Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mord - Mordbrand - Mordent, underslag - Mordviner - Mordvinernas ASSR, Mordovska ASSR - Mordvinska språket - More, Hannah - More, Henry - More, Paul - More, Sir Thomas (Thomas Morus) - Morea - Moréas, Jean, eg. Joannis Papadiamantopoulos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Mordbrand—Moréas
256
stiga till livstids frihetsstraff, varvid som
försvårande omständighet stundom framhålles, att
brottslingen handlat överlagt.
Mordbrand, jur. I äldre germansk rätt
betecknade m. sådant anläggande av eldsvåda, som
skedde hemligen och därigenom ansågs
ådagalägga särskild lömskhet. Enl. nuv. svensk lag
(Strafflagen 19 kap. 1 och 2 §§) utgör m.
upp-såtligt anläggande av brand, som innebär fara för
annans liv el. hälsa el. för omfattande förstörelse
av annans egendom. Genom m. framkallas i allm.
en fara, som hotar en obestämd el. vidsträckt krets
av människor el. föremål. För straffbarhet
fordras ej, att faran förverkligats. Om någon fara ej
uppstått genom branden, straffas gärningen ej
som m. utan, i regel, som skadegörelse med lägre
straff. Ouppsåtligt framkallande av eldfara kan
straffas som allmänfarlig vårdslöshet
enl. 19 kap. 5 §. Straffet för m. är straffarbete
2—8 år el., om brottet är grovt, på livstid el.
6—10 år. Även försök till m. är straffbart. —
Litt.: B. Gerle, ”Om mordbrännare” (1943).
Morde’nt (it. morde’nte, bitande),
underslag, mus., motsatsen till pralldrill, består i att
vid ansatsen av en ton undersekunden beröres
en el. två gånger (enkel m. dubbel m.
Mordviner, det största av de östfinska folken,
c:a 1,5 mill. (1939). De bo i inre Ryssland mellan
Oka och Volga ävensom ö. om sistn. flod. Deras
område är dock ej ett slutet helt utan rymmer
också ryska och tatariska byar. De ha mörkt hår
och oftast blå ögon. De delas i två huvudgrupper,
e r s a i n och moks a i s., av vilka den förra
är mest betydande. Underkuvades av ryssarna på
1300-talet (definitivt 1552).
Mordvinernas ASSR, M o r do v ska
A S S R, sedan 1934 autonom socialistisk
sovjetrepublik i RSFSR, v. om mell. Volga; 25,500
km2, 1,417,000 inv. (1933), varav 38%
mordviner, 57 % ryssar och 5 °/o tatarer. Huvudstad
är Saransk (c:a 25,000 inv.).
Mordvinska språket, mordvinernas språk,
bildar tillsammans med tjeremissiskan den s. k.
vol-ga-finska gruppen bland de finsk-ugriska
språken. M. sönderfaller i två väl avgränsade dial.,
m o k s a- och ers a-mordvinskan.
More [må], H a n n a h, engelsk
författarinna (1745—1833). Efter några tidigare, delvis
framgångsrika dramer inriktade hon sitt
skriftställen på allvarligare spörsmål (”Sacred dramas”,
1782, ”An estimate of the religion of the
fashionable world”, 1790, ”Strictures on female
educa-tion”, 1799, den berömda ”Coelebs in search of
a wife”, 1809, ”Moral sketches”, 1819). Hon
utgav även skriftserien ”Cheap repository tracts”
(1795—98; mot franska revolutionen). ”Works”
i 9 bd 1847—49.
More [må], Henry, engelsk filosof (1614—
87), prof, i Cambridge, en av ledarna för
cam-bridgeplatonismen. Huvudarbeten: ”Enchiridion
ethicum” (1669) och ”Enchiridion
metaphysi-cum” (1671).
More [må], Paul Elmer, amerikansk
författare (1864—1937), publicist. M. var vid sidan
av I. Babbitt en av de ledande företrädarna för
den i litterärt och moraliskt avseende
traditionsbundna inställning, som går under namnet
amerikansk humanism; hos M. var denna inställning
kristet färgad. M. framförde sina åsikter i en
serie närmast akademiskt hållna essäer och
studier, samlade i bl. a. ”Shelburne essays” (11 bd,
1904—21) och ”New Shelburne essays” (3 bd,
1928—36). Hans huvudarbete är ”The Greek
tradition from the death of Socrates to the
council of Chalcedon”, som omfattar 4 dir: ”The
religion of Plato” (1921), ”Hellenistic
philoso-phies” (1923), ”The Christ of the New
Testament” (1924; sv. övers, med förord av K.
Hagberg, 1932) och ”Christ the word” (1927),
där han försökte uppvisa kontinuitet mellan
pla-tonism och äldre kristendom. Av M:s övriga
skrifter kunna nämnas ”Platonism” (1914), ”The
Catholic faith” (1931) och ”Pages from an
Oxford diary” (1937). — Litt.: Biogr. av R.
Shafer (1935)-
More [må], Sir Thomas (lat. Thomas
Morus), engelsk statsman och humanist (1478
—1535)- Han utbildade sig till advokat, var
framstående humanist och
knöt vid E rasmus’
besök i England 1499
förtrolig vänskap med
denne. M. anlitades
av Henrik VIII i
diplomatiska värv och
blev led. av hemliga
rådet, 1521
underskattmästare och
efterträdde 1529 kardinal
Wolsey som
lordkansler. Han kunde ej
förmås att medverka till
konungens strävanden
efter supremati över
engelska kyrkan och nedlade 1532 sitt höga
ämbete, enär han ogillade dennes giftermål med
Anna Boleyn. Då han som parlamentsled.
vägrade att avlägga en ed, som innebar erkännande
av monarkens högsta myndighet jämväl i kyrkliga
angelägenheter, blev han 1534 fängslad, och följ,
år fick han bestiga schavotten. M:s martyrdöd
för kyrkans sak gav honom ett stort anseende
inom den katolska världen; ett uttryck härför
var hans beatifikation 1886 och hans
helgonförklaring 1935.
M:s berömda arbete ”De optimo statu
reipub-licae deque nova insula Utopia”, ett motstycke
till Platons ”Staten”, utgavs 1516 (sv. övers.
1930). M. låter i denna skrift en portugisisk
sjöman berätta om sina iakttagelser i den till
Nya världen förlagda ön Utopia (=
”ingenstädes”). Där råder kommunism, staten ombesörjer
skolväsen och hälsovård, krig förekommer endast
till självförsvar, och vidsträckt religiös tolerans
råder. — Litt.: Biogr. av W. H. Hutton (1891).
Moréa, dets. som Peloponnesos.
Moréas [måreä’s], Jean, eg. Jo ann is
P a p a d i a m a n t o p o u 1 o s, fransk skald av
grekisk börd (1856—1910). Hans första
diktsamlingar, ”Les syrtes” (1884) och ”Les cantilè-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
