Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montez, Lola (Mary Eliza Gilbert) - Montezuma, Moctezuma - Montfort, ätt - Montfort, 1. Simon - Montfort, 2. Simon de - Montgelas, Maximilian Joseph von - Montgolfier, Joseph Michel och Étienne - Montgomery (stad) - Montgomery, ätter - Montgomery, 1. Malla - Montgomery, 2. Gustaf Adolf - Montgomery, 3. Robert - Montgomery, 4. Robert - Montgomery, 5. Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Montezuma—Montgomery
232
avlägsnades hon ii febr. 1848. Händelsen bidrog
i sin mån till att Ludvig 20 mars avsade sig
kronan. Från 1851 vistades hon mest i U.S.A.
under skiftande levnadsvillkor.
Montezuma [sp. utt. måntä]w’ma],
Mocte-z u m a, aztekiska regenter, av vilka den mest
bekante är Montezuma II (1466—1520), som
1519 angreps av Cortez, tvangs att erkänna
Spaniens konung som länsherre och under de följ,
oroligheterna dödades. Hans äldste son erhöll av
Karl V titeln greve av M. Ättens siste medl.
avled i New Orleans 1836.
Montfort [fr. utt. måfå’r], en nu utdöd, under
n00- och L2oo-talen berömd fransk-engelsk ätt,
bland vars medlemmar märkas: 1) Simon,
greve av M., militär och korsfarare (omkr. 1160—
1218), ledde från 1209 med oerhörd grymhet
korståget mot albigenserna och erhöll efter att
1213 ha besegrat Raimund VI av Toulouse
dennes grevskap. Genom sitt giftermål med en dotter
till Robert av Beaumont, earl av Leicester,
grundläde M. släktens maktställning i England.
2) Simon de M., earl av Leicester,
militär och statsman (omkr. 1200—65), den föreg:s
yngre son, ärvde faderns gods i England och
befäste ytterligare sin ställning genom giftermål
med Henrik HI:s syster Eleonora. M. var en
tid konungens förtrognaste rådgivare men blev
sedermera efter flera konflikter med denne
ledare för oppositionen, deltog 1258 i att avtvinga
Henrik de s. k. Oxfordprovinserna och ställde
sig 1263 i spetsen för den öppna resningen.
Genom sin seger över den kungliga hären vid
Lewes 1264 blev M. Englands verklige styresman.
Om det märkliga parlament han nu jan. 1265
sammankallade, se England, sp. 705. M. stupade
s. å. i slaget vid Evesham.
Montgelas [måij^la’], Maximilian J
o-seph von, greve, bayersk minister (1759—
1838). Han blev 1795 statsminister hos hertig
Maximilian Josef av Pfalz-Zweibrücken och var
under dennes 18 första regeringsår i Bayern (1799
—1817) på olika ministerposter detta lands
verklige styresman. Genom anslutning till Napoleon
lyckades han betydligt vidga Bayerns område.
Han genomförde en mängd inre reformer i fransk
anda och bekämpade energiskt klerikaler och
jesuiter.
Montgolfier [mägålfje’], Joseph Michel
(1740—1810) och Jacques Étienne (1745—99),
franska fysiker, uppfinnare av luftballongen,
bröder, övertogo efter sin fader ledningen av ett
pappersbruk, som länge hade varit i familjens
ägo. 1783 vunno de världsrykte genom den
första luftballongens uppsändande (se Luftballong).
Deras därnäst mest kända uppfinning är en s.k.
hydraulisk vädur.
Montgomery [mantga’mari], huvudstad i
Alabama, U.S.Ä, vid Alabama River; 107,000 inv.
mer än hälften negrer. Stor bomullsmarknad och
bomullsindustri, järnvägsverkstäder och fabriker
för gödningsmedel.
Montgomery [måntgå’mari], svenska adliga
ätter, utgrenade från nedannämnda
fransk-skotska ätt M. Den ena inkom på 1720-talet med
se
dermera bruksägaren John M. (1695—1764),
na-turaliserad svensk adelsman 1736. Dennes son var
Robert M. (1737—98), slutl. överste, på gr. av
deltagande i Anjalaförbundet 1790 dömd till
döden men benådad med förlust av tjänsten och
därefter några år förvisad till Saint Barthélemy;
hans 3:e hustru var dotter till kommerserådet
friherre Josias Carl Cederhjelm, som för henne
och hennes ättlingar stiftat fideikommisset
Segersjö (Lännäs sn, Örebro län) med det
förordnande, att fideikommissinnehavaren och hans äldste
son j ämte eget namn skola bära namnet
Ceder-hielm. Robert M:s dotter var nedannämnda M.i).
— En annan gren, till vilken hörde M.2) och 4),
naturaliserades 1774 och immatrikulerades på
finska riddarhuset 1818. — Litt.: D. Montgomery
i Personhist. tidskr., 1910, 1913.
1) Magdalena (Malla) M., författarinna
(1782—1861), se Silfverstolpe.
2) Gustaf Adolf M., militär, ämbetsman
och författare (1791—1861), deltog som löjtnant
finska kriget 1808—09 och fälttåget i
Västerbotten samt i 1814 års norska fälttåg, överstes
avsked 1835, landshövding i Jämtlands län 1841,
i Västerbottens 1842—56. M. utgav åtskilliga
arbeten, främst ”Historia öfver kriget emellan
Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809” (2 bd,
1842), länge normgivande för den populära
uppfattningen och betydelsefull för Runebergs
framställning i ”Fänrik Ståls sägner”.
3) Robert Nils Germund M.-C e d e
r-hielm, godsägare, riksdagsman (1820—88),
urspr. militär, tog avsked 1844 för att ägna sig
åt skötseln av sina omfattande egendomar, bl. a.
Segersjö i Närke. Han bevistade samtliga
ståndsriksdagar från 1847 och var 1868—88 led. av
F. K. Han tillhörde här den med
Lantmannapartiet sympatiserande riktningen och var under
tullstriden frihandlare. M. var mångårig ordf, i
Örebro läns landsting.
4) Robert August M., finländsk ämbetsman
(1834—98), jur. dr 1869; prof, i civillagfarenhet
och romersk rätt 1870—82, v. lantmarskalk 1882,
prokurator för Finland s. å., president i Vasa
hovrätt 1886—87, senator 1887, statssekr. för
finska ärenden i Petersburg 1888—90, ordf, i
finska riddarhusdirektionen 1891—97 och i
hushållningssällskapet 1895, ånyo senator 1896 och
v. ordf, i justitiedep. M. deltog i samtliga
lantdagar 1863—97 och var ordf, bland fullmäktige
för Finlands bank 1868—82. Han utgav
”Handbok i Finlands allmänna privaträtt”, 1 (1889—95).
5) Gustav Arthur M., sonson till M. 3),
nationalekonom (f. 1889 2/a), fil. dr i Uppsala 1921,
doc. i ekonomisk historia i Uppsala 1921—24,
prof, i nationalekonomi och finansvetenskap vid
Åbo akad. 1924, i ekonomisk och social historia
vid Handelshögsk. i Stockholm sedan 1940. Hans
forskningar omfatta främst den ekonomiska
historien, särsk. Sveriges ekonomiska och sociala
historia under 1800-talet. M. har bl. a. utg.
”Svensk tullpolitik 1816—1911” (1921), ”Svensk
traktatpolitik 1816—1914” (s. å.),
”Industrialismens genombrott i Sverige” (1931, 2:a uppl.
1947), ”Svensk socialpolitik under 1800-talet”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
