Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montelius, 1. Oscar - Montelius, 2. Agda - Montelius, 3. Carl - Montell, Gösta - Montemayor, Jorge de - Montenegro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
M ontell—M ontenegro
224
till 1913. Led. av Vet.-akad. 1895 och av Sv.
akad. 1917. Han blev fil. hedersdr i Greifswald
1906, i Oslo 1911 samt jur. hedersdr i Glasgow
1910.
M. är jämte Hans Hildebrand den store
systematikern inom nordisk arkeologi. Medan
Hildebrand sedermera slog in på andra områden,
fortsatte M. oavbrutet vidare på den väg han beträtt
med sin gradualavh., ”Från jernåldern” (1869).
För att bevisa och komplettera sina teorier indrog
M. alltmer i sin forskning utomnordiskt material.
Hans forskningsresultat vunno slutligen ett
vidsträckt erkännande av samtida forskare, ehuru
ej alltid utan seg strid. De första och hetaste
diskussioner på utländska kongresser, i vilka M.
deltog, gällde det av dansken Thomsen uppställda
och av M. ivrigt förfäktade treperiodssystemet
(forntidens uppdelning i sten-, brons- och
järnålder). På grundvalen härav kunde M. sedan
ytterligare uppdela huvudepokerna i en rad
mindre perioder, för vilka han småningom lyckades
framlägga en fast kronologi. Detta kunde ske
först efter intensiv och systematiskt bedriven
insamling av material, på vilket M. och
Hildebrand voro de första att tillämpa den av
naturvetenskapen grundlagda utvecklingsläran. M:s
viktigaste arbeten härvidlag äro ”Bronsåldern i
norra och mellersta Sverige” (i Antiqvarisk
Tidskr., III, 1870—73), ”Om tidsbestämning inom
bronsåldern med särskildt afseende på
Skandinavien” (1885), ”Sveriges forntid, Text och atlas:
Svenska fornsaker” (1874), varav den 1917
utkomna ”Minnen från vår forntid” är första delen
på en 2:a uppl. av atlasen, ”La civilisation
primitive en Italie depuis 1’introduction des métaux”
(1895, 1904, 1910), ”Die vorklassische
Chrono-logie Italiens” (1912), ”Die Chronologie der
älte-sten Bronsezeit in Nord-Deutschland und
Skandinavien” (i Archiv für Antropologie, XXV,
XXVI, 1900), ”La chronologie préhistorique en
France et en d’autres pays celtiques” (i Compte
Rendu du Congrès International d’Anthropologie
et d’Archéologie Préhistorique 1900—02), ”The
chronology of the British bronze age” (i
Ar-chaeologia, 61, 1908), ”Bronsåldern i Egypten”
(i Ymer 1888), ”Die älteren Kulturperioden im
Orient und in Europa” (I 1903, II 1916—23),
”La Grèce préclassique” (postumt 1924 ff.).
M. var oerhört produktiv; G. Ekholms
”Bib-liographia Monteliana” (Vitt.-akad:s Handl.,
34, 1922) upptar 408 större och mindre arbeten.
M. redigerade 1875—80 Svenska
Fornminnesföreningens Tidskrift samt från 1880 till sin död
Nordisk Tidskrift.
M. var även den främste popularisator den
svenska förhistoriska forskningen ägt. Att nämna
är bl. a. ”Vår forntid” (1919). — På M:s
60-årsdag (1903) ägnade honom hans lärjungar ett
band ”Studier”, och till hans 70-årsdag utkom
en internationell festskrift, ”Opuscula
archæolo-gica O. Montelio dicata” (1913). — Litt.: Hanna
Rydh, ”O. M.” (1938).
2) Agda Georgina Dorotea Alexandra M.,
f. Reuterskiöld, den föreg:s hustru (1850—-1920).
M. var verksam inom den svenska fattig- och
barnavården samt den svenska kvinnorörelsen, en
av stiftarna av Föreningen för välgörenhetens
ordnande (FVO) 1889 och av Centralförbundet
för socialt arbete 1903, förestod FVO:s
centralbyrå i Stockholm 1892—1910, ordf, i Fredrika
Bremerförbundet 1904—20. M. utgav flera
småskrifter i sociala frågor. — Litt.: Minnesteckn.
av S. Ulrich i Hertha, 1920.
3) Carl Oscar Josef M., brorson till M. 1),
elektrotekniker (f. 1881 7/io), fil. kand, i
Uppsala 1902, examinerades 1904 från Tekniska
högsk. som elektroingenjör. Efter anställning vid
Siemens & Schuckert i Berlin kom M. till SJ,
där han medverkade bl. a. vid försöksdriften med
elektrifierade bansträckor. Han var 1915—29
anställd vid Svenska ackumulator-ab. Jungner, från
1918 som överingenjör. Sedan 1929 har M. ägnat
sig åt uppfinningsverksamhet, främst åt
utvecklingen av IMO-pumpen, för vilken han 1941
erhöll Ingeniörsvetenskapsakad:s guldmedalj; han
var 1931—46 överingenjör vid ab. IMO-industri.
Monte’ll, Karl Gösta, etnograf och arkeolog
(f. 1899 7/n), fil. dr 1929, doc. i allmän och
jämförande etnografi vid Stockholms högsk. 1936,
assistent vid Statens etnografiska museum,
Stockholm, 1947 (1938). M. deltog i Hedinexp. 1929
—33 som etnograf och företog tills, m. S. Linné
1934—35 en arkeologisk-etnografisk exp. till
Mexico. Bland M:s arbeten märkas ”Dress and
ornaments in ancient Peru” (1929; dr-avh.), ”The
Chinese Lama temple Potala of Jehol” (1932)
och ”Sven Hedin’s archæological collections from
Khotan” (2 bd, 1936—38) samt reseskildringarna
”Våra vänner på stäppen. Genom Mongoliet till
torgoterna vid Etsingol” (1934), ”Mexikanskt”
(1936), ”Bland gudar och vanliga människor”
(1942) och ”As ethnographer in China and
Mongolia” (i ”Reports from the scientific
expedition to the North-Western provinces of China.
History of the expedition in Asia 1927—35”, 4,
1945); red. för Hedinexp :s vetenskapliga
publikationer sedan 1936.
Montemayor [måntämajå’r], Jorge de,
portugisisk-spansk författare (1520?—61). Han skrev
efter portugisiskt mönster sin ofta efterbildade
herderoman ”Diana enamorada”. Även som
lyriker var M. framstående.
Montenegro [måntene’grå] (it.), serbokroat.
Crna G or a (”Svarta berget”), delstat i s. v.
Jugoslavien; 13,967 km2; 377,189 inv. (1948).
Huvudstad: Titograd (12,272 inv., 1948; i konungariket
M. var Cetinje huvudstad). Största delen av M.
utgör en mycket svårtillgänglig del av de
Dinaris-ka alpernas vecksystem. Innanför kusten reser sig
en smal kedja av triaskalksten, vilken kulminerar
med Orjen (1,895 m) och Lovcen (1,759
m)-Längre i n. ö. utbreder sig en 800—1,200 m hög,
steril karstplatå av kritkalksten, som dock
uppvisar talrika doliner och även stora fruktbara
pol jer. Den begränsas i n. ö. av Zeta-dalen. På
dennas andra sida utbreder sig ännu ett av
trias-bergarter uppbyggt platålandskap, över vilket
enstaka kalkstensmassiv breda sig, ss. Durmitor
(2,634 m)- M:s centrala del är Brda, uppbyggt
av paleozoiska skiffrar och sandstenar. Klimatet
är kontinentalt. Cetinje har en medeltemp.
för jan. av —1°7 och för juli av 220. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
