Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moore, Thomas - Moose Jaw - Moped - Mopla - Mopp - Mops - Mor - Mor, Antonis - Mora - Mora (kommun) - Mora (Gustafs socken) - Moraceae - Mora kontrakt - Moral - Morales, Christobal - Morales, Luis de - Morales, 1. Olallo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Moose Jaw—Morales
248
kärlek”, övers, av V. E. Altén, 1848;
”Änglar-nes kärleksöden”, övers, av K. E. Fahlcrantz,
*864). — På en italiensk resa blev han
förtrogen vän med Byron. Av biografisk karaktär är
”Letters and journals of Lord Byron” (2 bd,
1830), för vars författande M. erhöll Byrons
brev och dagböcker. — M. var huvudsaki.
lyriker, musikalisk och koloristisk men ytlig. —
”Memoirs, journal and correspondence of Th.
M.”, utg. av J. Russell (8 bd, 1853—56). — Litt.:
Biogr. av S. Gwynn (1905) m. fl.
Moose Jaw [mö’s d^å’], stad i s.
Saskatchewan, Canada, 65 km v. om Regina; c:a 25,000
inv. Viktig järnvägsknut och flygstation.
Moped, se Motorcykel.
Mopla, muhammedaner i Malabar, som anses
härstamma från på 800-talet inkomna araber och
inhemska kvinnor. M. äro ytterligt fanatiska och
ha flera gånger gjort uppror, bl. a. 1921 och 1925.
Mopp (eng. mop), redskap för rengöring,
bestående av en stång, i ena ändan försedd med
en vanl. klotformig skuren knippa av grova,
hopspunna garnändar.
Mops, se Hundraser, sp. 567 samt bild 28 å pl.
Mor [mår el. mör], se Morer.
Mor [mår], A n t o n i s, se Moor.
Mo’ra, lat., ”uppehåll”, ”paus”. 1) (Jur.) Se
Dröjsmål. — 2) (Metr.) Kort stavelse.
Mora, kommun i Mora och Orsa tingslag i
Dalarne, Kopparbergs län, huvudsaki. v. om
Siljan och Orsasjön; 1,384,39 km2; 8,844 inv. (1953).
Mora församling (1,537,37 km2, med 12,452
inv.) omfattar även Morastrands köping och
utgör ett pastorat i Mora kontrakt av Västerås stift.
M. är till största delen ödsliga skogs- och
bergstrakter med myrar och småsjöar. Den stora
Venjansjön på gränsen i s. v. ligger 273 m ö. h.;
N. Garberg n. ö. därom når 606 m höjd. 4,234
har åker. Närmast ö. om köpingen ligger
villaförorten Mor a-N o r e t. Tätorterna F ä r n ä s
och Nu snäs ha resp. 1,167 och 895 inv. (1951).
Vid Inlandsbanan s. v. om köpingen ligger
stations- och industrisamhället Vika (c:a 300 inv.)
med sågverk, tillh. Vika-Vimo sågverks-ab.
I industrisamhället ö s t n o r (582 inv.) på n.
älvsidan v. om köpingen finnas bl. a. gjuteri och
metallverkstad, tillh. Mora armaturfabrik ab. (no
arb.); en metallfabrik tillhör F. M. Mattsson ab.
(no arb.), en annan ab. Moraindustri (45 arb.).
Siljans sågverks ab. (115 arb.) äger sågverk med
hyvleri och kolugn. F. ö. har M. flera mindre
sågverk, metall-, kniv-, vävskeds-, möbel- och
snickerifabriker, mekaniska verkstäder och
elkraftverk. Som hemslöjd tillverkar allmogen
sedan gammalt vävnader, korgar, laggkärl,
vävskedar, knivar, klockor, mässings- och
gelbgjuteri-arbeten. Vidsträckta skogsarealer tillhöra
trävarubolag. Om kyrkan och folkhögsk. se
Mora-strand. Oxbergs kapell av trä i n. v. M.
härstammar från omkr. 1600 men ombyggdes 1915. —
Under medeltiden omfattade Mora sn större
delen av Dalarne, v. och n. om Siljan. — Litt.: K.-E.
Forsslund, ”Med Dalälven från källorna till
havet”, 1:5. ”M.” (1921); ”Gamla papper ang. Mora
sn”, 1—2 (1927—32).
Mora kyrka.
Mora, samhälle i Gustafs sn i Dalarne.
Moräceae, växtfamilj bland dikotyledonerna.
Omfattar ett tusental mest i varma länder
växande arter, i regel träd el. buskar med vanl.
spi-ralställda blad och stipler. Blommorna äro
en-könade och sitta i täta ställningar. Frukterna
äro vanl. nötter. Indelas i tre underfam.:
Mo-roideae (mu 11 bä r s f am i 1 j en),
Artocarpoi-deae (brödfruktfamiljen), båda med
mjölksaft, Cannaboideae (h a m p f a m i 1 j e n),
utan mjölksaft. M. har stor ekonomisk
betydelse: mullbärsträd, brödfruktträd och fikonträd ha
ätliga fruktställningar; från Castilloa och
Ficus-arter fås kautschuk, av humle en krydda.
Mora kontrakt i Västerås stift omfattar Mora
och Orsa tingslag (utom Orsa) samt Älvdals,
Särna och Idre tingslag i Kopparbergs län. M.
består av följ. 7 pastorat: Mora, Våmhus,
Älvdalen, Sollerön, Venjan, Särna och Idre.
Moräl (av lat. moralis, sedlig, av möres,
seder). 1) Sedlighet (se d. o.). — 2) Sedelära,
etik (se d. o.).
Morales [måra’läs], Christobal, spansk
tonsättare (1500—53), påvlig kapellsångare i
Rom omkr. 1540. M. var en av Palestrinas
främsta föregångare och grundare av spanska
skolans högtidligt patetiska körmusik med
dragning åt homofon stil med fylliga ackord. Mest
berömda äro hans mässor, motetter och magnificats.
Morales [måra’läs], Luis de, spansk målare
(omkr. 1510—1586). Han är årh:s mest spanskt
nationelle, realistiske målare, icke utan
manieris-tisk läggning i sina melankoliska skildringar av
den lidande och döde Kristus och den sörjande
Maria.
Morales. 1) Olallo Juan Magnus M.,
tonsättare (f. 1874 15/io i Almeria); utbildad vid
Konservatoriet i Stockholm. M. studerade för
Stenhammar, H. Urban, Teresa Carreno och H.
Pfitzner. Han verkade 1901—09 i Göteborg dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
