Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montessorisystemet - Monteverdi, Claudio - Montevideo - Monte Visco - Montez, Lola (Mary Eliza Gilbert)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
M ontever di—M ontez
230
1952), med. dr i Rom 1896. Intresserad för
vården av sinnesslöa barn, kallades hon att i Rom
leda en av staten inrättad skola för sådana barn,
studerade sedan psykologi och pedagogik samt
föreläste vid Roms univ. 1907 fick hon möjlighet
att vid några av henne ledda barnkrubbor i Rom
praktiskt utforma sina pedagogiska idéer samt
blev 1922 skolinspektör. Montessoriskolor ha
upprättats bl. a. i Italien, England och
Nederländerna. I Sverige ha försök med m. gjorts bl. a.
i Olofskolan i Stockholm, Göteborgs högre
samskola och Fröbelseminariet i Norrköping.
Montessoriskolans ledande princip är: frihet åt
barnet i dess spontana verksamhet. Detta ernås
därigenom, att barnet får självt (utan tvång och
utan straff) välja sysselsättning och ostört
fullfölja sina intentioner. Lärarens uppgift blir att
söka skilja mellan värdefulla yttringar av
barnets personliga liv och tillfälliga nycker. Barnen
få även syssla med dagliga praktiska göromål,
däribland vård av växter och, om möjligt, djur.
— Maria Montessoris arbeten äro översatta till
många språk. På sv. föreligger ”Barndomens
gåta” (1939). — Litt.: Ingrid Prytz, ”Det
självverksamma skolbarnet” (1923); H. Hecker och
M. Muchow, ”Friedrich Fröbel und Maria
Mon-tessori” (2:a uppl. 1931); Rosa Katz,
”Montessoris uppfostringsmetod” (1939).
Monteverdi [månteve’rdi], Cl au di o,
italiensk tonsättare (1567—1643). Han intog en
bemärkt ställning vid hovet i Mantova som
kompositör och ledare (från 1602 kapellmästare) samt
blev 1613 kapellmästare vid San Marcokyrkan i
Venedig. M:s första samling ”Canzonetti” utkom
redan 1587; sedan följde bl. a. flera
madrigal-verk, som väckte stor uppmärksamhet. M :s
viktigaste insats föll dock inom operan, där han
vidare fullföljde Florensskolans monodistil. Han
riktade denna konstform med bl. a. bättre
instrumentalt ackompanjemang, fylligare melodigivning
och pregnantare instrumentala mellansatser.
Körerna skrevos gärna i madrigalstil med rik
polyfoni. Hans första opera var ”Orfeo” (1607).
Sedan följde ”Arianna” (1608). 1627 skrev han
”Tancred e Clorinda”, 1630 ”Proserpina rapita”.
Venedigs första stående teater uppförde 1639
”L’Adone”; 1641 uppfördes ”Le nozze di Enea
con Lavinia” och ”11 ritorno d’Ulisse in patria”.
— Biogr. av L. Schneider (1921) och H.
Pru-nières (1924 och 1926).
Montevideo [måntäæiöä^], huvudstad i
republiken Uruguay, på n. stranden av Rio de la
Plata, 200 km ö. om Buenos Aires; 784,000 inv.
M. har fått sitt namn efter ett närbeläget berg,
kallat Cerro (154 m ö. h.), vilket 10/i 1520
iakttogs av Magalhäes under dennes världsomsegling,
och benämndes Montevideo. Staden grundades av
spanjorerna 1726. Under de första 100 åren
utvecklades samhället ytterst blygsamt, 1818 hade
det sålunda 3,500 inv. I Brasiliens ägo var staden
till 1828, då Uruguay blev självständig stat och
M. dess huvudstad. Ingen stad i Sydamerika har
mera kosmopolitisk prägel än M. Stadens kärna
är den låga halvön mellan havet och den
häst-skoformiga, rymliga (4,5 km breda) hamnbukten.
M. är en tilltalande stad, byggd i spansk kolonial-
Huvudgatan i Montevideo.
stil med breda, raka gator, som skära varandra
under räta vinklar; huvudgata är Calle del i8de
Julio. Flera ståtliga öppna platser finnas: vid
Plaza de la Constituciön ligga den stora
parlamentsbyggnaden i klassicerande stil och katedralen
i barock från början av 1800-talet; vid Plaza de
la Independencia ligger bl. a. regeringsbyggnaden.
Av andra offentliga byggnader förtjäna nämnas
stadshuset, tullhuset, börsen, det stora operahuset,
univ., gr. 1849, tekniska högsk., handelshögsk.,
konstakad. och nationalmuseet (gr. 1880). — M.
är landets helt dominerande
kommunikationscent-rum. över hamnen, som efter omfattande
förbättringar vid seklets början är den bästa vid
Rio de la Plata, gå c:a 90% av hela importen
och 65 % av exporten. Till stor favör för M.
är, att Rio de la Plata är betydligt djupare vid
n. än vid s. sidan. M. är en viktig bas för fisket
i Sydatlanten. Av industrier dominera de många
stora slakterierna, köttfryserierna och -salterierna
samt konservfabrikerna; dessutom stor läder- öch
ylleindustri.
Monte Viso [må’nte vi’zå], en 3,841 m hög
bergstopp i Cottiska alperna, n. v. Italien, nära
franska gränsen. På M. upprinner Po.
Montez [måntä’b], Lola, ryktbar
äventyrer-ska (1818—61), vars egentliga namn var Mary
Eliza Gilbert, dotter till en engelsk officer
och en kreolska. Hon framträdde 1843 som spansk
dansös i London utan framgång men vann på
kontinenten mycket bifall, väckte uppseende
genom utmanande lättfärdighet och kom hösten 1846
till München, där hon förvred huvudet på
Ludvig I. Han upphöjde henne till grevinna von
Lans-feld. Efter våldsamma gatuuppträden i München
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
