nära 2/s av skörden härav
voro 1950 vårvete. Andra viktiga kulturväxter
äro korn, majs, havre, sockerbetor, vallväxter,
potatis och linfrö. Betydande fruktodlingar
finnas på de konstbevattnade områdena inom
Bitter-root-, Missoula- och Flathead-dalarna. 1950
fun-nos 153,000 hästar, 1,731,000 nötkreatur, därav
128,000 mjölkkor, 1,720,000 får och 192,000 svin.
Bergsbruket har stor betydelse.
Mineralproduktionen värderades 1948 till 103,1 mill. $. Här
framställas koppar (3:0 plats i U.S.A. närmast
efter Arizona), silver (näst Idaho) guld, zink,
bly och kol. Dessutom utvinnas petroleum och
naturgas. 1947 funnos 652 industriella
anläggningar med 13,606 arb. Förutom smältverk
märkas kvarnar, slakterier och trävaruindustrier.
1946 avverkades i M. 979 mill. m3 timmer.
Utbyggd vattenkraft gav 1948 2,884,4 mill. kWh.
Vid Fort Peck har Missouri River dämts upp
och givit upphov till U.S.A :s största konstgjorda
vattenmagasin. — Statslegislaturen består av en
senat med 56 medl. och ett representanternas hus
med 90 medl. Till unionskongressen sänder M. 2
senatorer och 2 repr. — Från 1809 upprättades
handelsposter i M. längs Yellowstone River. 1858

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffo/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free