Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montreal - Montreuil, Montreuil-sous-Bois - Montreux - Montrose (stad) - Montrose (titel) - Montrouge, Grand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Montreuil—Montrouge
240
Bank of Montreal, Montreal.
höga, isolerade bergshöjden Mount Royal (Mont
Réal), varav staden har sitt namn. I
stadsbilden finnas ännu en del drag kvar från den äldre
franska tiden, men i stort sett är M. en typisk
amerikansk storstad. Bland mera framträdande
byggnader märkas den i gotik 1824 uppförda
Notre Dame-kyrkan vid Place d’Armes och den
romersk-katolska katedralen Saint James, en
nästan exakt efterbildning av Peterskyrkan i Rom,
fastän reducerad till halva skalan. Mitt emot
Notre Dame ligger Bank of Montreals,
Cana-das största banks, huvudkontor. Flera andra av
Canadas banker ha sina huvudkontor i M. Mount
Royal bildar en stor park, och vid dess fot ligga
bl. a. Univ. af Montreal, grundat 1876, katolskt
och franskspråkigt, och McGill Univ. (1821). —
M. är Canadas och näst New York
Nordamerikas största hamnstad. M:s hamn är tillgänglig
för de flesta oceangående fartyg. M. är
Nordamerikas största exporthamn för spannmål, som
här vidarebefordras icke blott från Canadas
prä-rieprovinser via Fort William och Port Arthur
vid övre sjön utan även från U.S.A. via Chicago
(särsk.),. Milwaukee och Duluth. 1948 lossades
här 5,51 mill. ton varor (därav 45 °/o fossila
bränslen) och lastades 6,13 mill. ton (därav 28 %
spannmål, samt särsk. petroleum, gasolin och
vetemjöl); i fråga om godsvolymen är M.
lan
dets främsta hamn, i tontal vanl. överträffad blott
av Vancouver bland Canadas hamnar. M. ligger
c:a 1,500 km från öppna havet och har 450 km
kortare väg än New York till Liverpool.
Omfattande hamnbyggnader gjordes 1896—1909, och
nu sträcka sig hamnanläggningarna 26 km längs
floden upp till Victoria Bridge. Ishinder råder
i medeltal under 130 dagar årl. (dec.-—april). M.
är Canadas främsta industristad, dock endast
obetydligt överlägsen Toronto. Alla storindustrier
äro företrädda: sålunda intar M. främsta platsen
i fråga om textil-, konfektions-, sko- och
tobaks-industrierna, och dess produktion är vidare
betydande inom kautschuk-, trä-, kemisk och
verkstadsindustri. Anslutna till hamnen ligga väldiga
kvarnar, sockerraf finaderier, kopparverk och
skeppsvarv.
Montreuil, M.-s o u s-B o i s [-[måtrö’j-so-bæa’],-] {+[måtrö’j-so-
bæa’],+} ö. förstad till Paris; c:a 70,000 inv.
Mångsidig industri, stora persikeodlingar.
Montreux [mätrö’], kurort i kantonen Vaud
i Schweiz, vid ö. ändan av Genèvesjön och vid
Simplonbanan. M. (”Schweiz’ Riviera”) är det
gemensamma namnet på kommunerna Le
Chåte-lard, Les Planches och Veytaux; c:a 16,000 inv.
Flera samhällen ligga utmed sjön och uppåt
bergsluttningarna. Klimatet är milt; medeltemp.
för sommaren i8°e, vintern 2°i, året io°.
Mineralkälla. Bergbanor föra upp till utsiktspunkter i
omgivningen. I närheten ligger slottet Chillon (se
d. o.). — Om konventionen i M. 1936 rörande
Dardanellerna se d. o., sp. 451.
Montrose [måntrau’z], stad i grevskapet
An-gus i Skottland, vid South Esks mynning i
Nordsjön 40 km n. ö. om Dundee; c:a 11,000 inv.
Omtyckt semesterort; fiske och textilindustri.
Montrose [måntråu’z], earl-, markis- och
hertigtitel inom skotska ätten G r a h a m.
James Graham M., markis, skotsk
politiker (1612—50), slöt sig 1637 till den nationellt
presbyterianska covenantrörelsen. M. ledde juli
1640 skottarnas infall i England, kom under
detta fälttåg i häftig fiendskap till Argyll och
närmade sig det kungliga partiet. Våren 1644
utnämnde Karl I honom till kunglig generallöjtnant
i Skottland. Han samlade därpå de mot Argyll
fientliga höglandsklanerna och besegrade den
presbyterianska hären vid Kilsyth (15 aug. 1645).
Som Karls lordlöjtnant sammankallade han ett
kungligt sinnat motparlament i Glasgow men blev
(13 sept. s. å.) slagen av David Leslie vid
Phi-liphaugh, undkom till Bergen i Norge (1646),
blev 1648 kejserlig fältmarskalk och erbjöd 1649
Karl II sina tjänster. Från Göteborg överförde
han på holländska fartyg en liten värvad här till
Orkneyöarna och landsteg april 1650 i Skottland,
där han redan 27 april överrumplades och
besegrades av Leslie vid Invercarren. M. togs till fånga
under flykten, dömdes till döden och avrättades
(21 maj). Hans ridderliga självuppoffring för
huset Stuarts sak har gjort honom till en skotsk
nationalhjälte. — Litt.: Biogr. av J. Buchan (ny
uppl. 1928).
Montrouge, Grand-M. [grå’ mårö’^], s.
förstad till Paris, 5 km från centrum; c:a 35,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
